Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Indebetou, Carl Gustaf - 3. In de Betou, Govert - 4. Indebetou, Erik - 5. Indebetou, Govert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In de Betou
9
Indebetou
Govert In de Betou (3). Teckning av Maria
Röhl 1837.
I. var 1867—69 led. av Andra K. och
var där verksam vid
Lantmannapartiets tillkomst och konsolidering och
tillhörde dess inflytelserikaste män,
särskilt betr. ekonomiska frågor (led.
i bankoutskottet 1867—69 och v. ordf.
1869, statsrevisor 1868,
riksgäldsfull-mäktig 1869—70). I. var ordf. i
Ostgöta hypoteksfören. 1859—70 och
styr.-led. i Allm. hypoteksbanken
1861—65. Han var 1866 v. ordf. i
Södermani. läns landsting och har
utgivit skrifter i jordbruksfrågor. I sin
ungdom företog 1. en studieresa till
Bergslagens industrianläggningar och
skrev därom en resejournal,
publicerad av G. Indebetou i Blad för
bergshandteringens vänner (årg. 13, 1912).
Hans politiska memoarer äro i utdrag
tryckta i C. Hallendorff, "Från Karl
XV:s dagar" (1924), hans
riksdagsbrev i E. Thermænius, "Svensk
bondepolitik" (1931). — Gift 1828 med
Dorothea Albertina Almgren. S. R.
3. In de Betou, Johan Govert,
sjukgymnast, f. 10 okt. 1810 i
Göteborg, † 5 dec. 1S54 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Thomas I. och
Po-lyxena Creutz. — I. inskrevs 1825
vid Krigsakad. på Karlberg och blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg.
1833. Han genomgick Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1835—36 och
en kurs vid Gymnastiska centralinst.
1836—37 samt tog avsked från aktiv
militärtjänst 1838. S. å. upprättade
han i London det första inst. för sv.
sjukgymnastik på utländsk botten,
vilket han med framgång skötte till
1851, då han flyttade tillbaka till
Sverige. I. utgav bl. a. "Therapeutic
manipulation or medicina mechaniea"
(1842; 2:a uppl. 1846), som är den
första på främmande språk skrivna
redogörelsen för den lingska
gymnastiken. Den kom såväl i England som
i Tyskland att fästa uppmärksam-
heten pä den verksamhet, som bedrevs
vid Gymnastiska centralinst. i
Stockholm, främst gymnastikens
medicinska tillämpning. Genom sin
pionjärverksamhet som gymnast i England
har I. både praktiskt och teoretiskt
betytt mycket för den lingska
gymnastikens spridning och de sv.
gymnasternas välsedda verksamhet i
England. — Gift 1838 med Bilda
Concor-dia Theresia Grip. D. L—g.
4. Indebetou, Erik Abraham,
sjöfartsman, politiker, f. 16 aug. 1S70 i
Östra Vingåkers skn, Södermani. län.
Föräldrar: bruksägaren Gustaf Evald
I. och Agnes Erika Ahlborg. Brorsons
son till I. 2. — Efter sjökaptensex.
1892 genomgick I.
sjöofficersutbildning, blev underlöjtnant i flottans
reserv 1S95 och var löjtnant där 1906
—11. Efter anställning inom rederiet
Luleå-Ofoten 1899—1906 blev I. vid
Sv. redarefören:s bildande 1906 dess
dir. På denna plats, som han innehade
till 1914, utförde han ett betydande
organisatoriskt arbete. Åren 1912—14
var han dessutom riksdagsman, därvid
representerande högern i Andra K.
Som politiker vinnlade sig I. särskilt
om förbättrandet av sjöfolkets
arbets-och pensionsförhållanden. Åren 1915
—28 var I. dir. i ab. Olsson & Wright.
Vid sidan av sin affärsmässiga
verksamhet har I. betrotts med ett flertal
statliga uppdrag på sjöfartens
område. Sålunda var han bl. a. led. av
Lotsverkets löneregleringskommitté
1914 och kommittén för
omorganisation av tullverkets kustbevakning
1920 samt förestod 1919
Folkhushåll-ningskommissionens rederiavd. Åren
1929—34 var han dir. i Stockholms
stenkolsimportörers fören. Han var
ordf. i
Ångfartygsbefälhavare-sällskapet 1935—45 samt led. av Stockholms
hamnstyr. 191S—40. Sedan 1919 är
han led. av Stockholms frihamns ab:s
styr. Åren 1926—40 var I. medl. av
Stockholms handelskammares verkst.
Erik Indebetou.
G-overt Indebetou (5).
utskott. — Gift 1900 med Sigrid Anna
vonFieandt. O. H—e.
5. Indebetou, Carl Daniel
Govert, affärsman, person- och
kulturhistoriker, f. IS febr. 1875 på Forssa
bruk i Östra Vingåkers skn,
Södermani. län. Föräldrar: bruksägaren
Johan Govert I. och Hilda Elisabeth
Strandberg. Sonson till I. 2. — I.
anställdes 1892 i ett släktbolag,
fond-mäklarfirman ab. Georg Strandberg,
och var dess chef 1906—46, då den
uppgick i ab. Sv. handelsbanken. Ilan
var fullmäktig i Stockholms
handelskammare 1920—46, ordf. i Sv.
fond-handlarefören. 1920—35, styr.-led. i
Stockholms stads sparbank 1931—
46 samt styr.-led. i Stockholms,
stads brandstodsbolag 1940—46. Som
släkthistorisk forskare debuterade I.
1903 i Personhist. tidskr. och
bidrog-1907 med pionjäruppsatsen "Om
källor vid släktforskning", som gav en.
första orientering rörande
personhis-toriskt primärmaterial i arkiven. I
samma tidskr. har han publicerat
flera noggranna genealogier och
talrika smärre recensioner. Han var
Personhist. samfundets skattmästare 1920’
—43 (hedersled. 1943) samt
skattmästare i Samfundet för Svenskt
biografiskt lexikons utgivande 1937—46. Av
självständiga arbeten har I., som är
särskilt skicklig matrikelkännare,
utgivit "Bergshögskolans elever" (1919),
"Bergsskolans i Filipstad elever 1830’
—1930" (1931) samt det stora
verket "Svenska teknologföreningen 1861
—1936. Biografier" (1937, tills, med
E. Hylander), huvudarbetet för
biografisk kunskap om sv. ingenjörer.
Även åt sparbankshistorien har I.
ägnat skrifter, liksom han tryckt
kulturhistoriska studier. Sedan 1930 är
han verkst. led. i direktionen för
Hall-wylska mus. Han blev led. av
Samfundet för utgivande av handskr.
rörande Skandinaviens historia 1942. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
