Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Carl - Johansson, Carl Edvard - Johansson, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson SO Johansson
Carl Edvard Johansson.
tiska partipolitiken, där han blev
småbrukets främste förespråkare, och var
1911—40 led. av Andra K., i vars
utskottsarbete han flitigt anlitades.
Efter att 1915—17 bl. a. lia varit
suppleant i bevillningsutskottet blev
han 191S led. av jordbruksutskottet,
där han gjorde sin viktigaste insats
och vars ordf. han var 1928—40. Som
framstående jordbruksexpert
innehade lian en mycket inflytelserik
ställning vid flera riksdagsbeslut, ocli lian
blev bl. a. av betydelse för
samförståndspolitiken mellan arbetare och
bönder. J. blev landstingsman 1914,
kommunalfullmäktig 1919 och led. av
Skogsvårdsstyr. 1920 samt tillhörde
jordkommissionen 1919—23,
vägsak-kunniga 1921 och 1929 och
statsrevisionen 1929—32. — Gift 1S89 med
Johanna Lovisa Johansson. R. A.
Johansson, Carl Edvard,
uppfinnare, f. 15 mars 1S64 vid Frötuna
järnbruk, Fellingsbro skn, Örebro län,
† 30 sept. 1943 i Eskilstuna.
Föräldrar: hemmansägaren och sågverksför-
mannen Johan J. och Carolina Rask.
— År 1881 reste J. till Förenta
staterna, där lian 18S1—S4 arbetade på
fabrik och samtidigt studerade vid
Gustavus Adolphus college i S:t
Peter, Minnesota. Efter sin återkomst
till Sverige anställdes han 1888 vid
Karl Gustafs stads gevärsfaktori i
Eskilstuna och blev där rustmästare
1890. Som sådan hade han tillsyn över
tillverkningen av
precisionsinstrument, arbets- och kontrollmått m. m.
för gevär och specialmaskiner. Han
konstruerade 1896 en s. k.
kombina-tionsmåttsats, varmed mätningar med
en noggrannhet på en
hundratusendels mm blevo möjliga. Tack vare
detta instruments många
kombinationsmöjligheter fick uppfinningen
namnet "Johanssons
universalkom-binationsmåttsats". Den förelåg fullt
utarbetad 1906 och kunde följ. år
utskickas på världsmarknaden. Det är
främst denna uppfinning, som
möjliggjort den nutida standardiseringen
inom maskinindustrin. J:s måttsys-
tem tillverkas från 1911 vid det av
honom s. å. grundade ab. C. E.
Johansson i Eskilstuna. År 1918
startades i Förenta staterna, sedan
kom-binationsmåttsatserna fullständigt
slagit igenom där under första
världskriget, ett dotterbolag, som
inköptes av bilfabrikanten Henry Ford.
I detta företag blev J. 1923 chef för
ett tekn. laboratorium med
tillhörande mekanisk verkstad vid Dearborn
utanför Detroit, Michigan, där J. fick
tillfälle att förbättra
måttkonstruk-tionerna till ännu större noggrannhet.
År 1935 antogs J:s förslag till en
enhetlig tum (längd 25,4 mm) av
engelska och amerikanska
kontrollbyråerna — tidigare hade Amerika och
England olika långa tummått. Efter att
ha vistats i Dearborn 1923—36
återvände J. sistn. år till hemlandet, där
han var styr.-ordf. och huvuddelägare i
eskilstunaföretaget, allt jämt en av
stål-stadens största industrier.
Fordfabriken har utvidgats och levererar "The
Johansson combination gauge blocks"
till alla amerikanska
maskinindustrier, inte minst krigsindustrierna
under andra världskriget. Vid
leveranstvister fungera J:s måttsatser
jorden runt som en "industrins högsta
domstol", och de ha godtagits som
normer vid alla statliga laboratorier
och kontrollbyråer. J. är i Sverige
känd under namnet
"Mått-Johansson". I Amerika har man betecknat
honom som en "världsindustrins
Gutenberg". J. hedrades 1908 med Vet.
akad:s Arnbergska pris, blev 1919 led.
av Ing. vet. akad. och var led. av flera
amerikanska lärda sällskap. En byst
över J. av C. Eldh uppställdes 1943
i Tekn. mus. — Gift 1896 med
Fredrika Margareta Andersson. — Litt.:
G. d’Ailly, "C. E. J." (1917). S. K.
Johansson, Per Christian,
premiärdansör, f. 1 juni 1817 i
Stockholm, † 25 dec. 1903 i S:t Petersburg.
Son till Margareta J. — J. blev 1829
elev vid K. teatern under Isidore Carey
och Giovanni Ambrosiani och väckte
vid debuten 1834 så stor
uppmärksamhet, att kronprins Oscar beslöt
bekosta hans fortsatta utbildning vid
Det Kongelige Teater i Köpenhamn,
där han studerade halvtannat år för
Auguste Bournonville. Han företog
även med statsunderstöd en längre
studieresa till Paris, och vid återkomsten
till Stockholm 1837 blev han
premiärdansör vid K. teatern. När dåtidens
största dansartist, Marie Taglioni,
hösten 1841 gästade teatern, fick han
dansa James i "Sylfiden" mot henne,
och det konstaterades, att han stod
värdigt vid den firade gästens sida. Då J.
några år dansat huvudpartierna vid K.
teatern i egna och Anders Selinders
baletter, fick han 1S41 mottaga ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
