- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
60

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerring, Sven - Jesper Marci - Jesperson, Jöns - Jesperson, Mauricio - Jeurling, släkt - Jeurling, Anders

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jesper Marci

60

Jeurling

raste programledare. I synnerhet stå
J:s idrottsreportage i särklass, t. ex.
från landskampen mot Tyskland 1934,
Berlinolympiaden 1936 och det
årligen återkommande Vasaloppet. J.
har deltagit i åtskilliga
reportageresor både i Sverige och utomlands.
Bl. a. gjorde han 1937 en resa genom
Förenta staterna för en programserie
i samband med Delawarejubileet följ.
år, och 1946 skildrade han sina
intryck från det krigshärjade Tyskland.
Sedan 1925 leder J. den stående
programpunkten "Barnens brevlåda" och
har som "Farbror Sven" och även
som "Efraim Alexander" förstått att
vinna de unga lyssnarna. — J. har
ett ledigt och lugnt framförande
samtidigt som hans idrottsTeferat präglas
av intensiv inlevelse och förmåga att
medryckande och klart skildra
oväntade situationer. ■— Som förf. har J.
framträtt med diktsamlingen "Den
stora tiden" (1922) samt
prosaböckerna "Mitt museum" (1928),
"Goddag, flickor och pojkar" (1930), "P. S.
från Farbror Sven" (1937), "På min
våglängd" (1944) och "Ur gruset"
(1946, tills, med Carl Lagercrantz).
Han har också medarbetat i olika tidn.
och tidskr. — Gift 1929—36 med
Yvonne Milide. H. U.

Jesper Marci, superintendent, †
1591. —- J. studerade i utlandet och
blev magister. Som kyrkoherde i
Vadstena från 1569 blev han en
framträdande repr. för den starkt
anti-katolska östgötalutherdomen med dess
iver för en enkel kult. Då J.
hänsynslöst inskred mot Vadstena
kloster för dess katolska propaganda,
avsattes han av Johan III i mars 1579.
Ar 1581 utnämndes han av hertig
Karl till superintendent i det stift,
som denne just egenmäktigt bildat av
de till Skara stift hörande områdena
i hans hertigdöme: Värmland samt
Vadsbo och Valla härad. Från 1584
bodde J. i Mariestad. Han blev hertig
Karls skicklige och nitiske
medhjälpare i kampen mot Johan III: s liturgi
och bidrog verksamt att fästa
hertig-dömets prästerskap vid en radikalt
protestantisk kultordning. J.
igångsatte energiskt visitationer i sitt
ämbetsområde, som dittills varit
försummat i kyrkligt avseende. Han
utgav flera religiöst polemiska skrifter,
av vilka en (om exorcismen) är
bevarad. Som en stridsskrift kan också
betraktas den av honom diktade
bekanta visan om Stenen i grönan dal,
vilken bygger på ett folkligt
sägenmotiv. J:s hälsa bröts genom de
ständiga visitationerna i de värmländska
obygderna. — Från J., vars hustrus
namn är okänt, härstammar den ännu
fortlevande ätten Lilliesköld. — Litt.:
T. Säve, "Karlstads stifts grundande

Jöns Jesperson.

och superintendenten J. M." (i "Från
Värmland och Dal", 1907); N.
Ahn-lund, "Helge broder Staffan" (i
"Oljoberget och Ladugårdsgärde", 1924).

O. H.

Jesperson, Jöns Peter,
lantbrukare, politiker, f. 14 nov. 1861 i Tofta
skn, Malmöh. län, † 26 maj 1935 på
Roma kungsgård på Gotland.
Föräldrar: åbon Christen Jespersson och
Ingår Andersdotter. — J. var av
gammal bondesläkt. Han genomgick
folkhögskola och lantmannaskola och ägde
1887—1921 egendomen Dorisborg i
Källs-Nöbbelövs skn, Malmöh. län.
Dessutom arrenderade han Roma
kungsgård på Gotland. J. var
landstingsman 1904—19 och led. av
Andra K. 1904—17. Han tillhörde
Lantmanna- och borgarpartiet och var led.
av dess förtroenderåd. Ären 1918—
21 var han led. av Första K. I
riksdagen framträdde J. som ivrig
anhängare av rösträttsreformen 1907
och som en trägen förespråkare för
skyddstullar. Han var led. av olika
utskott och kommittéer
(bevillningsutskottet 1910—17) samt statsrevisor
1913—15. År 1923 blev J. sekr. i
Skånes betodlares centralfören. Han
invaldeg 1917 i Lantbruksakad. — Gift

1887 med Elna Svensson. W. L.

