Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hörstadius, Nils - 2. Hörstadius, Sven - Hössjer, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hörstadius
625
Hössjer
Sven Hörstadius.
industriombud för Älvsb. läns s. del
och sedan 1945 v. ordf. i
Västergötlands ocli n. Hallands
handelskammare. — Gift 1927 med Margit
Elisabet Bergengren. H. N—m.
2. Hörstadius, Sven Otto, zoolog,
f. 18 febr. 1898 i Stockholm. Bror till
H. 1. -—- Efter studentex. i Stockholm
1917 studerade H. vid Stockholms
högskola, där han blev fil. mag. 1923,
fil. lic. 1928, disputerade 1928 och
blev fil. dr 1930. Ar 1928 förordnades
lian vid högskolan till docent i
zoologi och 1932 till laborator i samma
ämne. Ären 1939—42 var han
föreståndare för avd. för
utvecklingsfysiologi och ärftlighetslära vid
Wen-ner-Grens inst. för experimentell
biologi. Sedan 1942 är han prof. i zoologi
vid Uppsala univ. Han har företagit
flera studieresor, bl. a. till de
biologiska stationerna i Neapel, Roscoff
(Frankrike), Woods Hole (Förenta
staterna) och Plymouth. — Från
början inriktades H:s forskningar på det
embryologiska och
utvecklingsfysiologiska området. Vid sina
experimentella undersökningar, vilka
huvudsakligen ägnats sjöborrarnas för
dylika studier väl lämpade embryoner,
har lian utvecklat den tyske
nobelpristagaren H. Spemanns
glasnålstek-nik, så att han kunnat ej blott isolera
utan även transplantera cellgrupper
eller enskilda celler i ett embryo för
att därigenom påverka dettas
utveckling. Det är främst äggets
determina-tion och de olika organens uppkomst,
särskilt växelverkningarna mellan
äggets olika regioner, som varit
föremål för H:s undersökningar. På
senare år har han experimentellt
undersökt kraniets anläggning hos amfibier.
Förutom drsavh., "über die
Deter-mination des Keimes bei
Echinoder-men" (1928), har H. i sv. och utländsk
fackpress publicerat talrika uppsatser
och avli. — H. har även framträtt som
populärvetenskaplig förf.,
huvudsakligen i ornitologi. Med början redan
1916 tog han ett stort antal utmärkta
fågelfotografier, vilka han
publicerade med beledsagande text bl. a. i
första följden av verket "Naturens liv
i ord och bild" (1928). Han var 1928
—29 sekr. i Sv. naturskyddsfören. och
är styr.-led. där sedan 1942 samt
redigerade fören: s årsskrift Sveriges
natur 1933—34. H. var ordf. i Sv.
folkdansens vänner 1934—35 och är
styr.-led. i Sv. turistfören. sedan 1944. —
Gift 1928 med fil. mag. Greta
Kjellström. T. F.
Hössjer, Karl Gustav Natanael,
matematiker, f. 16 jan. 1897 i
Slätthögs skn, Kronob. län. Föräldrar:
hemmansägaren Anders Johan
Carlsson och Mathilda Andersson. — H.
avlade studentex. i Växjö 1914 och
studerade därefter vid Lunds univ.,
där han blev fil. mag. 1916, fil. lic.
Gustav Hössjer,
1919 och fil. dr 1929 samt var docent
i matematik 1929—36. Efter några
lärarförordnanden var han e. o. lektor
i Landskrona 1922—29 samt blev 1930
lektor i matematik och fysik vid
Högre allm. läroverket för flickor i
Malmö. Han har innehaft flera
prof.-förordnanden och utnämndes 1936 till
prof. i matematik vid Chalmers tekn.
högskola samt är sedan 1943
högskolans rektor. Därjämte är lian
sedan sistn. år rektor vid Göteborgs
tekn. gymnasium. Han invaldes i Vet.
o. vitt. samh. 1937. — H:s drsavh.,
"über ein Eiemannsches Problem in
der Funktionentheorie", behandlar en
general i sati ön av Rouchés sats. I
efterföljande skrifter har han
utvecklat denna sats, bl. a. till att omfatta
flertydiga funktioner. Sedan 1944 är
han v. ordf. i Sv. textilforskningsinst.
och sedan 1946 v. ordf. i Sv.
teknolog-fören:s avd. för tekn. forskning. —
Gift 1922 med Ingeborg Mathilda
Rosengren. G. R—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
