Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Juel, Oscar - Juhlin, se även Julin - 1. Juhlin, Julius - 2. Juhlin, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juhlin
127
Juhlin
rade vid Stockholms högskola 1882—
S4 och blev i Uppsala fil. kand. 1SS5,
fil. lic. 1889 och efter disp. sistn. år
fil. dr 1890. Han var amanuens vid
Riksmus:s botaniska avd. 1S86 och
1890—92 samt därjämte assistent vid
Bergianska trädgården i Stockholm
1S90—92. Sistn. år blev han i Uppsala
docent i botanik samt var där
1893—-1902 tf. e. o. prof. och tf. prof. i detta
ämne. J. utnämndes till e. o. prof. i
botanik i Uppsala 1902 och efter
kallelse till prof. i botanik och praktisk
ekonomi där 1907 samt erhöll avsked
1928. Han var univ:s prorektor 1926—
2S och inspektor för Linnéanska
stiftelsen på Hammarby 1918—28. lian
gjorde många resor inom Europa och
besökte 1901 Algeriet och Tunisien.
— J. ägnade svamparna, särskilt
parasitsvamparna, ett livligt intresse, och
med en rad avh. samt serien
"Myko-logische Beiträge" (1—9, 1894—1925)
har han avsevärt bidragit till
kännedomen om många lägre svampar, bl. a.
rostsvamparna, och deras biologi.
Under studier hos Strasburger i Bonn
1896 blev J. bekant med den moderna
mikrotekniken, som han introducerade
i sv. botanik, och han vann själv snart
anseende som en skicklig cellforskare.
Hans viktigaste undersökningar
rörande svamparnas cytologi äro "Die
Kerntheilungen in den Basidien und
die Phylogenie der Basidiomyceten"
(1898) och "Cytologische Pilzstudien"
(1, 1916; 2, 1921). Främst nådde J.
internationell berömmelse genom sina
forskningar rörande fanerogamernas
embryologi och cytologi. I ett
meddelande 1898 och i sitt klassiska, med
medel ur Oscar II:s
jubelfestdonation belönade arbete "Vergleichende
Untersuchungen über typische und
parthenogenetische Fortpflanzung bei
der Gattung Antennaria*’ (Vet. akad:s
handl., 33, 1900) visar han, att
embryobildningen hos fjällkattfoten
(Antennaria alpina), vars hanindivid äro
sällsynta, sker utan befruktning ocli
att embryosäckmodercellen utan
reduktionsdelning utvecklas till
embryo-säck; denna uppmärksammade
undersökning av högre växters partenogenes
hade dock föregåtts av S. Murbecks
Alchemilla-studier (1897). En annan
viktig skrift på detta område är J:s
arbete över maskrosornas utveckling,
"Die Tetradentheilungen bei
Taraxa-cum und anderen Cichoriaceen" (1905).
Därjämte publicerade han
embryologiska undersökningar bl. a. över
Saxi-fraga granulata (1907) och Hippuris
vulgaris (1911) samt över
växtfamiljen Rosaceie (1918), för vilken han
uppgjorde en ny systematisk
indelning. J. utgav även organografiska,
växtfysiologiska och blombiologiska
m. fi. arbeten. Han var en utmärkt
fotograf och illustrerade ofta sin
framställning med förnämliga
mikrofoto-grafier. På den historiska botanikens
område var han väl förfaren; därom
vittna flera bidrag till
Linnéforskningen ss. "Hortus Linnaeanus"
(1910), det väldiga arbetet "Plantae
Thunbergianae" (1918) och uppsatser
rörande äldre herbarier i Uppsala ss.
•J. Bursers ("Hortus siccus"), F.
Has-selquists och P. Kalms. — J. blev led.
av Vet. akad. 1911 (preses 1929—30),
invaldes i flera utländska lärda
samfund och blev hedersdr vid Louvains
univ. 1927. I Sv. Linné-sällskapet var
han styr.-led. från dess stiftande 1917.
Efter honom är växtsläktet Juelia
uppkallat. — J. spelade piano och
orgel väl och var 1925—28 inspeetor
musices vid Uppsala univ. — Gift 1S94
med Ingrid Widegren. — Litt.:
biografi av C. Skottsberg i Vet. akad:s
årsbok 1932, av R. E. Fries i Sv.
Linnésällskapets årsskr. s. å., av K. V. O.
Dahlgren i Sv. botan. tidskr. 1942.
S. L.
Juhlin, se även Julin.
1. Juhlin, Anders Julius,
skolman, ämbetsman, f. 26 juli 1861 i
Vårdsbergs skn, östergötl. län, † 10
jan. 1934 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Magnus Petersson och
Carolina Nilsson. — J. avlade
mogenhetsex. i Linköping 1881 och blev fil.
kand. 1SS4, fil. lie. 1S90 samt fil. dr
och docent i meteorologi 1891, allt i
Uppsala. År 1S92 utnämndes lian till
lektor i fysik och kemi vid Högre allm.
läroverket i Skara oeh följ. år till
rektor därstädes. Under denna tid
anlitades han flitigt i offentliga värv, bl. a.
som ordf. i drätselkammaren 1896—
1906, v. ordf. i stadsfullmäktige, verkst,
dir. i styr. för Skara
vattenlednings-och elektricitetsverk och i Lidköping—
Skara—Stenstorps järnvägs ab. samt
led. av Skarab. läns landsting. J. blev
känd för framstående administrativ
förmåga och inträdde 1906 i A. Lind-
Julius Juhlin.
mans ministär som statsråd och clief
för Civildep. Stor uppmärksamhet
väckte hans åtgärder för
omorganisation av Järnvägsstyr. och hans
insats för utredning ang. arbetsavtal.
Som civilminister avgick J. redan
1907, då han utnämndes till
general-postdir., vilken befattning han
innehade till 1925. Åren 1907—11 var
han led. av Första K. Från 1913
till sin död var lian ordf. i styr. över
Civilstatens änke- och pupillkassa.
— J. var en dugande ledare för
Postverket, och under hans tid
utvecklades posten till ett affärsdrivande
verk av modernt snitt.
Postförbindel-serna utökades kraftigt genom
utnyttjande av moderna transportmedel ss.
bilar och bussar, särskilt i Norrland.
Den inre posttjänsten genomgick en
grundlig rationalisering, och nya
verksamhetsgrenar startades ss.
postgirorörelsen och kronoskatteuppbörden.
Världskriget medförde stora
svårigheter för de internationella
postförbindelserna, och J. nedlade ett energiskt
arbete på deras återupprättande efter
krigets slut. Av de internationella
postkongresserna var lian en
uppskattad deltagare, oeh det var hans
förtjänst, att världspostkongressen 1924
förlades till Stockholm. •—■ J. utgav
"Minnen" (1—2, 1928). — Gift 1892
med Anna Hilda Maria Krouthén. T. M.
2. Juhlin, Elis Gunnar Julius,
ingenjör, f. 10 dec. 1898 i Skara. Son
till J. 1. — Efter studentex. 1917 i
Stockholm genomgick J. Tekn.
högskolan, varifrån han utexaminerades
1923. Åren 1924—25 var han
konstruktör vid American Macliine & Foundry
Co., New York. Efter en kortare
anställningstid vid Bergsunds mekaniska
verkstads nya ab. anställdes J. 1926
vid Electrolux Servel Corp. i New
York. År 1929 blev han
driftsplane-ringsingenjör vid General Motors
Nordiska ab. Redan s. å. lämnade han
Oscar Juel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
