Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Höjer, Magnus - 5. Höjer, John - 6. Höjer, Nils - 7. Höjer, Torvald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höjer
612
Höjer
John Höjer.
fullt utövade lärareverksamhet gjorde
han en betydande insats genom
populärvetenskapliga föreläsningar,
särskilt vid Södermalms arbetarinst.
och Stockholms arbetarefören. 1884—
1906. Jämte sin drsavh. "Om Carl
XII:s myndighetsförklaring och 1697
års riksdag" (1866) publicerade han
bl. a. "öfversigt af Sveriges yttre
politik under ären 1676—80, ett
bidrag till Johan Gyllenstiernas
historia" (Uppsala univ:s årsskr. 1875),
uppslagsverket "Konungariket
Sverige" (4 bd med suppl., 1872—84),
samlingen "Från franska revolutionens
dagar" (1S93) samt ett par
läroböcker och partier av Wallis’
"Illustrerad verldshistoria" (perioden
1555—1618) och "Sveriges historia
från äldsta tid till våra dagar" (de
pfalziska konungarnas tid). Han
redigerade 1875—79 tidskr. "Ur folkens
häfder". — Utpräglad vänsterman
och frihandlare deltog H. i det
politiska livet som led. av Andra K.
1891—1908, där han gjorde sig
bemärkt som kvick och slagfärdig
debattör, tillhörde Folkpartiets
förtroenderåd 1895—99 oeh insattes i
bevillningsutskottet 1903—08. Han
tillhörde Stockholms stadsfullmäktige
1893—95. — Gift 1) 1871 med Ebba
Eleonora Elliot, † 1872; 2) 1875 med
Anna Maria Johnson (i. 1850, † 1928),
känd för sin sociala verksamhet.
H. B—n.
5. Höjer, Johan (Jolin) Adolf,
fyringenjör, f. 23 okt. 1849 i
Norr-bärke skn, Kopparb. län, † 30 sept.
1908 i Stockholm. Föräldrar:
regementsläkaren Axel E. och Ida
Catharina Beskow. Halvbror till H. 4. -— H.
avlade mogenhetsex. i Uppsala 1869
och blev fil. kand. där 1873 samt
utexaminerades från Teknologiska inst :s
fackskola för väg- och
vattenbyggnadskonst 1876. Efter att 1876—77
ha varit elev vid statens järnvägs-
byggnader var H. 1878—91
fyringenjör i Lotsstyr. och 1891—1908
överingenjör där. Vid Lotsstyr :s
omorganisation 1898 blev H. led. av styr., och
han var 1898—1908 chef för
fyringen-jörskontoret. — H. studerade under
en långvarig vistelse i Frankrike det
tekniskt högtstående franska
fyrväsendet, oeh lian medverkade kraftigt
till fyrväsendets omdaning i Sverige
vid i800-talets slut och 1900-talets
början. Han konstruerade bl. a,
aga-lysbojen i samarbete med G. Dalén. På
det fyrtekniska området publicerade
han flera viktiga arbeten. — Gift 1882
med Jeanne Marie Eugenie Verpy
från Frankrike. S. R.
6. Höjer, Nils Jakob, historiker,
skolman, f. 17 aug. 1853 i Norrbärke
skn, Kopparb. län, † 7 mars 1923 i
Stockholm. Bror till H. 5. — H. blev
student i Uppsala 1872, fil. kand.
1876 samt fil. dr och docent i
statskunskap där 1882 på en
uppmärksammad avh. om "Norges storting. I.
Norska grundlagen och dess källor."
Arbetet berör en av tidens mest
brännande politiska frågor men utmärker
sig trots detta för en påtaglig
objektivitet, självständighet i
uppfattningen oeh frihet från förutfattade
meningar. Ett resonerande inlägg
utgjorde "Statsförbundet mellan
Sverige och Norge. Ett svenskt program"
(1885). Sin väsentligaste insats gjorde
H. på skolväsendets område. Han blev
efter några års förordnanden i
Stockholm lektor i Visby 1884 och vid Högre
latinläroverket å Norrmalm i
Stockholm 1898; från sistn. lektorat tog han
avsked 1919. Ären 1903—09 var han
föreståndare för Whitlockska
samskolan i Stockholm. I det omfattande
arbete, som kring sekelskiftet pågick för
de allm. läroverkens omorganisation,
tog H. mycket livlig del. Han
utarbetade på uppdrag av
ecklesiastikministern tills, med A. Lindhagen
och S. Boije "Yttrande i läroverksfrå-
Nila Höjer.
Torvald Höjer.
gån" (1899). Särskilt vände sig H.
mot alltför vittgående anspråk från
folkskollärarnas sida i fråga om
anknytningen mellan folkskola och
läroverk. I läroverkskommittén 1809—
1902 var H. en mycket verksam led.
—- Vid sidan av sitt arbete i
skolans tjänst ägnade sig H. åt
forsknings- och författarverksamhet i
historia och statskunskap. I Hist. tidskr.
publicerade lian 1897 en uppsats om
"Dalarne och dalkarlarne", i vilken
han gentemot S. Boethius drog fram
de nedre Dalarnas (Bergslagernas)
roll i sv. befrielsekamp, och sysslade
vidare med frågan om 1809 års
regeringsform och dess tillkomst. Han
förfäktade där — bl. a. i uppsatsen
"Hans Järta och Sveriges grundlagar"
(Hist, tidskr. 1910) — den
uppfattningen, att regeringsformen
tillkommit genom kompromiss i
konstitutionsutskottet, och att Järta därvid
ingalunda spelat en sådan roll, att
lian med rätta kan kallas
"regeringsformens fader"; regeringsformen
återspeglar ej heller Järtas dåvarande
politiska åsikter. I Hildebrands,
Hjärnes och Pflugk-Harttungs
Världshistoria, del 2, skrev han avd. om
de nordiska folken under medeltiden.
Inom statskunskapen falla hans
översiktsarbete "Kommunal uppslagsbok
för land och stad" (1892) samt
läroböckerna "Svensk samhällslära"
(1907) och "Svenskt samhällsskick"
(1910). — Gift 1887 med Emmy
Carolina, Bergman. I. Sth.
7. Höjer, T o r v al d Magnusson,
diplomat, historiker, f. 12 dec. 1876 i
Stockholm, † 30 okt. 1937 i Oslo. Son
till H. 4 i hans andra gifte. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1894
bedrev H. humanistiska studier i
Uppsala, där lian kom att bli en av Harald
Hjärnes mera framträdande
lärjungar. År 1898 blev han fil. kand., 1903
fil. lic. och 1905 fil. dr på en uppslags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
