Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Johnsson, Adolf - 3. Johnsson, Harald - Jolin, släkt - 1. Jolin, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnsson
106
Jolin
Adolf Johnsson.
åriga, genom de då rådande
kristidsförhållandena särskilt besvärliga
byggnadsfråga, i huvudsak löst vid
invigningen av det nya Gymnastiska
eentralinst. våren 1945. —■ J. var
1928—46 verksam inom Sv. röda
korset, bl. a. som ordf. i delegerade för
rödakorstrupperna 1941—46 oeh som
led. av Stockholmsdistriktets styr.
sedan 1940. Ären 1908—16 och 1926—
35 var han stadsfullmäktig i
Hässleholm (högern). ,T., som bl. a.
tjänstgjorde som stabschef vid
tränginspek-tionen 1933—35, har intagit en
framskjuten plats i arbetet för den sv.
trängens utveckling. Han har även
följt övningar vid tyska trängförband
och har därom utgivit "Minnen ocli
intryck från en kommendering vid
tyska riksvärnet år 1930" (1930).
Sedan 1944 ägnar sig J. åt skötseln av
sin egendom Benhamra, Vada skn,
Stockholms län. — Gift 1910 med
Gurli Anna Maria Björkvall. R. A.
3. Johnsson, Karl Olof Harald,
författare, f. 22 juli 1886 i Östra
Broby skn, Kristianst. län, † 30 april
1936 i Stockholm. Föräldrar:
garveri-fabrikören Olof J. och Bengta
Andersson. Kusin till J. 1 och J. 2. — J.
avlade mogenhetsex. i Kristianstad
1904 och blev fil. kand. vid Lunds
univ. 1908. Han var medarb. i Lunds
Dagblad m. fi. tidn. 1907—10,
litterär rådgivare hos Åhlén & Åkerlunds
förlag och Kordiska förlaget 1910—13
och hos ab. Dahlbergs förlag 1913—19
samt anställd i Skandinavisk
film-central 1919—20. J. var sedan
verksam enbart som författare ooh
översättare, bosatt i Stockholm. Åren 1926—
32 var han led. av Sveriges
författare-fören: s styr. — J. debuterade 1906 med
en samling vers och fragment under
titeln "Dagrar" och utgav året därpå
diktsamlingen "Solregn", varefter han
1909 slog igenom med "Göingar.
Historier från nordskånska obygder".
Som kunnig folklivsskildrare med
göingemotiv fortsatte lian med bl. a.
"Förbrytare ocli andra berättelser om
ensamma lif" (1910), "Göingelif och
annat lif" (1911) samt "Sven Ådal"
(1932), av vilka den sistn. samtidigt
är hans bästa psykologiska roman. J.
utgav även ett trettiotal detektiv- och
äventyrsromaner under pseud.
Robinson Wilkins samt andra
förströelse-oeh äventyrsromaner under pseud.
Bengt Bernfeldt, Gran Schiöldebrand
och Max Miller, pojk- och sagoböcker,
reseskildringar och biografiska
skildringar. — Gift 1913 med
författarinnan Karin J., f. Johansson, som bl. a.
publicerat skildringar av arabernas
liv i forntid och nutid. — Litt.: P.
Johnson, "H. J., Göingebygdens
diktare" (i Göinge hembvgdsfören:s
årsbok 1937). " R. A.
Jolin, släkt, vars äldste kände
stamfar, uppsvningsmannen vid Klara
förs:s fattighus Bengt Christoffersson
J., 1812 inflyttade till Stockholm från
Värmland. Från hans son i andra
giftet, skådespelaren och förf. Johan J.
(J. 1), härstamma alla nu levande
medl. av släkten. En äldre son till
J. 1, biokemisten Severin J. (J. 2),
blev i sitt gifte med målarinnan och
handarbetsexperten Julia J. (f. 1856, †
1924) far till målaren Einar J. (J. 4)
och fiskalen i Kammarkollegium Erik
Emanuel J. (f. 1892). En yngre syster
till J. 2 var målarinnan och
skrift-ställarinnan Ellen J. (J. 3).
1. Jolin, Johan Christopher,
skådespelare, författare, f. 28 dec. 1818
i Stockholm, † 13 nov. 1884 därstädes.
Föräldrar: vaktmästaren ocli
uppsy-ningsmannen vid Klara förs:s
fattighus Bengt Christoffersson J. och Anna
Magdalena Wickman. ■— Efter
skolstudier i Stockholm skrev J. våren
1840 in sig vid Uppsala univ. Något
intresse för studier hade lian
emellertid ej utan ägnade sig i stället
intensivt åt sällskapslivet, där lian firade
Harald Johnsson.
Johan Jolin.
stora framgångar som
rolighetsminister med humoristiska, improviserade
dialoger. Uppmuntrad från åtskilliga
håll tog han steget fullt ut ooh
debuterade med stor lycka 1845 på K.
teatern i en av honom författad pjäs
"En komedi". Han var 1846—68
anställd vid K. teatern som skådespelare;
1849—56 var han dessutom teaterns
litteratör och 1S57—68 föreståndare
för elevskolan. Som skådespelare
uppträdde han flitigt och blev populär,
ehuru han knappast var betydande
utom i det komiska facket, där hans
naturliga fallenhet kompenserade
bristen på utbildning. Bland hans
roller kunna nämnas Per i Dahlgrens
"Wermlänningarne", Acres i
Sheridans "Rivalerne", Gaspard i
"Debutanten och hennes far" av Bayard och
Théaulon samt Coquenet i Scribes
"Förtalet". Dessutom tolkade han en
serie roller i sina egna pjäser, vilka
brukade innehålla en tacksam uppgift
för honom själv. — Större betydelse
fick J. som förf. Redan tidigt hade
hans litterära talang tagit sig
uttryck, och 1845 erhöll han Sv. akad:s
andra pris för en dikt "Fjellbruden".
Hans pjäser lia nu ej mer än
historiskt intresse, men de ha haft
betydelse för utvecklingen av vår
dramatiska litteratur. Dramer som
"Mäster Smith eller Aristokrater äro vi
alla" (1847) och "Barnhusbarnen eller
Verldens dom" (1849) anknyta med
sin liberala tendens till den
borgerliga dramen under 1700-talet men
ha som närmaste förebild den
realistiska dramlitteratur, som särskilt
fr. o. m. julimonarkins sociala
förändringar trängt fram på
parisscenerna och även var livligt repr. i
Stockholm i övers.-repertoaren; samtidigt
utgöra J:s dramer ett övergångsled
till vår 1880-talsdramatik.
Konstnärligt följer J. stilen i de franska
sensationsdramerna med rätt grova effek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
