Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Johan - Johansson, Johan - Johansson, Johan Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
86
Johansson
till Tyskland, där han vistades till
1914. Han var därunder elev vid
Kunstgewerbeschule i Strassburg
1902—04 samt vid konstakad. i
Dresden 1905—11. År 1914 slog lian sig
ned i Lund, där han alltjämt är
bosatt. Han har sedermera företagit
flera studieresor till utlandet, bl. a. till
Italien 1920—22. Under intryck av
tyska och franska impressionister och
föregångare som Cézanne och van Gogh
sysslade J. först med ljus- och
färgstudier och kom fram till en
mosaik-artad teknik, som alltjämt utgör ett
av kännetecknen på hans konst. I och
med den italienska resan kom en
starkare betoning av de formella
värdena fram i lians måleri,
kompositionen får en stramare hållning, volym
och rymdverkan stegras, men det är
fortfarande de koloristiska problemen,
som stå i förgrunden. Färgen blir
också allt rikare nyanserad, mustigare
och samtidigt mera raffinerad i
spelet mellan mättade och ljusa toner. —
Ex. på J:s verk äro det muntra
självporträttet från 1908 samt bilderna av
dr A. Österling (1916—18, Malmö
mus.), tandläkare H. Lundquist (1931),
prof. R. Josephson (1932), kronprins
Gustav Adolf (1939). Ett motiv, som
han ofta återvänt till, är utsikten
genom ett öppet fönster eller en dörr.
Man möter det första gången i
"Fönstret" (1906), och på senare år har han
tagit upp det gång på gång och
avvunnit det nytt intresse, "Mulen
midsommar" (1929), "På balkongen"
(1930), "Interiör" (1938). Den mest
omfattande av J:s motivgrupper
utgöres av landskapen och stadsbilderna
från Lund. Bland de senare märkas
en rad målningar från Clemenstorget
vid olika årstider och i olika
belysningar, "Vårmarknad i Lund" (1921,
Nat. mus.), "Clemenstorget" (1928
och 1931) samt gatubilder, ss. den
idylliska "Adelgatan" (1933) med den
ensamma figuren i skuggan under
huset och "Södergatan" (1934) med
fotgängare, bilar och motorcyklar, en
helt modern tavla med skyskrapelikt
uppstigande husblock i bländande
solljus under en intensivt blå himmel.
Samma intensitet i uppfattningen
kännetecknar många av hans
skildringar av den skånska landsbygden,
t. ex. "Sövdesjön" (1925),
"Strandbild, Löderup" (1934) och "Vår,
Kåse-berga" (1938, Nat. mus.), där han
givit ett slags syntes av den skånska
jordens alstringskraft och landskapets
mogna och fulltoniga skönhet. Även
denna motivkrets går långt tillbaka i
J:s produktion, och det är en lång väg
lian tillryggalagt från den stora
kompositionen "Kamraterna" (1912) till
"Liv i Kåseberga" (1922) med sin
Ma-tisseartade komposition. Ännu sträng-
johan A. Johansson,
are uppbyggd är "Fiskare" (1931,
Malmö mus.) med sina betonade vertikaler.
Till samma grupp av målningar höra
bl. a. "Bethackare" (1923),
"Sommar-måne, Löderup" (1933) och
"Hösttermin vid Lunds universitet" (1940),där
konstnären frigjort sig från den stela
schematiseringen i de tidigare bilderna
och lyckats förläna figurerna ett mera
omedelbart liv utan att förlora den
arkitektoniska fastheten. Han är det
moderna skånemåleriets främste
genombrottsman. — J. hade sin första
utställning i hemlandet 1914 i Lunds
univ:s konstmus. Senare har han
deltagit i en mängd utställningar i de
skånska städerna och i Köpenhamn
tills, med gruppen "De tolv" och i
Stockholm tills, med gruppen Färg
och Form samt separat i Konstakad.
1932. Han är repr. i bl. a. Nat. mus.,
Malmö mus. och Nasjonalgalleriet i
Oslo. — J. är led. av Konstakad. sedan
1932 och av Statens konstråd sedan
1937. — Gift 1918 med Gerda Engela
Maria Rydberg. •—- Litt.: R. Hoppe,
"J. J." (1940). Th. N.
