- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
43

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jansson, Eugène - Jansson, Gustaf - Jansson, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jansson 43 Jansson

Eugene Jansson.

som nästan enda motiv. Sjuklig
sedan barndomen hade J. ägnat sig
ät en rigorös kroppsvård med
kallbad och solbad som
huvudingredienser, och det var i Stockholms
badinrättningar han fick sina modeller.
Hans strävan gick till en början ut på
att behärska människokroppens
rörelser, och de stora dukarna med
naturalistiskt återgivna atletiska gestalter,
ss. "I flottans badhus" (1907),
"Stötning av stång på två armar" (1911),
"Ringgymnast" (s. å.) och "Akrobater"
(1912), äro snarast att betrakta som
studier och skisser i jätteformat på
vägen mot nya konstnärliga mål. Vart
han syftade får man en uppfattning
om i de bägge versionerna av
"Matros-bal" (1909 och 1912) och den
ofullbordade "Cirkusscen" (1913—14),
där han med impressionistiska medel
sökt ge syntetisk form åt rörelsen,
ljuset, atmosfären i en danssal och över en
cirkusarena, -—■ J: s arbetssätt var lika
egenartat som hans person och yttre
uppträdande. Han gjorde sällan
skisser till sina målningar. När motivet

mognat i hans medvetande, gick han
direkt löst på duken och målade med
snabba, flytande penseldrag, som
delvis läto underlagets struktur
framträda. — J. är bl. a. repr. i Nat. mus.,
Göteborgs mus., Thielska galleriet
och Nasjonalgalleriet i Oslo. — Ogift.
— Litt.: N. G. Wollin, "E. J:s
måleri" (1920); T. Hedberg, "E. J." (i
"Minnesgestalter", 1927). Th. N.

Jansson, Gustaf, bruksingenjör,
metallurg, f. 11 okt. 1850 vid
Rings-hvttan, Nora bergsförs., Örebro län,
† 23 april 1934 i Stockholm.
Föräldrar: bergsbruksidkaren Johan Erik
J. och Elisabeth Nilsson. — J. kom
tidigt ut i praktiskt bruksarbete och
var bl. a. bruk^bokhållare vid Bofors
bruk 1869—72. Han genomgick
Filipstads bergsskola 1872—73. Efter att
ha varit smidesbokhållare vid
Lesjöfors bruk 1873—76 reste han till
Förenta staterna, där han 1876—80
utbildade sig till valsverkstekniker vid
Washburn & Moens valsverk i
Worcester, Massachusetts. Återkommen
till hemlandet anställdes lian 1880

som verkmästare och chef för den
metallurgiska avd. vid Munkfors bruk,
tillhörigt Uddeholms ab. i Värmland.
Åren 1884—1930 var lian överingenjör
och förvaltare där. Vid Munkfors
utförde J. flera nyanläggningar, som
förde sv. järnhantering, framför allt
valsverkstekniken, betydligt framåt,
bl. a. ett elektriskt kraftverk (1888),
flera valsverk, tråddrageri och
tråd-spiksfabrik. Som uppfinnare
konstruerade han bl. a. det flertrådiga,
kontinuerliga valsverket (1889). I
egenskap av brukets merkantile chef drev
J. även upp försäljningen, inte minst
den utländska. Uddeholmsbolagets
stål blev tack vare J:s bemödanden
världsberömt för sin utmärkta
kvalitet. Han var en skicklig
arbetarledare i sann patriarkalisk anda. J., som
en tid var överingenjör även vid
Hagfors järnverk och styr.-led. i flera
industribolag, hedrades 1921 med
Jernkontorets sällsynta belöningsjeton i
guld "för flit och skicklighet i
bergs-mannayrken". -—- Gift 1902 med
Louise Hedvig Augusta Follin. —
Litt.: biografi av O. Holmberg i
Jernkontorets annaler 1934, av C. Sahlin
i S:te örjens gilles dödsrunor 1935.

S. R.

Jansson, Hans, i B räcketorp,
lantbrukare, politiker, f. 7 jan. 1792 i
Låbyn i Mo skn, Dalsland, † 1 febr.
1854 på Södra Skarbol i Svanskogs
skn, Värml. län. Föräldrar:
lantbrukaren Jan Larsson och Cathrina
Jonasdotter. — J:s föräldrahem var
fattigt och barnrikt, och J. och hans
syskon fingo tidigt hjälpa till i
arbetet. Genom föräldrarnas, främst
moderns, omsorg lärde de sig läsa och
skriva. Vid sjutton års ålder blev J.
Mo förs:s klockare, varmed följde ett
flertal uppdrag inom socknen. Efter
moderns död 1818 arrenderade J. och
lians äldre broder gården av
arvingarna. Sedan J. 1822 gift sig, flyttade
han till grannsocknen Edsleskog, där

Gustaf Jansson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free