- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
105

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnsson, Olof - Johnsson, Pehr - Johnsson, Wiking, industriman, se nedan - Johnsson, släkt - 1. Johnsson, Wiking - 2. Johnsson, Adolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johnsson

105

Johnsson

Pehr Johnsson.

skadliga linjer och starkt präglas av
förf :s historisk-pedagogiska intresse,
något som också kännetecknar
"Nyaste tidens allmänna historia" (1927).
Ett utmärkt översiktsarbete för
skolbruk är "Det moderna Sverige. Vårt
fosterlands historia från 1809 till
närvarande tid. Ordnad på huvudlinjer"
(1919). J. har vidare utgivit
"Lärobok i statskunskap" (1925) och
"Litteraturhistoria och verslära för
realskolan och kommunala mellanskolan"
(1929). Han gav även ut ett par
konservativa broschyrer i försvarsfrågan
och en diktsamling, starkt präglad av
boströmianismen. Ur J:s
författarskap kan för övrigt nämnas
"Empirisk psykologi" (1913). — Gift 1899
med Sigrid Svensson. I. Sth.

Johnsson, Pehr, författare,
folklivsforskare, f. 15 april 1873 i
Emmis-lövs skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren Jolin Persson och Agda
Nilsson. —• Efter genomgången
folkskola i Emmislöv deltog J. i arbetet
på fädernegården, vars skötsel han
1903 övertog. År 1912 lämnade lian
gården och bosatte sig i Broby. — J.
liar genom trägna självstudier skaffat
sig en omfattande bildning i
litterära och kulturhistoriska ämnen.
Vid sidan av jordbruksarbetet skrev
han i tidningar och bedrev
hembygdsforskning. Sedan han lämnat
gården, har han uteslutande sysslat
med föredragsverksamhet och
författarskap. Han har bedrivit omfattande
arkivstudier men också sysslat med
uppteckning av folktraditioner ute i
bygderna och har åstadkommit
imponerande samlingar åt Nord. mus. och
Folkminnesarkivet i Lund. Dessutom
har lian inventerat fornlämningar i s.
Sverige åt Vitt. akad., där han är
korresponderande led. sedan 1931. År 1920
bildade han Göinge hembygdsfören.,
vars styr.-ordf. han varit sedan dess;
som sådan är han den främste upp-

hovsmannen till det betydande
hembygdsmuseet i Broby, som omfattar
tretton byggnader från olika
tidsperioder. — Inom kommunalpolitiken
har J. varit livligt verksam, och han
kom tidigt med i nykterhets- och
folkbildningsrörelserna. Åren 1906—34
var han led. av Sveriges
blåbands-fören:ars centralstyr. samt
studieledare 1908—46. Som sådan har han
också 1918—23 verkat inom
Jordbrukarungdomens förb. I Skånes
blå-bandsförb. (efter 1919 Skånes
förenade blåbandsförb.) var han sekr.
1895—1940. — J:s mycket omfattande
författarskap (ett femtiotal skrifter)
utgöres delvis av skönlitterära
arbeten, bland vilka märkas
berättelsesamlingarna "Bönder" (1917) och "Från
Helgeådalen" (1923) samt
diktsamlingen "Hemma" (1927), men den
största delen är ägnad åt
kulturhistorien, särskilt allmogens. Några av
de värdefullaste äro "Våra husdjur
i kulturhistoria, folktro och
folksägen" (1919), "Allmogeliv i Göinge"
(1920), "Skogen i kulturhistoria och
tradition" (1926) samt "Gården och
byn" (1938). Dessutom har han
publicerat en mångfald tidn.-artiklar i
kulturhistoriska ämnen. — Gift 1903 med
Anna Maria Peterson. T. M.

Johnsson, W i k i n g, industriman,
se nedan.

