- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
8

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ilkka, Jakob - Ille, Salomon - Indebetou, In de Betou, släkt - 1. In de Betou, Johan - 2. Indebetou, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I lie

8

Indebetou

som svårt förtrycktes av Flemings
män. I nov. 1596 utbröt ett
uppror, det s. k. klubbekriget, som efter
flera framgångar för bönderna
ned-slogs genom striden vid Nokia den 31
dec. 1596. I. lyckades fly men greps
efter några veckor och avrättades
omedelbart, Hans döda kropp
stegla-des. —• I. tycks lia saknat
ledaregenskaper, och hans ställning som
böndernas anförare synes ej ha varit fullt
erkänd. — I senare tid har I. blivit
en symbol för den finska allmogens
frihetsvilja. En minnespenning,
utförd av W. Aaltonen, slogs över
honom 1924. A. Åg.

I lie, Salomon, krigare, † genom
halshuggning 6 sept. 1599 i Åbo.
Föräldrar: Måns Sunesson I. och
Margareta Olofsdotter Stålarm. — I. blev
1590 överste för krigsfolket i Nyslotts
län och tillträdde följ. år slottsloven
på Kexholm. I striden mellan
Sigismund och hertig Karl ställde sig I.
på den förres sida och var en av Claes
Flemings och senare Arvid Stålarms
betrodda män i kampen mot hertigens
anhängare i Finland. Åren 1597 och

1598 anförde han sålunda konungens
trupper mot bondeledaren Hans
Hansson till Monikkala. Sedan Stålarm
vintern 1598 lyckats intaga
Kastel-holm på Åland, utnämndes I. i jan.

1599 till slottshövding därstädes och
ståthållare på Åland. Vid hertig Karls
andra angrepp mot Finland utsattes
fästningen sommaren 1599 för
belägring av amiralen Joachim Scheel, och
efter ett svårt bombardemang måste
I. den 31 juli kapitulera; kring denna
kapitulation föreligga flera sägner.
I. dömdes jämte sina
underbefälhavare till döden. Dödsdomarna
upp-skötos dock i avsikt att förmå
Stålarm att uppge Åbo slott, där han
belägrades, men då detta ej hade
avsedd verkan, gingo de i verkställighet
på torget i Åbo. — Gift 1591 med
Anna Fincke. — Litt.: K. A.
Bomansson, "Kastelholm" (1855). A. Åg.

Indebetou, In de Beton, släkt,
härstammande från Nederländerna,
där den omnämnes redan under
1500-talet. Den sv. grenens äldste med
visshet kände stamfar Lenard Janszon
In de Betou levde under 1600-talets
förra hälft i Dordrecht. Hans son
Govert In de Betou (f. 1612, † 1663)
flyttade 1639 till Sverige och anlade
i Norrköping det första sv.
stärkelsebruket. Han blev farfar till
halvbröderna politieborgmästaren Johan In
de Betou (I. 1) och bruksägaren i
Nyköping Govert In de Betou (f.
1682, † 1761). Dennes son,
grosshandlaren i Stockholm Johan (Jean)
Govert In de Betou i(f. 1710, † efter
17S3), blev far till v.
häradshövdingen och auditören i Göteborg Johan

Carl Gustaf Indebetou.

Govert, In de Betou (f. 1745, † 1818),
farfar till sjukgymnasten Govert In
de Betou (I. 3) och stamfar för
släktens första gren. Grenen utdog på
manssidan i Sverige med I. 3:s son,
kaptenen Edvard Govert In de Betou
(f. 1839, † 1925), men fortlever
sannolikt i Nordamerika. — En yngre son
till bruksägaren Govert In de Betou,
Carl Gustaf (f. 1726, † 1791),
bruksägare i Nyköping, ändrade
släktnamnets stavning till Indebetou och blev
far till bruksägaren Carl Georg I. (f.
1765, † 1850) och bruksägaren Daniel
I. (f. 1772,† 1818), stamfäder för
släktens andra och tredje grenar. Daniel
I:s äldste son, bruksägaren och
politikern Carl Gustaf I. (I. 2), blev
farfar till affärsmannen och
personhistorikern Govert I. (I. 5). En yngre son
till bruksägaren Daniel I.,
bruksägaren Johan Daniel I. (f. 1804, † 18S0),
blev farfar till sjöfartsmannen och
politikern Erik I. (I. 4) och dennes kusin
Ernst Axel August I. (f. 1877, † 1946),
chef för klädesfabriken ab. Wadström
& Indebetou, Norrköping. En tredje
son till bruksägaren Daniel I.,
bankkamreraren i Nyköping Samuel Otto
I. (f. 1812, † 1905), blev far till
författaren fil. dr Harald Otto I. (f.
1846, † 1902).

