Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Gustav - Jonsson, Jonas - Jonsson, Jon, krigare, fogde, se Jon Jonsson, s. 108 - Jonsson, Josef - Jonsson, Nils - Jonsson, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonsson
114
Jonsson
Jonas Jonsson.
vid Svartsjö ocli Landskrona. Hans
tryckta arbeten avhandla bl. a.
rättspsykiatriska och barnpsykiatriska
ämnen ; han har vidare gjort sig känd som
populärföreläsare. — Gift 1) 1936—
43 med med. lic. Esther Lamm; 2)
1944 med kuratorn vid
Centrallasarettet i Karlstad Maria Margareta
Embring. P. H. T.
Jonsson, Jonas, industriman, f.
23 sept. 1S75 på Höjen i Rengsjö skn,
Hälsingland, † 1 juli 1947 i
Stockholm. Föräldrar: hemmansägaren Jon
J. och Märtha Andersdotter. — J.
genomgick Chalmers tekn.
läroanstalt 1896—98 och Bergsskolan i
Filipstad 1898—99. Han var 1899—
1905 bl. a. konstruktör vid Bofors
kanonverkstäder och hos fil. dr H.
Tholander i Jernkontoret samt
driftsingenjör och fabriksbyggare vid ab.
Ala och Ljusne kolugnar. Åren 1905
—09 var J. disponent och ingenjör vid
sågverks- och kolugnsanläggningarna
i Fagervik i Medelpad, tillhöriga
Metallurgiska ab., Stockholm, och 1909—
29 var han disponent och styr.-led. i
ab. Träkol i Vansbro, Dalarna. På J:s
initiativ tillverkades där de
monteringsfärdiga "Vansbrohusen", vilka
snart blevo en uppskattad
träföräd-lingsprodukt, föregångare till de
nutida småstugorna. J. blev pionjär för
den senare
omfattandekonstfiber-(cell-ull-) tillverkningen i sv. textilindustri.
Han var 191S en av stiftarna av och
styr.-led. i ab. Sv. konstsilke, Borås.
Åren 1930—40 var J. ledare för
cell-ulltillverkningen vid ab. Nordisk
sil-kecellulosa, Norrköping, tillhörigt
Kooperativa förb., och från sistn. år
biträdde han Statens
bränslekommission som kolugnsexpert. För
utnyttjande av mindervärdigt virke
experimenterade J. 1928 fram en
träfiber-platta, som sedermera under namnet
wallboard fått en världsomfattande
användning. J. konstruerade bl. a. en
ny godsvagnstyp, "Jonssonvagnen",
och byggde fröklängningsanstalter i
Koppaib., Jämtl. och Västerb. län. —
Gift 1903 med Elin Oterdahl. S. R.
Jonsson, Jon, krigare, fogde, se
Jon Jonsson, s. 108.
Jonsson, Josef Petrus,
tonsättare, f. 21 juni 1887 i Enköping.
Föräldrar: predikanten, sedermera
gårdsägaren Per Edvard J. och Arma
Amalia Åberg. — Av en i
tidigaste ålder ådragen invaliditet
hindrades J. att bedriva skolstudier
utöver folkskolan, och lian kan som
musiker i allt väsentligt
karakteriseras som autodidakt, då hans
egentliga musikaliska utbildning under
lärares ledning inskränker sig till
pianostudier i Norrköping 1897—1900
samt i harmonilära och
instrumentation ett par terminer 1909 och 1915.
I denna stad, där han varit bofast
sedan 1S90, har han varit verksam som
lärane i pianospelning och musikteori
sedan 1905, vartill från 1922 kommer
befattningen som musikanmälare i
Östergötlands Folkblad och
medarbetarskap i tidn. Vår Sång. — Som
tonsättare tillhör J. en
romantisk-nationell riktning utan att därför kunna
räknas till den tonsättargrupp, som
hämtat sin inspiration från sv.
folkmusik. Hans verk, som präglas av
gedigenhet och ett omisskännligt
allvar, omfatta skilda musikaliska
områden, dock med kvalitativ
tyngdpunkt förlagd till vokalverken. Bland
dessa framstår "Missa solemnis", op.
