Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Olof - Jonsson, Thorsten - 1. Jonzon, Bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonsson
115
Jonzon
utskottet vid urtima riksdagen 1S92
(försvarsfrågan), av hemliga
utskottet 1895 och av rösträttsutskottet
1907 samt av talmanskonferensen 1894
—96. Dessutom var han
riksbanks-fullmäktig 1891—92 och 1895—1914
samt medl. av bl. a.
sjöförsvarskommittén (1880—82), unionskommittén
(1895—98) ocli
kommunalskattekom-mittén (1897—1900). Stridbar, med
skarp intelligens, stor arbetsförmåga
och betydande kunskaper blev J.
tämligen snart en av de ledande inom
Lant-mannapartiet. Som norrlänning var
ban född frihandlare och anslöt sig
därför vid partiets sprängning 1888
till Gamla lantmannapartiet, vars
lediare lian blev efter Sven Nilssons i
Everöd död 1891. J. fortsatte till en
början samarbetet med den s. k.
centern, d. v. s. de liberala stadsrepr.,
och ansågs typiskt vänsterliberal.
Då vid mitten av 1890-talet
alliansen med centern av olika skäl blev
mindre värdefull, slog J. emellertid
om, satte sig i spetsen för
strävandena att återförena de båda
lant-mannapartierna och lyckades vid
början av 1895 års riksdag på ett nära nog
kuppartat sätt genomföra en sådan
sammanslagning. Själv blev han ordf.
i det nya partiets tolvmannaråd ocli
utövade ett avgörande inflytande på
dess framtida politik. Kuppen väckte
stor förbittring bland de liberala, som
1896 gingo till val under parollen
"Bort med sammansmältarna". Efter
en intensiv valstrid föll J. igenom, och
därmed var hans bana som bondeledare
i traditionell bemärkelse avslutad, men
han spelade även sedermera en stor
roll i Första K., där han på ett
avgörande sätt stödde Lindmans
rösträttsreform 1907, och inom Allm.
val-mansförb., vid vars bildande lian
medverkade och vars överstyr, lian
tillhörde 1904—19 (1917 som ordf.). J.
var från 1871 led. av Gävleb. läns
landsting och dess ordf. 1908 ocli 1911
Olof Jonsson.
Thorsten Jonsson.
—15. Han donerade till Arbrå skn
fädernehemmanet och 367 000 kr. att
användas bl. a. till diakoniverksamhet
och undervisning. — Gift 1S67 med
Karin Persdotter. B. B.
Jonsson, Thorsten Georg,
författare, journalist, f. 25 april 1910 i
Hörnsjö, Nordmalings skn, Västerb.
län. Föräldrar: missionsbokhandlaren
Nils Georg J. och Maria Sandberg. —
Efter studentex. 1928 i Umeå bedrev
J. studier vid Stockholms högskola
samt avlade fil. kand.-ex. där 1932.
Ären 1933—35 var han anställd i
Umebladet och 1938—41 i Bonniers
konversationslexikons redaktion.
Sedan 1943 är han anställd i Dagens
Nyheter. Han var dess New
Yorkkorrespondent 1943—46 och är sedan 1946
litteraturkritiker i denna tidn. ■—
lifter att lia givit ut ett par
diktsamlingar, "Utflykt"’ (1933) och "Som
ett träd" (1938), fick J. sitt
genombrott med novellsamlingen "Som det
brukar vara" (1939). Han
introducerade därmed en ny stil; delvis
välden lärd hos de moderna amerikaner,
som lian översatt och som lian
genare ägnat en essäbok åt ("Sex
amerikaner", 1942), delvis utgick den från
Eyvind Johnson. J. har förstått att
med iakttagelseförmåga och humor
tillämpa sin teknik på sv., speciellt
norrländska motiv; han sluter sig
därigenom till den författartradition, som
han skildrat i "Stor-Norrland och
litteraturen" (1938). En andra
novellsamling, "Flv till vatten och morgon"
(1941), är helt ägnad åt studiet av
brottslingar. J. följer här i viss mån
Martin Koch. Han utgav s. å. dennes
"Valda verk" (1—7) ocli samtidigt
därmed (i serien Verdandis
småskrifter) en studie över Koch ss. bl. a.
realistisk och socialt medveten skildrare
av kriminaliteten. Bomanen "Konvoj"
(1947), som med motiv från andra
världskriget behandlar bl. a.
möjligheten att efter krigsupplevelsernas
"hygglighet återvinna känslan av
nor-malitet och trygghet i tillvaron, visade
åter J:s experimentella begåvning och
befäste hans ställning som en av våra
finaste prosastilister. Sedan 1930-talet
har J. utfört en rad övers.,
företrädesvis av modern amerikansk
litteratur. Amerikanska kiilturproblem
skildrar han i "Sidor av Amerika"
(1946). — Gift 1937 med Else Maria
Dahlberg. ö. L.
1. Jonzon, Bror Alvar Samuel,
skolman, f. 20 okt. 1886 i Bollnäs.
Föräldrar: kontraktsprosten Bror
Gustaf (Gösta) Samuel J. och Johanna
(Nanna) Wilhelmina Charlotta
Swanbeck. — J. avlade mogenhetsex. i
Uppsala 1905 och blev vid Uppsala univ.
fil. kand. 1909, fil. lic. 1923 och fil.
dr 1930 på avh. "über die Gruppen
birationaler Transformationen der
elliptischen und der hyperelliptisehen
Kurven in sich". Han var lärare vid
Uppsala enskilda läroverk och
privatgymnasium 1909—19 och rektor där
1920—32. Samtidigt var lian vid
Uppsala högre allm. läroverk extralärare
1913—16 och adjunkt 1916—32. J. var
fr. o. m. 1927 vid flera tillfällen tf.
undervisningsråd samt 1932—35
undervisningsråd och led. av Skolöverstyr.
Sedan sistn. år är han förste
folkskolinspektör i Stockholm. — Sina
erfarenheter från skilda skolområden har
J. framlagt i ett flertal artiklar i
dagspressen och facktidskr. Han har
förordat en skolorganisation, som tar
större hänsyn till elevernas
begåvningsdifferenser. Vid Stockholms
folkskolor liar lian tagit initiativ till
upprättande av särskilda klasser för
sångbegåvade barn. Han tillhör 1940
års skolutredning och har där intagit
en medlande ståndpunkt i den s. k.
anknytningsfrågan, i det lian förordat
Bror Jonzon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
