Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Janson, Knut - Janzén, Assar - Janzén, Gustaf - Janzon, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Janzén
4S
Janzon
Knut Janson.
län. Föräldrar: lantbrukaren Gustaf
Albert J. och Emilia Mathilda Morin.
Brorson till J. 1. — J. fick sin
grundläggande utbildning av K. Nordström
•och R. Bergh pä Konstnärsförb:s
målarskola 1905—08. Han besökte
Köpenhamn 1907 och har sedan företagit
studieresor i Tyskland, Holland och
Frankrike 1911. 1925, 1930 och som
Konstakad:s stipendiat 1932. Sedan
1900 är han bosatt i Stockholm. -— J.
debuterade på "De Ungas" utställning
i Stockholm 1909 och framträdde då
som en stämningsmålare med förkärlek
för nattens ljusdunkel. Den lyriska
grundtonen i hans tidigare måleri har
bevarats genom åren, men
bekantskapen med fransk impressionism har
bidragit till att hans färgskala ljusnat
och berikats, samtidigt som han valt
att återge sina motiv i klart dagsljus.
Flertalet av hans dukar från senare
år skildra den idylliska naturen
omkring Stockholm. J. tillhör den
in-timistiska riktningen i det moderna
sv. måleriet och fortsätter traditionen
från sådana 1800-talsmålare som
Norstedt, Axel Lindman och Wahlberg.
J. har också gjort sig känd som en
skicklig grafiker med
hårdgrundsets-ning som bästa teknik. Han har
deltagit i en rad utställningar i in- och
utlandet, bl. a. i Norge, Danmark,
Finland, Tyskland, Polen och
Amerika. Han är repr. i Nat. mus. med
bl. a. oljemålningarna
"Hammarbyleden" (1926), "Åskväder, motiv från
Söder i Stockholm" (1931) och "Disig
höstdag, Stockholm" (1934) samt med
etsningar och teckningar, i
Norrköpings mus. med oljemålningen "Blåst"
och i flera utländska mus. med
grafiska blad. — Gift 1919 med Julia
Kristina Elisabet Tlielin. — Litt.:
G. Jungmarker, "K. J." (i
Meddelanden 10 från Fören. för grafisk konst,
1931); "Nutida sv. måleri" (1936).
Th. N.
Janzén, Assar Götrik, språkman,
f. 22 aug. 1904 i Göteborg..Föräldrar:
handlanden Anders J. och Agnes Sofia
Ekeblad. —- J. avlade studentex. 1923,
blev fil. kand. 1929, fil. lic. 1934 samt
fil. dr 1937 (disp. 1936), allt i
Göteborg. Han var docent i nordiska språk
vid Göteborgs högskola 1936—41 och
vid Lunds univ. 1’941—46. År 1946
kallades J. på tre år till prof. i
nordiska språk vid Berkeley University
of California i Förenta staterna och
tillträdde tjänsten i sept. s. å. J. var
1929—42 assistent vid Göteborgs
högskolas inst. för ortnamns- och
dialektforskning och 1939—42 sekr. i
Filologiska samfundet i Göteborg. Han
företog 1938 en föreläsningsresa till
Tyskland. ■— J. har gjort sig känd som
skicklig dialekt- och
ortnamnsforskare. Bland hans skrifter märkas
främst drsavh. "Studier över
substantivet i bohuslänskan" (1936) samt
tre delar av "Ortnamnen i Göteborgs
och Bohus län" (5, 9, 10; 1939, 1940,
1942); av sistn. verk har han även
författat vissa delar av bd 4. J. har
dessutom skrivit ett stort antal
tid-skr.-uppsatser, huvudsakligen inom
etymologi och ortnamnsforskning. —
Gift 1936 med Saimi Margareta
Johansson. Lt.
Janzén, Gustaf Adolf,
fackföreningsman, f. 22 juni 1873 i
Norrköping, † 8 mars 1930 i Göteborg.
Föräldrar: textilarbetaren Johan Gustaf
J. och Hedvig Josefina Rask.
■—-Redan vid elva års ålder började J.
arbeta inom textilindustrin, där han
fortsatte till 1906, bl. a. som förman
och spinnmästare vid Stockholms
yllefabrik 1902—06. Medl. av Sv.
textil-arbetareförb. från 1903 anställdes
han följ. år som
expeditionsföreståndare och 1906 som helt avlönad
förtroendeman inom detta förb. Som
facklig ledare fick J. till en början
uppleva stora motgångar, ty hans
förb. reducerades starkt efter
storstrejken 1909 och utträdde för en tid
ur Landsorganisationen. Sedermera
utvecklades det dock under J:s ledning
till en stark och respekterad
organisation. Med förbundsexpeditionen
överflyttade J. 1912 till Norrköping,
där han även deltog i det kommunala
livet och från 1915 tillhörde
stadsfullmäktige. Åren 1922—26 var han ordf.
i den tryckerifören., som utger
öster-götlands Folkblad. — J. var en
grundlig kännare av textilindustrins
arbetsförhållanden såväl inom som utom
landet, och han gjorde sig också känd
som framgångsrik underhandlare vid
avtalsuppgörelser. Självständig och
orädd gick han ofta emot opinionen
inom de egna leden och utsatte sig
även för kritik av medl. genom
självrådighet i förb:s förvaltning. J. ägde
starka kulturella intressen och
nedlade mycken omsorg på redigeringen
av förbundsorganet Textilarbetaren.
— J. har utgivit "Svenska
textilarbetareförbundet 1898—1923" (192,3)
samt under pseud. Textyrius en
biografi och brevsamling av vävaren och
fackföreningsmannen Johan Granberg,
" Vävar-Jo’an" (1924). — Gift 1806
med Anna Christina Håkansson.
S. Sw.
Janzon, Gustaf Elias, klassisk
filolog, översättare, f. 25 nov. 1859 i
Stockholm, † 23 juni 1929 på ölslanda
skattegård i Lerums skn, Älvsb. län.
Föräldrar: vaktmästaren Erik Gustaf
J. och Ingrid Katarina Malmorin. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1877
blev J. 1SS9 fil. kand., 1893 fil. lic. och
1894 fil. dr, allt i Uppsala. År 1895
kallades han till docent i klassisk
filologi vid Göteborgs högskola för att
upprätthålla undervisningen i latin,
tjänstgjorde som sådan till 1925
och bestred tidvis även
examinationen i ämnet. Åren 1907—21
fungerade J. även som sekr. vid Göteborgs
högskola. — Utom recensioner i
in-och utländska facktidskr. författade
J. ett flertal uppsatser i latinsk
filologi. Men det var företrädesvis
språkvetenskapens litterära sida, ej
dess lingvistiska, som fängslade
honom. Utom ett fint skaldeporträtt av
Horatius (1899) utförde han
förnämliga tolkningar av romerska skalder.
Redan 1889 och 1891 hade J. i Uppsala
univ:s årsskr. publicerat smakfulla
övers, av Catullus, högt skattade av
många studentgenerationer. Hans
tolkningar av Ovidius ("Amores"
1897; "Ars amatoria" 1921—23, i ny
uppl. 1925 under titeln "Konsten att
älska", med teckningar av Yngve
Berg; "Fasti" 1924—26) och
Proper-tius (1903—17) röja synnerlig
noggrannhet i den filologiska detaljen
och mycken omsorg om den sv.
formen. Propertius-övers., libri I—III,
Elias Janzon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