Jesperson, Mauritz (Mauricio),

plantageägare, författare, f. 29 aug.

1888 i Stora Harrie skn, Malmöh. län.
Föräldrar: lantbrukaren Christer J.
och Elna Nilsdotter. — Efter
mogen-hetsex. 1909 i Lund bedrev J. juridiska
studier där till 1912. Han gick sedan
till sjöss och besökte Asien,
Australien, Afrika och Sydamerika. Särskilt
utforskade och kartlade han delar av
de stora skogsområdena i Gran Chaco
i Sydamerika, där han 1915—IS
uppsökte och studerade olika
indianstammar. Åren 1919—20 företog han en
expedition till Gran Chaco Boreal
i nuv. Paraguay, vars inre delar voro

outforskade. Han ledde överste Hægers
filmexpedition till Patinoträsken och
Pilcomayofloden 1920 samt anlade
bomullsplantager och en estancia i
Chaco Central 1921. Från 1922 ledde
han kolonisationen med argentinska
nybyggare i bolivianska Gran Chaco
Boreal; den spolierades 1933 genom
kriget mellan Bolivia och Paraguay.
År 1935 återvände han till Sverige,
där han sedan 1936 i Stockholm
bedriver import av paraguayskt yerba-te
under firmanamnet Ileximporten. —
J. har skildrat sina färder och
upplevelser i Gran Chaco i bl. a.
"Contri-buciön al estudio del problema del
indio" (1921), som avhandlar
reservatfrågan för indianerna, och "En el
cora-zon de un continente" (1922). För sv.
publik är han känd som
radioföreläsare och under pseud. Don Mauricio
som förf. till "En lundensare i Chaco"
(1941; ny förkortad uppl. 1943, "I
vildmarkens väld") och "En svensk
caballero vid Pilcomayo" (1942), i
vilka han med humor och fantasi
berättar om sina äventyr i vildmarken.
I Buenos Aires’ tidn.-press har han
vid flera tillfällen framträtt för att
hävda sv. intressen. — Ogift. Abg.

Jeurling [jör-], släkt, vars äldste
kände stamfar Anders (f. vid mitten
av 1600-talet) hade sonen Haqvin
Andersson, borgare i Marstrand.
Släktnamnet J. antogs av dennes son,
kyrkoherden i Spekeröd och prosten i
Torsby, bådadera i Bohuslän,
riksdagsmannen Anders J. (f. 1720, †
1789), far till reg.-pastorn vid
Bohusläns dragonreg., kvrk oherden i
Spekeröd Carl J. (f. 1750, † 1795),
som på manssidan slöt den äldre
släkten J. Släktnamnet J. upptogs av den
sistnämndes systerson komministern
i Surteby och Tostared i Älvsb.
län, Joseph J. (f. 1786, † 1862), som
blev stamfar för den yngre släkten J.
Hans andre son, handlanden i
Kristinehamn Gustaf Elis J. (f. 1813, †
1881), blev far till tidningsmannen
Anders J. (se nedan). En son till denne
var verkst. dir. i ab. Annonstjänst
Knut Elis Herman J. (f. 18S7, † 1943).

Jeurling, Anders Elis,
tidningsman, f. 21 dec. 1851 i Kristinehamn,
† 28 mars 1906 på Jättna egendom i
Gryts skn, Södermani. län. Föräldrar:
köpmannen Gustaf Elis J. och
Johanna Eamnstedt. — Efter mogenhetsex.
i Örebro 1871 inskrevs J. vid
Uppsala univ. 1872 men avbröt studierna
och blev tidningsman. Han var red.
för Gotlands Allehanda 1876—77 och
för Karlstads-Tidn. 1879—84, utgav
Göteborgstidn. Dagbladet 1884—S5,
var red.-sekr. i Aftonbladet 1885—89
samt dess ansvarige utgivare
1885—-87. Han startade 1889
Stockholms-Tidn. med C. E. Gernandt som förläg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:53 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/4/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free