Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jennings, ätt - 1. Jennings, Frans - 2. Jennings, John - Jensen, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jennings
53
Jensen
Frans Jennings. Målning (detalj) av G.
Lundberg.
Frans J. (J. 1) inkom från Belfast till
Sverige, blev köpman i Stockholm och
naturaliserades 1742 som sv.
adelsman. Han blev far till finansmannen,
bruksägaren och politikern John J.
(J. 2) och fänriken Frans J. (döpt
1735, † 1809). Den sistnämndes son
John Jacob Frans J. (f. 1762, † 1828)
stod högt i gunst hos prinsessan
Sophia Albertina och konung Karl XIV
Johan, var ambassadsekr. i S: t
Petersburg och blev slutligen hovmarskalk.
En sonsons son till J. 2, majoren i
armén Johan Gustaf Filip Marc J.
(f. 1842, † 1911), blev far till
innehavaren av fideikommisset
Skånelaholm Georg J. (f. 1877, † 1929), med
vilken ätten utslocknade på
manssidan.
1. Jennings, Frans, köpman, f.
1692 i Belfast, Irland, † 10 juli 1754
på Skånelaholm i Skånela skn,
Stockholms län. Föräldrar: godsägaren
John J. i Donnegalshire, Irland, och
Sara Hamül. — J. anför i en
meritförteckning från slutet av sitt liv, att
han alltsedan "sin inkomst i riket
haft för avsikt att där tillbringa sin
övriga livstid". Tidpunkten för hans
inflyttning är okänd, men dä han 1729
blev svärson till en av Stockholms
finansfurstar, Jean Bedoire d. y., måste
han dessförinnan där lia uppnått en
ansedd ställning. Han synes tidigt i
likhet med andra utlänningar ha
varit leverantör till sv. flottan, vilket
i regel var mycket inbringande. J :s
huvudsakliga intressen torde från
början ha legat inom järnhandeln.
Under hans debutår i Sverige
kulminerade järnets relativa andel i
Sveriges export (75 %) för att aldrig
senare nå samma höjd, och tecken
finnas, att J. tidigt tack vare
kapitalförbindelser på andra sidan Nordsjön
kunnat uppträda som förläggare av
sv. järnbruk i stor skala. I prishöjan-
de syfte genomförde den härskande
brukspolitiken i Sverige en
begränsning av varje företags produktion,
vilket föranledde företagsamma
mellanhänder att samtidigt söka insteg
i flera bruk och till sist, i lämpligt
ögonblick, förvärva dem. J. erhöll på
egen ansökan kommerseråds titel 1751
och kunde vid denna tid i
kompanjon-skap med sin landsman Robert Finlay
inköpa en rad bruk i de mellansv.,
norrländska och sydfinska
bergslagerna: Forsmark i Uppland 1751, Ström
och Gnarp i Hälsingland 1752,
Ant-skog och Koskis med Fiskars och
Kulla i Finland 1753. Han
naturaliserades som sv. adelsman 1742. Sitt
gods Skånelaholm i Skånela skn,
Stockholms län, gjorde han 1753
till fideikommiss inom ätten. — Gift
1729 med Maria Christina Bedoire.
—-Litt.: B. Boëthius, "Robertsfors bruks
historia" (1921). Cgn.
2. Jennings, Jolin, finansman,
bruksägare, politiker, f. 3 dec. 1729 i
Stockholm, † 14 dec. 1773 på
Forsmarks bruk, Forsmarks skn,
Stockholms län. Son till J. 1. — J. erhöll av
sin förmögne fader en mycket vårdad
uppfostran med skolgång i Stockholm
och London samt någon tids studier
vid Uppsala univ. 1749. Han ägnade
sig därpå åt militäryrket, blev
underlöjtnant vid Livreg. till häst 1750 och
tog 1753 avsked som ryttmästare där.
Han bosatte sig sedan på faderns
herrgård Skånelaholm i Stockholms
län. Både efter sin far och efter
sin svärfar, den rike köpmannen och
hattpolitikern Thomas von Plomgren,
ärvde J. en stor förmögenhet. Han
ingick 1754 med sin svåger Robert
Finlay som kompanjon i handelshuset
Finlay & Jennings, vilket 1761
upplöstes. Firman utvecklade sig till
Stockholms största och en av
landets förnämsta exporthandelsfirmor,
inriktad framför allt på järnexport.
Bolaget ägde flera bruk i mell. och n.
Sverige och i Finland. Särskilt stort
intresse ägnade J. åt Forsmarks bruk,
och för sitt arbete på masugnarnas
förbättrande därstädes erhöll han 1757
Vet. akad:s guldmedalj, (led. av
akad. 1756). Åren 1760—63 var J.
fullmäktig i Jernkontoret. Han
ådagalade också ett livligt intresse för
kanal- och slussbyggnaderna inom
landet. Åren 1761—66 och från 1770
var han en av direktörerna för
Trollhätte slussverk, på vilket arbetet
återupptagits. — Även i det politiska
livet gjorde J. en betydande
insats. Han var en av de aktivaste
hattledarna samt 1756, 1761 och 1769
led. av sekreta utskottet, under en
tid hattpartiets skattmästare m. m.
J. försummade ej att begagna sina
politiska förbindelser för att främja
John Jennings. Målning (detalj) av A. Roslin
omkr. 1769.
egna ekonomiska intressen och erhöll
bl. a. betydande lån av riksbanken. A.
Nordenerantz utsatte honom 1766—■
72 för häftiga och överdrivna angrepp
och anklagade Finlay och J. för att
genom sina affärstransaktioner ha
vållat den finansiella oredan inom
landet. En undersökning av bolagets
handelsmetoder, som 1771—72 års
riksdag beslutade, nedlades
emellertid vid Gustav III:s statsvälvning.
År 1771 gjorde Finlay konkurs, och
därefter övergick största delen av
firmans fastigheter till J., vars
förmögenhet vid hans död uppgick till
över 4 mill. dlr kmt. — J., som alltid
stått väl på högsta ort, utnämndes
1767 till kammarherre oeh 1770 till
hovmarskalk. — Gift 1753 med
Hedvig Sophia (von) Plomgren. —- Litt.:
åminnelsetal av S. Sandels i Vet.
akad. 1775; biografi av P. Johnsson i
Sv. export 1912. S. R.
Jensen, Albert Otto,
tidningsman, f. 29 juni 1879 i Landskrona.
Föräldrar: verkmästaren Christian J.
och Anna Nilsson. — J. utbildades till
urmakare men övergick tidigt till
publicistisk verksamhet i
arbetarrörelsens tjänst. Åren 1901—04 var han
expeditör för Landskrona-Kuriren.
Det nybildade socialistiska
ungdoms-förb. utgav från 1898 tidn. Brand,
vilken under J:s redaktörskap 1902—-04
gav rörelsen och dess organ en
revolutionär och antiparlamentarisk
karaktär, ofta inspirerad av franska
syndikalistiska idéer. När den
syndi-kalistiska rörelsen 1910 organiserades
i Sveriges arbetares
centralorganisation (SAC), var J. en av de främsta
ledarna, och han deltog i bildandet av
den syndikalistiska internationalen
(IAA) 1922. Han har också verkat
utomlands som tidningsman: 1913—
14 som red. i Oslo för Direkte Aktion
oeh 1918—19 som utrikesred. för So-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