37, som hans centrala arbete, av
många ansett som hans främsta verk
(framfört i Stockholm i Konsertfören.
1936). Andra alster inom genren kör
med orkester äro "Korallrevet", op.
10 (urpremiär 1915 vid
symfonikonsert på K. teatern), manskörballaden
"Herr Sten", op. 30, ett tiotal
kantater, körverket "Mitt land" (framfört
i Norrköpings orkesterfören.) samt
finstämda solosånger (ett femtiotal).
Josef Jonsson,
Bland de sistnämnda böra särskilt
nämnas den vackra samlingen
"Andakt", op. 24 ("O Du, som ser", m. fi.),
sju andliga sånger "I templets hägn",
de tre sångerna av J. Hemmer, op 26
("Under häggarna"), fyra sånger till
dikter av Pär Lagerkvist, op. 47
(1946) och sångerna till texter av Dan
Andersson, op. 29. Dikter av samme
förf. har J. även tonsatt i sina båda
melodramer med orkester "En
spelmans jordafärd", op. 32 och "Omkring
tiggaren från Luossa", op. 41. — Av
J:s kompositioner på det
instrumentala området må framhållas två
symfonier — den patetiska nr 1,
"Nordland", op. 23 (1919—22), hans främsta
orkesterverk, och den mörkstämda nr
2, d-moll, op. 34, båda framförda i
Stockholm, Göteborg och Norrköping.
En tredje symfoni fullbordades 1947.
Kompositioner av J. ha även framförts
i utlandet. — J. var en av stiftarna av
Fören. Sv. tonsättare 1918. Han
åtnjöt statens tonsättarestipendium 1917
—21, 1925 samt 1927—45, erhöll
Litteris et artibus 1937 och blev led. av
Mus. akad. 1938. — Gift 1) 1936 med
Emy Bentzer, † 1940; 2) 1941 med
Ruth Ekelund. G. P.
Jonsson, Nils, allmänt kallad
Lapp-Nils, gårdfarihandlare, torpare,
spelman, f. 8 maj 1804 i Hallens skn,
Jämtland, † 18 april 1870 i Offerdals
skn därstädes. Föräldrar: torparen
Jonas Jonsson och Elisabet Nilsdotter.
— J., som var lapp, började spela fiol
på bröllop redan vid nio års ålder; vid
tjugu år var han berömd och företog
med framgång spelmansfärder i
Sverige och Norge. Ilan var
gårdfarihandlare men slog sig slutligen ned som
torpare i Offerdal och upphörde av
religiösa skäl att spela. — J.
undervisade åtskilliga elever, varvid han
synes ha tillämpat en speciell
stråk-föring. Han omformade gamla
jämtländska låtar; lians triolpolskor
räknas till de förnämligaste i vår
folkmusik. Känd är "Jämtländsk
brudmarsch", på vilken W. Peterson-Berger
komponerat "Jämtlandssången". —
År 1943 avtäcktes på Offerdals
kyrkogård ett gravmonument över J. —
Gift 1S29 med Kerstin
Klements-dotter. M. R—g, B—z.
Jonsson, Olof, i Hov,
hemmansägare, politiker, f. 17 nov. 1839 på
Hov i Arbrå skn, Hälsingland, † 5
aug. 1930 i Vallsta, samma skn.
Föräldrar: hemmansägaren och
riksdagsmannen Jon Olsson och Marta
Olsdotter. —■ J. ärvde efter fadern
hemmanet Hov i Arbrå skn, vilket lian
innehade till 1925. — J. var led. av
Andra K. 1878—96 och av Första K.
1904—16, led. av
bevillningsutskottet 1882—86, av statsutskottet 1887,
1S91—96 och 1911—16, av särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
