Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Högbom, Arvid - 2. Högbom, Bertil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högberg 02 Högbom
Arvid Högbom.
gen måste vara riktig, och 1S96—1904
lämnade han de grundläggande data
ang. nivåförändringarna i Norrland.
Till största delen genom H:s arbete
blev det utrett, att isdelaren i n.
Sverige under istidens senaste skede låg
långt ö. om vattendelaren. Vidare
lämnade han viktiga bidrag till
kännedomen om de isdämda sjöarna samt
oin jäslerorna och jordflytningens
betydelse som geomorfologisk faktor
(ravin- och nipbildningen m. m.). 1
den mycket omdebatterade frågan om
glacialerosionens förlopp hävdade H.,
att urkalkstenarnas topografi visar,
hurusom denudationen genom
inlandsisens avnötande verksamhet varit
obetydlig, men att isen å andra sidan
verkat lösbrytande på sådana ställen,
där berggrunden varit starkt
förklyf-tad. Av H:s talrika geologiska
skrifter må nämnas "Iakttagelser rörande
-Temtlands glaciala geologi" (drsavh.,
1S85), "Om postarkäiska eruptiver
inom det svensk-finska urberget"
(1S93), "Geologisk beskrifning öfver
Jemtlands län" (1S94; 2: a uppl.
.1920)’, "Ueber das
Nephelinsyenit-gebiet auf der Insel Alnö" (1895),
"Om några genombrottsdalar i vårt
lands sydliga fjelltrakter" (s. å.),
"Om Ragundadalens geologi" (1899),
"Om urkalkstenarnas topografi och
den glaciala erosionen" (s. å.), "Om
s. k. ’jäslera’ och om villkoren för dess
bildning" (1905), "Studies in the
post-Silurian tlirust region of Jämtland"
(1909) och "De centraljämtska
issjöarna" (1910). Vidare märkas H:s
översiktliga, mycket värdefulla
framställningar av viktiga geologiska
frågor, ss. "Precambrian geology of
Swe-den" (1910), "Fennoskandia" (1913,
i "Handbuch der regionalen
Geolo-gie") och "Epeirogenetische
Bewe-gungen" (1922, i Salomons
"Grund-züge der Geologie"). Till geologins
historia höra de viktiga och i hög
grad intresseväckande redogörelserna
"Nivåförändringarna i Norden" (1920,
prisbelönad av Vet. o. vitt. samh.),
"Geologiens utveckling under nitton-
de århundradet" (1921) och ’"Den
petridelauniska floden’" (1936). H.
var en av Sveriges främsta kännare
av Norrland, dit hans geologiska
fältarbeten i stor utsträckning varit
förlagda, och lian gjorde i diskussionen
om Norrlands framtid tungt vägande
inlägg genom geografiska, även från
ekonomisk synpunkt genomförda
översikter, t. ex. "Om Norrlands
näringar och deras naturliga betingelser"
(1898), "Om norra Sverige såsom
jordbruksland" (1902) och det stora
arbetet "Norrland. Naturbeskrifning"
(1906, belönat med Letterstedtska och
Björkénska prisen). H:s
vetenskapliga produktion omfattar även
uppsatser om kemiska och mineralogiska
spörsmål, och hans omfattande
intresse sträckte sig till gränsområdena
mellan geologi, geografi och arkeologi,
t. ex. "Studier öfver Upplands äldre
bebyggelsehistoria" (1912). Av stor
betydelse har även H:s verksamhet
som populärvetenskaplig förf. varit;
bl. a. utgav han de förträffliga
arbetena "Huru naturen danat Sverige"
(1S99), i "Sveriges rike", 1), "Sveriges
jord och grund" (1927) och
"Naturbetraktelser i historiska perspektiv"
(1932). Ett ungdomsarbete var "Kort
framställning af väderleksläran"
(1884), det sista verket blev "Die
Atlantislitteratur unserer Zeit.
Be-traclitungen eines Geologen" (1938).
Sv. turistfören:s första resehandbok
(över Jämtland) skrevs av II. (1SS6;
2:a uppl. 1891). Åren 1896—1922 var
lian red. av "Bulletin of the
Geolo-gical Institution of Upsala" och 1906
—26 av "Norrländskt handbibliotek".
H. blev led. av Vet. akad. 1905 och av
Lantbruksakad. 1911 samt invaldes i
flera utländska lärda sällskap. Han
var ordf. i Geologiska fören. i
Stockholm 1895 och 1910. Åren 1917—31
var han led. av styr. för Ultuna
lant-bruksinst. Bland hans utländska
studieresor märkas sådana i mell. och s.
Europa bl. a. 1889 och 1890 samt i
Ryssland och Ural 1897 (vid internat,
geologkongressen i S:t Petersburg). —
Gift 1886 med Clara Henrika (Henny)
Bexelius. — Litt.: biografi av L. von
Post i Ymer 1940, av L. Jägerskiöld i
Bihang till Vet. o. vitt. samh:s liandl.
1941; H. Nelson, "Prof. A. G. H. ocli
sv. geografisk forskning" (Sv. geogr.
årsbok 1940). N. Zn.
2. Hög born, Arvid Bertil, geolog,
industriman, f. 31 aug. 1888 i
Uppsala. Son till H. 1. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1907 blev H. vid
Uppsala univ. fil. mag. 1910, fil. lic.
1913 och fil. dr 1914. Åren 1914—IS
var lian anställd hos A. Johnson & co.,
Stockholm, 1918—23 var han dir. för
ab. Nordsvenska malmfält, ocli 1923
blev han anställd i Grängesbergsbola-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