1. In de Betou, Johan,
politie-borgmästare, f. 31 mars 1703 i
Stockholm, f 21 juli 1789 därstädes.
Föräldrar: handelsmannen Govert I. och
Helena Andersdotter Brandt. — I.
utnämndes till rådman och led. av
Justitiekollegium 1758, från vilket
han 1762 överflyttades till
Politi-kollegium. Han var riksdagsman vid
riksdagen 1760—62. Som repr. för
huvudstadens magistrat invaldes han
i Försäkringsöverrätten 1773. Under
omständigheter, som ansetts innebära
ett allvarligt ingrepp i Stockholms
självstyrelse, tillsattes I. 1782 av
Gustav III egenmäktigt som politie-

borgmästare. — I. tillhörde det
förmögnare skiktet inom Stockholms
borgerskap. Därom vittnar icke minst,
att han i början av 1760-talet
förvärvade det stora vid Slottsbacken
belägna, numera rivna stenhus, som
efter honom blivit bekant under
namnet Indebetouska huset. Föga aktiv
inom rikspolitiken spelade I. en desto
mera framträdande roll i Stockholms
kommunala liv. I de stora
stridigheterna mellan Christofer Springer
och Tomas Plomgren i den ryktbara
principalatsfrågan 1743 inskred han
verksamt till den senares förmån. I.
var en övertygad anhängare av den
mäktiga fraktion inom Stockholms
borgerskap, vilken med sin starkaste
förankring i den av hattpartiet
dominerade köpmansaristokratin såg ett
av sina främsta mål i en
merkantilis-tisk skyddspolitik. Denna grupp stod
oftast i harnesk mot borgerskapets
bredare lager men kom däremot att
liera sig med magistraten, där den
med framgång lade sig vinn om att
besätta de ledande posterna. Det var
sålunda i egenskap av inflytelserik
grosshandlare inom hattpartiet I.
valdes till rådman, sedan han tidigare
varit uppsatt på förslag till sådan icke
mindre än fyra gånger. Som rådman
tog han livlig del i tillkomsten av
börshuset och blev medl. av den 1767
tillsatta börsbyggnadsdeputationen.
Om byggnadsmedlens förvaltning
uppflammade en het strid mellan
magistrat och borgerskap, varvid I. ivrigt
slog vakt om magistratens intressen.
—• Gift 1734 med Helena Wendela
Wiesendorff. C.-F. C.

2. Indebetou, Carl Gustaf,
bruksägare, politiker, f. 16 jan. 1801
på Forssa bruk, östra Vingåkers skn,
Södermani. län, † 6 mars 1893 på
Skärblacka bruk, Kullerstads skn,
östergötl. län. Föräldrar:
bruksägaren Daniel I. och Johanna Sophia
Arosenius. Brorsons sonson till I. 1. —■
Efter att ha studerat vid
Linköpings gymnasium och 1819—23
bedrivit botaniska studier vid
Uppsala univ. ägnade sig I. åt
fäderneyrket brukshantering. Han övertog
1S23 jämte brodern Johan Daniel I.
familjebruket Forssa, anlagt 1660,
vars tillverkning av stångjärn och
spik under I:s ledning betydligt
utökades. I. anlade även ett
handpappersbruk där 1S29 och byggde en ny
herrgårdsbyggnad 1826. Han gjorde
sig känd som en driftig bruksman och
blev snart betrodd med flera allmänna
uppdrag. Han var ss. repr. för Andra
bruksdistriktet led. av borgarståndet
vid riksdagarna 1847—48, 1850—51
och 1853—54, varvid han intog en
framskjuten ställning som en av
ledarna för den konservativa minoriteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:33:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free