Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höglund, Zeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höglund
005
Höglund
Han gjorde sig vid unga är bemärkt
inom Socialdemokratiska
ungdoms-förb., i vars antimilitaristiska
propaganda han ivrigt deltog. Han dömdes
till sex månaders fängelse ss. ansvarig
förf. till det vid den
socialdemokratiska ungdomskongressen 1905
antagna manifestet "Ned med vapnen", vari
förordades storstrejk och
mobiliseringsvägran i händelse av krig mot
Norge. Ss. red. av veckotidn.
Stormklockan 1908—18, led. av partistyr.
1908—11, chef för Frams förlag 1911
och ledare för ungdomsförb. från 1909
samt som politisk talare hörde ban till
dem, som bidrogo mest till de
socialistiska idéernas spridning i Sverige
samtidigt med att lian inom partiet
framträdde som den egentlige ledaren
för en mera radikal och marxistisk
vänster linje i opposition mot Hjalmar
Branting och partimajoriteten. I
egenskap av förkämpe för republik,
en-kammarsystem och avrostning var
lian särskilt kritisk mot
partiledningens hållning i försvarsfrågan och dess
samverkan med liberalerna, vilken
lian nagelfor i ett flertal artiklar
och broschyrer, bl. a. den
temperamentsfulla "Ut med Staaffliberalerna
ur riksdagen!" (1908). Tills, med
Hannes Sköld och Fredrik Ström
utgav han 1913 den uppseendeväckande
antimilitaristiska handboken "Det
befästa fattighuset", som byggde på
marxistiska teser; bl. a. framställdes
militärväsendet som ett kapitalistiskt
affärsintresse. Skriften kritiserades
utförligt av Branting, och klyftan
mellan dem vidgades ytterligare, då H.,
som 1915 invalts i Andra K., ss.
motståndare till borgfredspolitiken
riktade våldsamma angrepp mot
rustningarna i den hammarskjöldska
militärbudgeten och mot konungamakten.
Ännu större blev motsättningen på
grund av H:s deltagande i en av
ungdomsförb. anordnad
arbetarfredskon-gress (1916), som i manifestet "Fred
till varje pris" deklarerade
nödvändigheten av att förbereda "en
utom-parlamentarisk massaktion till
mötande av alla krigsplaner". I
sammanhang därmed anklagades H. tills,
med Erik Hedén och Ivan Oljelund
för högförräderi, och H. dömdes av
rådhusrätten till tre års straffarbete
och ett års vanfrej d, vilket av Högsta
domstolen dock mildrades till ett års
fängelse. Motsättningarna i
försvarsfrågan och den politiska taktiken
blevo huvudanledningen till
partisprängningen 1917, då H. deltog i
bildandet av Socialdemokratiska
vänsterpartiet. H. föll igenom vid valet till
Andra K. 1917. Han var därefter red.
för Folkets Dagblad Politiken 1919—
24 och medverkade under inflytande
av den ryska arbetarrevolutionen till
Zeth Höglund.
partiets anslutning till
Kommunistiska internationalen. II. var
kommunistpartiets ordf. 1921—24. Han
sökte liksom bl. a. Fredrik Ström föra en
av moskvabolsjevismen alltmera
oberoende politik, något som 1924 ledde
till en uppdelning av partiet i en
höglundsriktning, som bröt med
Kommunistiska internationalen, och en till
den senare ansluten riktning. År 1926
återgick H. med sin falang till det
socialdemokratiska partiet, 1928
åter-invaldes han i partistyr. och i Andra
K. Under 1930-talet, då H. ägnade
sig åt journalistisk verksamhet i
Social-Demokraten, där han var
ekonomichef och verkst. dir. 1932—36
och chefred. 1936—40, hävdade han,
bl. a. på grund av
diktaturstaternas upprustning, nödvändigheten av
att tillfälligt avstå från
avrustnings-tanken. Med stilistisk elegans och
bitande ironi belyste han inrikes- och
utrikespolitiken i en riktning, som
ånyo ofta avvek från partiledningens
uppfattning. Bl. a. krävde han
bibehållande av tryckfriheten, effektivare
stöd åt Finland under rysk-finska
vinterkriget och stramare hållning
mot den nazistiska diktaturen. Sin
ståndpunkt i dessa frågor har han
även presenterat i bokform, ss. i
"Häx-natt över Europa" (1939), "Ve de
svaga" (1941) och "Oneutrala tal"
(1944), där lian kommenterat
världshändelserna och deras inverkan på
sv. utrikespolitik och framhållit
behovet av organiserat motstånd mot
fascismen. Sv. spörsmål och krav
från samma tidsskede behandlas i
"Svensk debatt" (1939), vari H.
bl. a. motiverar arbetarklassens
framväxande nationella medvetande ocli
positiva försvarsvilja. År 1940
lämnade H. journalistiken och Andra
K. och liar sedan ss.
finansborgarråd och ordf. i
borgarrådsberedningen helt ägnat sig åt
kommunalpolitiken i Stockholm, där han haft
en stark ställning och ett
bestämmande inflytande ss. ledare för den
radikala "höglundsriktningen". Han
har bl. a. varit stadsfullmäktig 1915
—17 och från 1927 (ordf. i den social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
