Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Karlsson
64
Johan Kasimir
J. jämte sin sjuttonårige broder
hertig Karl i spetsen för ett väpnat
uppror mot honom i juli 1568. Redan
under upprorets gång lät J. efterhand
hylla sig som Sveriges regent, och
manifest spriddes, i vilka han
agitatoriskt verkningsfullt svartmålade
konung Eriks regering. Sedan
Stockholm den 29 sept. öppnat sina portar
och Erik tagits till fånga,
sammanträdde ständerna i jan. 1569, uppsade
Erik tro och lydnad och erkände J.
som konung. Kröningen ägde rum den
10 juli s. å. Dessförinnan belönade J.
sina medhjälpare vid statsvälvningen.
Hertig Karl fick bekräftelse på sitt
hertigdöme utan Arboga artiklars
inskränkningar, och adeln hugnades
med avsevärda privilegier, vilka
särskilt beträffande högadeln betecknade
■ett uppgivande av Erik XIV:s
restriktiva principer och inledde ett
adelsväldets sekel i Sveriges historia.
-—-Då J. tillträdde regeringen, befann sig
Sverige ännu i krig med Danmark,
Lybeck och Polen (Nordiska
sjuårskriget). Kriget mot Polen, som
alltjämt styrdes av J:s svåger Sigismund
August, upphörde nu av sig självt.
Mellan Sverige och Danmark fördes
1568 och 1569 flera fruktlösa
fredsunderhandlingar, men å andra sidan
tycktes kriget dö bort på grund av
båda rikenas utmattning. Under
kejserlig och fransk bemedling kom
freden med Danmark och Lybeck
äntligen till stånd i Stettin den 13 dec.
1570. Lybeckarna skulle med vissa
inskränkningar återfå sina
handelsprivilegier. Tvistefrågan med
Danmark om bärandet av tre kronor i
riksvapnet hänsköts, om ingen
överenskommelse kunde träffas, till
utsedda skiljedomare, ömsesidiga
territoriella anspråk skulle uppgivas,
och Sverige förpliktades att betala
150 000 daler i lösen för Älvsborg
att erläggas under tre års tid.
Förhållandet till Danmark var
därefter understundom spänt, men krig
kunde undvikas under J:s
regeringstid. — Även i Baltikum korsades sv.
och danska intressen; ett motiv för
J:s baltiska politik var att förhindra
en fullständig dansk inringning av
Sverige. Sveriges farligaste
motståndare där var emellertid Ryssland,
som under den dådkraftige tsar Ivan
IV (den förskräcklige) länge strävat
att bryta sig väg fram till
öster-sjön. En rent personlig fiendskap
mellan J. och tsaren skärpte den
politiska motsättningen, en hetsig
brevväxling inleddes, och i dec. 1572 bröto
ryssarna in i Livland. J. var ur stånd
att ge någon kraftigare hjälp till de
sv. trupperna i Estland, och bistånd
från det vid denna tid av inre strider
försvagade Polen var ej att påräkna.
Sveriges estländska välde var till sist
— omkr. 1575 — inskränkt till Reval,
som höll stånd mot två belägringar.
Så småningom vände sig emellertid
krigslyckan. Polen under J:s svåger
Stefan Bathory förklarade 1579
formligen Ryssland krig, och i början av
1580-talet erövrade svenskarna under
befäl av den skicklige franskfödde
Pontus De la Gardie hela Estland samt
en rad fästningar och städer i
Ingermanland. År 1590 måste
Ingermanland efter några militära motgångar
åter uppgivas, men Estland förblev i
sv. besittning. Trots det länge till
synes hopplösa läget hade J. hävdat
Sveriges intressen i öster, det mest
bestående resultatet av hans regering.
Ett viktigt mål för J:s livländska
expansionspolitik var sv. kontroll över
handeln på Ryssland. I detta hänseende
fullföljde han med iver Erik XIV:s
strävanden. — J:s tronbestigning hade
hälsats med glada förväntningar, men
stämningen slog snart om, och ett
jäsande missnöje förspordes, varunder
den fångne konung Eriks namn
nämndes i samband med stämplingar mot
J. Denne levde i ständig oro för sin
tron och gav tidigt Eriks väktare
Johan III.
Gravmonument av Willem- van der Blocke (Uppsala domkyrka).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