Johnsson, släkt från östra Broby
skn i Kristianst. län. Äldste kände
stamfadern Jon Jonsson (f. 1681 i
Njura by i nämnda skn, † 1751) blev
bonde i Fåarp i Hästveda skn,
Kristianst. län. Hans sonson, bonden och
rusthållaren i Främmenaryd i Östra
Broby skn Måns Jonsson (f. 1750, †
1799), blev far till lantbrukaren och
kronofjärdingsmannen i Broby John
Månsson (f. 1788, † 1852), från vilken
alla nu levande medl. av Brobysläkten
J. härstamma. Hans söner antogo
namnet J. Bland hans sonsöner märkas
industrimännen Wiking J. (J. 1), hans
bror, arméofficeren och
gymnastik-direktören Adolf J. (J. 2), och deras
kusin, förf. Harald J. (J. 3).

1. Johnsson, Sans Olof Wiking,
industriman, f. 27 sept. 1S78 i östra
Broby skn, Kristianst. län. Föräldrar:
handlanden och riksdagsmannen Hans
J. och Elna Ohlsson. — Efter
mogenhetsex. i Kristianstad 1897
utexaminerades J. 1900 från Bergshögskolan.
Åren 1901—02 idkade han studier i
Förenta staterna, och 1903—06 var
han ingenjör vid Benraths
Maschinenfabrik i Benrath am Rhein. Han
återvände 1907 till Sverige, där lian fram
till 1913 innehade befattningen som
överingenjör vid Kohlswa jernverksab.
Åren 1914—23 var han verkst. dir. vid
Smedjebackens valsverks ab., och 1923
—35 var lian chef för ab. Sv. liandels-

Wiking Johnsson.

bankens industrirevision. Åren 1936—
46 var han verkst. dir. i Jernkontoret.
— J:s vittomfattande kunskaper och
erfarenhet inom vår järnindustri
komma även till synes i de olika
uppdrag, som anförtrotts honom. Han var
sålunda ordf. i
Brukstjänstemanna-fören. 1918—26, suppl, i Jernkontoret
1918—28 samt blev fullmäktig 1928,
är ordf. i Järnverksfören. sedan
1’928, var ordf. i Järnbruksförb. 1930
—45 och i Järn- och
metallvaruleve-rantörfören. 1932—45; han var vidare
1925—45 styr.-led. i Sv.
arbetsgivare-fören., 1928—42 i Sveriges
industri-förb. och 1929—45 i Sveriges allm.
exportfören. Dessutom är J. led. av
styr. i ett flertal företag. Han är bl. a.
ordf. i styr. för Smedjebackens
valsverk, Herrängs grufab., ab. Nordiska
armaturfabrikerna och Ränte- och
kapitalförsäkringsanstalten i
Stockholm samt led. av styr. för ab.
Opti-mus. Sedan 1938 är han led. av
Järnvägsrådet och sedan 1943 v. ordf. i
Sveriges tekniskt-industriella
skiljedomstol. J. blev led. av Ing. vet. akad.
1942. — Gift 1905 med Euqenie Schült
från Tyskland. Å. L., R. T—m.

2. Johnsson, Adolf Heribert,
arméofficer, gymnastikdirektör, f. 23
juli 1880 i östra Broby skn,
Kristianst. län. Bror till J. 1. — J. blev
underlöjtnant i Jämtlands
fältjägar-reg. 1902 men övergick följ. år till
trängen. Han blev kapten vid Skånska
trängkåren 1915 och vid Göta
träng-kår 1920, major och chef för Skånska
trängkåren 1925, överstelöjtnant i
trängen 1929 samt överste i armén
1934; året därpå erhöll han avsked
ur aktiv tjänst. — J. genomgick
Gymnastiska centralinst, 1904—07 och
utexaminerades sistn. år som
gymnastik-dir. Åren 1937—45 var han inst:s
föreståndare och hade då till uppgift att
i samband med undervisningens
omorganisation handlägga inst:s fyrtio-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free