Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josefina (Joséphine) - Josefson, se även Josephson, Josephsson - Josefson, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Josephson 117 Josephson
Sina första uppväxtår tillbringade
J. i Milano och Monza. Av
Napoleon I erhöll hon värdigheterna
prinsessa av Bologna 1807 och
hertiginna av Galliera med äganderätt
till slottet i Bologna och domänen
Galliera 1813. Efter Napoleons fall
begåvo sig hennes föräldrar till
Bayern, där fadern 1817 köpte
furstendömet Eichstädt och dessutom erhöll
lantgrevskapet Leuchtenberg samt
utnämndes till hertig av Leuchtenberg.
J. fick en mycket god uppfostran.
Den 15 nov. 1822 trolovades hon med
kronprins Oscar av Sverige-Norge,
och hon viordes par procuration 22
maj 1823 i München. Hon anlände till
Sverige 13 juni 1S23, varefter förnyad
vigsel ägde rum i Storkyrkan i
Stockholm 19 juni. J. blev sv. drottning 8
mars 1844, då Oscar I uppsteg på
tronen. Kröning ägde rum i Sverige 28
sept. s. å., men någon norsk kröning
blev aldrig av, emedan
ärkebiskopen i Trondhjem icke ville kröna en
katolsk drottning. — Som ung.
behagfull prinsessa hälsades J. med glädje
av det sv. folket. Prästerskapet intog
dock en reserver ad hållning på grund
av hennes katolska bekännelse, och
den uteblivna kröningen i Norge var
endast en av de kränkningar hon måste
utstå av denna anledning. J. var en
klok och praktisk kvinna med
betydande viljestyrka. Hennes
äktenskapliga lycka grumlades snart av
makens förbindelser med andra kvinnor.
Hon ägnade sig alltmer åt social ocli
humanitär verksamhet. Sina
trosför-vanter i Sverige understödde lion ocli
förblev katolicismen trogen till sin
död. Hennes biktfader, abbé Studacli,
var henne alltid ett pålitligt stöd ocli
torde ha haft ett visst inflytande över
henne. Under Oscar I:s långa ocli
svåra sjukdom ägnade J. honom en
kärleksfull vård. Efter hans död 1859
levde hon som änkedrottning mera
tillbakadraget, även i fortsättningen
svårt drabbad av familjesorger. År
1873 blev hon på femtioårsdagen av
sin ankomst till Norden föremål för
varma hyllningar i Stockholm och
några veckor senare i Kristiania.
Genom insamlingar ställdes stora
penningmedel till hennes förfogande, ocli
hon använde dem jämte egna medel
till grundande av en rad stiftelser:
"Föreningen till minne af konung
Oscar I och drottning Josephina"
(1873) för vård av värnlösa och
fallna, "Enkedronning Josephines iegat
for kvindelig uddannelse" (1875),
"Konung Oscar I:s minne" (1876),
ett hem för äldre kvinnor, som
tillhört de bättre situerade
samhällsklasserna, "Josefinahemmet" till
förmån för romersk-katolska
trosbekännare (1873) m. fi. År 1875 företog J.
Josefina.
Målning av O. J. Södermark 1S33 (Kungliga slottet).
en resa till Italien, där lion bl. a.
uppvaktade påven. — Litt.: J.Müller,
"Minnen ur drottning J:s
lefnadshistoria" (1873); A. Lundebeck,
"Jo-séphine av Sverige-Norge. Gustaf V:s
farmoder" (1943; delvis
romantiserad); A. Söderhjelm och C.-F.
Palmstierna, "Oscar I" (1944). W. L.
Josefson, se även Josephson,
Jo-sephsson.
Josef son, Arnold Robert, läkare,
f. 4 juni 1870 i Göteborg, † 31 dec.
1946 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Herrman Josephsson och
Emilie Amsberg. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1889 blev J. med.
kand. 1893, med. lic. 1899 och med. dr
1903, allt i Stockholm. J. liade
förordnanden bl. a. i patologi 1895—97 och
i neurologi ocli intern medicin vid
Serafimerlasarettet 1899—1901 samt
vid Sabbatsbergs sjukhus 1902—04.
Han förestod Stockholms n.
poliklinik för lungsjukdomar 1904—06 och
den av honom organiserade Stockholms
stads tuberkulosbyrå 1906—08, var
bitr. överläkare vid Maria sjukhus’
medicinska avd. tidtals 1908—14 och
ord. 1919—24, sedan lian varit
överläkare och dir. vid Provisoriska
sjukhuset 1914—19. Han var överläkare
vid Sabbatsbergs sjukhus’ medicinska
avd. 1924—36. Vid Karol. inst. blev han
docent i medicin 1903, var klinisk
laborator 1909, bitr. läkare i medicin vid
Serafimerlasarettet 1908—34 (med
undervisning från 1928 vid Sabbatsbergs
sjukhus) ocli tf. prof. i medicin
tidtals 1910—22. Han erhöll 1930 prof:s
namn. — J:s medicinska och
populärvetenskapliga produktion uppgår till
inemot 200 arbeten, av vilka de flesta
behandla insöndringsorganens
rubbningar, för vilkas rationella
behandling lian var föregångsman i vårt
land; nämnas mä "Studier öfver
akro-megali och hypofystumörer"
(drs-avh., 1903), "Om endokrina
skelett-och utvecklingsrubbningar" (1916),
"Vad betyda insöndringsorganen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
