- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
1

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iacobæus, Christian, läkare, se Jacobæus - Ichsell, Jacob - Ideforss, Hjalmar - 1. Idestam-Almquist, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I

lacobæus, Christian, läkare,
se Jacobmus.

Ichsell (Ixel), Jacob, politisk
agent, f. 3 juni 1722 i Nosaby skn,
Kristianst. län, † 30 mars 1788 i
"Stockholm. Föräldrar: borgmästaren i
Kristianstad Olof I. och Ebba Maria Lönn.
— I blev 1736 student i Lund och var
1743—4S auskultant vid Stockholms
rådhusrätt. Han blev 1753 hovmästare
för k. pagerna. I. höll den 25 juli
1755, dagen efter Lovisa Ulrikas
födelsedag, ett tal på. Riddarhuset, vari
lian i konungavänlig anda angrep
författningen, och blev s. å. konungens
handsekr. men dömdes 1756 av
ständernas kommission till landsflykt pä
grund av talet. I. slog sig då ned i
Hamburg, där han medverkade vid
tryckningen av Nordencrantz’ skarpa
angrepp på hattarnas finanspolitik,
"Svea rikes finansverk". Då I. påtog
sig författarskapet för att skydda
Nordencrantz, fordrade sv. regeringen
hans utlämnande, varför han begav
sig till Berlin och trädde i preussisk
tjänst. Efter mössornas seger 1766
belönades I. med utnämning till sv.
diplomatisk agent i Hamburg. År 1769
återkom han till Sverige och levde sedan
i obemärkthet. Ett manuskript av I.,
"Skånes hövdingaminne", finnes i
Engeströmska samlingen i K. bibi. —
En uppgift av C. M. C[arlander] i
Personhist. tidskr. 1904, att det skulle
funnits två olika personer med
namnet J. I., är bevisligen oriktig. -—
Ogift, B. B., B. H—d.

Ideforss, Hjalmar Emanuel,
skolman, filolog, f. 30 jan. 1891 i
Västra Sallerups skn, Malmöh. län.
Föräldrar: snickarmästaren Jolian
Jönsson och Ida Matilda Johansson.
—■ I. avlade studentex. 1910 i Lund
och blev vid univ. där fil. kand. 1911,
fil. mag. 1914, fil. lic. 1924 och fil. dr
1928 samt s. å. docent i sv. språket.
Han tjänstgjorde som vik. prof. vid
Göteborgs högskola 1931. Han var
adjunkt vid Högre allm. läroverket i
Malmö 1920—28 och innehar sedan

1 Svenska män och kvinnor IV

sistn. år lektorat i modersmålet och
tyska vid Hvitfeldtska läroverket i
Göteborg. Ären 1931—38 var I.
rektor vid läroverket i Borås och är
sedan 1939 rektor vid Högre allm.
läroverket i Majorna i Göteborg. Under
åtskilliga perioder har han varit tf.
undervisningsråd. Han tillhörde
stadsfullmäktige i Borås 1936—3S. —
Bland I:s skrifter märkas "De pr.
mära interjektionerna i nysvenskan"
(1, 1928, drsavh.), "Vårt modersmåls
liv och utveckling" (1928; 3:e uppl.
1942), "I språkets utmärker" (1930),
"Rättstavningsfrågan som praktiskt
och teoretiskt problem" (1931) samt
"De primära lockorden i nysvenskan"
(Arkiv för nord. filologi 1931). —■
Gift 1919 med Hedvig Amalia
Margareta Hallberg. T. M.

1. Idestam-Almquist, Bengt,
journalist, filmman, f. 9 sept, 1895 i
Åbo. Föräldrar: överingenjören
Fridolf Vilhelm Fridolfsson Almquist
och Agnes Idestam. Om I :s släkt se
Almquist. — I avlade studentex. i
Helsingfors 1913 och fil. kand.-ex. i
Uppsala 1917. Åren 1917—19 var han
anställd vid sv. beskickningen i
Ryssland; 1918—19 tjänstgjorde han
också ss. rödakorsdelegat i Sibirien, och
en tid var han Röda Korsets
stations-chef i Tientsin i Kina. Sedan han
återvänt till Sverige, fortsatte han
sina studier i Uppsala och blev 1921
fil. lic. i konsthistoria. Åren 1922—
23 tjänstgjorde han vid
Kommers-kollegii upplysningssektion. — Tiden
1923—40 var I. huvudsakligen
verksam ss. skriftställare och journalist.
Han utgav ett par böcker om
Ryssland, "Sovjet-Ryssland, industri,
handel, koncessionspolitik" (1923, tills,
med N. Sahlberg) och "Landet som
skall skratta" (1932). Under hela
denna period tillhörde han också
Stockholms-Tidn:s red. Där
dokumenterade han sig ss. en framstående
tidn.-konstnärlig expert;
söndagsbilagan, som redigerades av I., blev
snart till utstyrsel och innehåll den

Bengt Idestam-Almquist.

då främsta inom sv. press. Åren 1938
-—40 var I. dessutom chefred, för
veckotidn. Liv. — Mest känd har I.
dock blivit ss. filmkritiker (under
pseud. Robin Hood). Han framträdde
i denna egenskap redan 1923 i
Stock-holms-Tidn. och kan räknas ss. den
förste verkligt sakkunnige och
allvarligt syftande i Sverige; under hans
ledning fick tidn. en stående filmavd.,
som snabbt vann efterföljd i de andra
större dlagstidn:arna. Framför allt är
I. expert på rysik film och på den sv.
filmen under Sjöströms och Stillers
tid; denna period har han bl. a.
behandlat i "Den svenska filmens
drama" (1939; fransk övers. 1947).
Han var ordf. i Stockholms filmstudio
1931—39 och preses i Sv.
filmsamfundet från dess grundande 1933 till
1936 samt 1938—46. Han tog 1933
initiativet till Filmhistoriska
samlingarna, nu i Tekn. mus. •— I. bör jade
snart också sysisla med praktiskt
filmarbete; han klippte och redigerade
utländska stumfilmer för sv. publik och
sikrev 1930 (tills, med R. Allberg)
dialogen till den första sv. talfilmen,
"För hennes skull". År 1940 lämnade
han för en tid journalistiken och var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free