Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Johan Bernhard - Johansson, Johan-Olov - Johansson, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johansson
87
Johansson
Johan Bernhard Johansson.
slag 1929 att skydda
sockerbetsodlingen genom tullhöjning avslogs;
riksdagen beslöt i stället sobvention.
Vid 1930 àrs riksdag
kontrasignera-de J. regeringens omfattande förslag
till jordbrukets upphjälpande, bl. a.
genom höjda spannmålstullar och
in-malningstvång. Tullförslaget föll, och
regeringen avgick med anledning
därav. — J. var före statsrådstiden 1921
—28 suppleant i statsutskottet och är
led. av utskottet sedan, 1932 samt är
sedian 1941 dess ordf. och ordf. för
dess fjärde avd. (för bl. a.
trafikfrågor). Han har varit led. eller
suppleant i utrikesnämnden sedan 1934
och i talmanskonferensen 1934—35
och 1940—45. Sedan 1920-talet har
han tillhört en rad särskilda utskott
och utredningar. Bl. a. var han ordf.
i det särskilda sammanslagna
stats-och jordbruksutskottet vid’ 1940 års
urtima riksdag. Han är v. ordf. i Sv.
landstingsförb. sedan 1944 och ordf.
i styr. för Allmänna
brandförsäk-ringsverket för byggnader å landet
sedan 1945. —- Som politiker kan J.
karaikteriseras som mångintresserad,
målmedveten och kraftfull. Han har
aldrig försvurit sig åt några
ytter-lighetsriktniingar utan helst velat
framträda med positiva praktiska
uppslag. Han äger en mycket
genomarbetad konservativ politisk livssyn;
mycket betecknande var hans envetna
motstånd mot censurlagen, när denna
debatterades under det andra
världskrigets första år. I likhet med de
flesta bonidepolitiker har han dock
samtidigt varit smidig och haft
utvecklat sinne för realpolitiska
kompromisser. Som talare är J. formellt
mycket skicklig och tränad1. Särskilt
som partiordf. och statsutskottets
talesman har han uppträtt mied stor
fasthet, myndighet och auktoritet. —
Gift 1921 med Rut Lundgren.
E. H—d.
Johansson, Jolian-Olov,
fackföreningsman, kommunalman,
författare, f. 12 aug. 1874 i Skutskärs
ka-pellförs., Älvkarleby skn, Uppsala
län. Föräldrar: bruksarbetaren Olof
Petter J. och Maria Matilda Olsen. —
J. arbetade som smed och valsmästare
vid Horndals järnbruk till 1908, då
lian blev ombudsman i Sv. järn- och
metallarbetareförb., där han var sekr.
1913—20 och ordf. 1920—25. Han
blev led. av Landsorganisationens
representantskap 1918 och av
Lands-sekretariatet 1921 samt var kassör
hos Landsorganisationen 1925—36.
Ären 1933—34 var han styr.-led. av
Stockholms arbetarekommun. J. var
socialdemokratisk led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1932—42 (ordf. 1935
—38). Han blev ordf. i Stockholms
besparingsnämnd 1933 och i Sv.
stads-förb. och dess finansråd 1936. Åren
1937—43 var han ordf. och verkst.
dir. i ab. Stockholms tomträttskassa.
-— J. har visat stort intresse för
arbetarklassens bildningssträvanden bl. a.
som v. ordf. i Arbetarnas
bildnings-förb. 1924—28. Han har varit ett stöd
för bl. a. Brunnsviks och Viskadalens
folkhögskolor och tidn.
Studiekamraten; 1929 deltog han i bildandet av
Landsorganisationens skola, där han
var lärare i bokföring 1932—-35. Mest
känd har dock J. blivit som förf. på
poesi och prosa om Bergslagen, bl. a.
med diktsamlingarna "Hammarslag"
(1911), "Hammarsmide" (1916) och
"Bergslagsvers" (1936) samt med
bergslagshistorierna "Smeder,
brukspatroner och bergsmän" (1933), "Underliga
människor" (1934), "Våra fäder"
(1935), "Medmänniskor" (1937),
"Mödrar, fästmör och hustrur" (1939),
"Kärnfolk" (1940), "Hedersmän och
skojare" (1941) och "Krutgubbar"
(1946). I dessa skildringar prisar .T.
det hårda arbetet. Med drastisk
karakteriseringskonst har han skapat ett
populärt porträttgalleri med resoluta
Johannes Johansson.
och frispråkiga kvinnor och originella
kraftkarlar. Bomanen "Brofors"
(1927), som skildrar en
metallarbetarorganisations uppkomst och
utveckling, ligger i bearbetad form till grund
för filmen "Järnets män" (1935). Han
liar vidare utgivit romanerna "Släkten
är värst" (1945) och "Smeden på
luffen" (1946). — Gift 1900 med
Stina Larsson. B. A.
Johansson, Johannes, skolman,
teolog, hymnolog, f. 14 maj 1867 i
Uppsala, † 14 maj 1947 i
Göteborg. Föräldrar: folkskolläraren
Johan J. och Gabriella Helena Gerle. —
Efter mogenhetsex. 1885 blev J. fil.
kand. 1889, folkskollärare 1896 och
teol. kand. 1898, allt i Uppsala. Han
disputerade 1899 för
lektorskompetens och prästvigdes 1902 för
Strängnäs stift. J. var notarie i Andra K.
1888—1901 och vid kyrkomötena
1888, 1893 och 1898. Han var tf.
lektor i Västerås 1902, seminarieadjunkt
i Strängnäs 1902—03 och blev 1902
lektor i kristendom och modersmålet
i Nyköping och följ. år rektor vid
Falu folkskoleseminarium, vilken post
han innehade till 1912. S. å. blev
han tf. rektor vid
folkskoleseminariet i Linköping och 1915 rektor där.
Åren 1924—32 var J. lektor i
kristendom vid Högre latinläroverket i
Göteborg och samtidigt 1924—44
rektor för Göteborgs enskilda
gymnasium för blivande präster. —• Vid
sidan av sin lärargärning liar J.
framträtt som hymnolog. År 1907 utgav
lian ett psalmboksförslag, vilket 1908
följdes av "Nytt förslag till reviderad
psalmbok". J. förberedde i viss mån
(le kommande psalmboksförslagen
genom att verka för en språklig
modernisering av de äldre psalmerna och
för större dogmatisk korrekthet vad
innehållet beträffar. Ännu ett förslag
följde år 1923. — Som teologisk förf.
liar J. framträtt bl. a. med en populär
Johan-Olov Johansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