Johansson, Jolian Fredrik, präst,
språkman, f. 26 aug. 1810 i Eksjö
landsförs., Jönköp. län, † 4 mars 1871
i Vallerstads skn, östergötl. län.
Föräldrar: hemmansbrukaren Johannes
Sansson och Märta Johansdotter. —
J. blev student i Uppsala 1828 och fil.
mag. där 1836. Följ. år kallades han
till docent i grekiska ocli utnämndes
1844 till lektor i grekiska och
hebreiska vid läroverket i Gävle, varifrån
han 1846 förflyttades till Linköping
som lektor i grekiska och
nvtesta-mentlig exegetik. Han prästvigdes
1853 och blev s. å. kyrkoherde i Slaka
prebendepastorat, Linköpings stift,
samt 1858 kyrkoherde i Vallerstad.
År 1868 blev lian teol. dr i Lund. —
J. var under sin uppsalatid från 1838
sekr. i Sv. litteratursällskapet samt
medarb. i tidskr. Frey. Sin största
litterära insats gjorde lian med sina
mycket lyckade och högt skattade
övers, av Homeros: "Odysseia" (1841;
2:a uppl. 1870) och "Ilias" (1846),
samt av Herodotos’ historieverk med
kommentar (1—3, 1S50—52). — Gift
1847 med Anna Nathalia Bratt.
T. M.
Johansson, J oh an Bernhard,
i Fredrikslund, lantbrukare, politiker,
f. 23 sept. 1877 i Torups skn, Hall. län.
Föräldrar: lantbrukaren och
riksdagsmannen Johannes Bengtsson i
Bjernalt, som tillhörde en gammal
ansedd halländsk bondesläkt, och
Johanna Johansdotter. — J. genomgick
folkskolan i Torup och erhöll under
ferierna privatlektioner. Han hjälpte
fadern, som var en mångbetrodd
boutredningsman och auktionsförrättare,
med skrivgöromålen och skötseln av
fädernegården. När fadern blev
riksdagsman, skötte J. dessa göromål på
egen hand. Sedan 1904 äger och
brukar han gården Fredriksliund i
födelsesocknen (på omkr. 15 hektar åker och
200 hektar skog). Fram till 1919 var
han auktionist och
boupptecknings-förrättare i sin hembygd. Han är där
ordf. i kommunalstämman sedian 1904
och i kommunalnämnden sedan 1907;
nämndeman var lian 1902—12 och
häradsdomare 1912—23 samt led. av
vägstyr. från 1918 och ordf. dlr från
1919 till vägväsendet® förstatligande
1944. I länets hushållningssällskap
var han ledi. av förvaltningsutskottet
1912—37 och v. ordf. 1925—37. Sedan
1906 är han landstingsman och sedan
1931 landstingets ordf. samt sedan
1934 ordf. i länets skogsvårdsistyr. —
Alltifrån det proportionella
valsystemets införande ägnade sig J. åt att
organisera högerfolket i Halland.
Sedan 1919 är han led. av Första K. Han
var 1924—35 v. ordf. i Allm.
val-manisfört) :s överstyr, och
arbetsutskott och 1926—35 led. av
förtroenderådet i Första K:s nationella parti
samt 1934—35 dess ordf. Sedan
högerpartiets omorganisation 1935 är han
kvar som led. av dess förtroenderåd
och var, då Fritiof Domö satt i
samlingsregeringen, 1940—45 högerns
ställföreträdande gruppledare i
Första K. — J. var jordbruksminister i
LindJmans andra ministär 1928—30.
Hans viktigare propositioner rörde
omorganisation av fiskeriväsendet, en
serie åtgärder för skogsvårdens
höjande, stöd åt jordbrukets ekonomiska
sammanslutningar och
omorganisation av deni högre
lantbruksundervisningen; den sistn. propositionen föll
främst på grund av tvister om
förläggningsorten; dock förlades enligt
J:s förslag Lantbrukshögskolan till
Ultuna vid Uppsala, när
efterträdaren framlade förslaget. J:s för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
