Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jundell, Isak - Jung, se även Ljung - Jung, Erik, lantmätare, se nedan - Jung, Helge, arméofficer, se s. 133 - Jung, Ingvar, skeppsbyggnadsingenjör, se s. 134 - Jung, Ivar, geodet, se s. 134 - Jung, Melchior - Jung, Märta, skolföreståndarinna, se s. 134 - Jung, Torsten, industriman, se nedan - Jung, släkt - 1. Jung, Torsten - 2. Jung, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jung
132
Jung
Torsten Jung.
spädbarmsvård, infektioner och
smittskydd, rakitis, tandfota m. m. Bland
hans populära arbeten kunna nämnas
"Späda och äldre barrus uppfödning
och vård" (1913; 25:e uppl. 1933)’,
"Barnen i lek- och skolåldern" (1929),
"Huru vi kunna hindra smittosamma
sjukdomars spridning" (si å.) ocli
"Medicinska synpunkter angående
barnens uppfostran" (1932). — Ogift.
— Litt.: nekrolog av A. Wallgren i
Nord. medicin 1946. P. H. T.
Jung, se även Ljung.
Jung, Erik, lantmätare, se nedan.
Jung, Helge, arméofficer, se s.
133.
Jung, Ingvar,
skeppsbyggnads-ingenjör, se s. 134.
Jung, Ivar, geodet, se s. 134.
Jung, Melchior,
glasbruksid-kare, † 28 eller 30 nov. 1678 i
Stockholm. Son till köpmannen och k.
faktorn Påfvel J., troligen från
Nyköping. — J. var borgare och köpman i
Stockholm, när han 1641 erhöll
privilegium på inrättandet av ett
glasbruk. Detta förlades till Munklägret
(numera Kungsholmen) men
överflyttades efter en förhärjande eldsvåda
(1652) till Södermalm, där Stora
och Lilla Glasbruksgatorna ännu
erinra om det jungska glasbruket. J.
företog flera resor till Frankrike ocli
Italien för att införskriva italienska
glasblåsare. Först i slutet av
1640-talet tycks bruket ha nått en viss
betydelse. Ingenting av dess
tillverkning har med säkerhet bevarats,
men den konstnärliga kvaliteten torde
ej ha varit hög. J. synes ha haft
stora svårigheter av olika slag att
brottas med, och brukets betydelse
minskades mot slutet av hans liv,
särskilt genom uppkomsten 1676 av ett
nytt glasbruk i Stockholm,
Clara-bruket, senare Kungsholms glasbruk.
Han har likväl äran av att ha
utbildat en inhemsk glasarbetarstam. —
Hans son Gustav Johan J. (f. omkr.
1650, † 1695) studerade i flera år
glastillverkning i utlandet, varpå han
slog sig ned i Nystad, där han 1681
anlade ett glasbruk och därmed
grundlade glasindustrin i Finland. Vid den
stora eldsvådan där 1685 nedbrann
hans bruk, och han återvände till
Stockholm, där* lian återupptog
faderns verksamhet på Södermalm.
Tillverkningen synes dock ej ha nått
större omfattning eller betydelse. —•
Litt.: H. Seitz, "Äldre svenska glas
med graverad dekor" (1936); jfr G.
Bolin i Rig 1934. Th. N.
Jung, Märta,
skolföreståndarinna, se s. 134.
Jung, Torsten, industriman, se
nedan.
Jung, släkt, härstammande från
staden Wölfling i Schweiz, där
släktens äldste kände stamfar J. Ludvig
J. levde under 1700-talets förra hälft.
Hans son Johan Casper J. (f. 1721,
t 1790) inkom till Sverige och blev
far till andre lantmätaren i Göteb.
län Carl Fredrik J. (f. 1762, † 1835).
Från dennes son,
kommissionslantmätaren i Göteb. län Carl Samuel J.
(f. 1803, † 1847), härstamma alla nu
levande medl. av släkten. Hans äldste
son var majoren i Väg- och
vatten-byggnadskåren, verkst. dir. vid
Kalmar järnvägar Carl Wilhelm J. (f.
1843, † 1919). Dennes broder, rektorn
vid Högre allm. läroverket i
Hälsingborg Victor Pontus J. (f. 1845, † 1897),
blev far till industrimannen Torsten
J. (J. 1), lantmätaren Erik J. (J. 2),
arméofficeren Helge J. (J. 3),
skolföreståndarinnan Märta J. (J. 4) och
geodeten Ivar J. (J. 5). En son till J. 1
är skeppsbyggnadsingenjören Ingvar
J. (J. 6).
1. Jung, Karl Torsten Fredrik,
industrinian, f. 28 maj 1880 i Malmö.
Föräldrar: rektorn Victor Pontus J.
och Maria Emilia Levan. — Efter
mogenhetsex. 1897 i Hälsingborg
utexaminerades J. 1901 från Tekn.
högskolan. Ären 1901—13 var han
ingenjör vid Patent- och
registreringsverket. Han var samtidigt 1902—03
konstruktör vid ab. Diesels motorer och
1903—13 först assistent, sedan lektor
och tf. prof. vid Tekn. högskolan;
1906—13 var han också överlärare i
mekanik och maskinlära vid Tekn.
skolan i Stockholm. Under dessa år
sysslade han även med uppfinningar
och konstruerade bl. a. instrument för
automatisk fart- och distansangivning
för fartyg (den s. k. SAL-loggen). År
1913 blev lian överingenjör vid ab.
Förenade sv. tändsticksfabriker i
Kalmar och 1917 v. verkst. dir där.
Han blev 1914 verkst. dir. i ab.
Sief-vert & Fornander i Kalmar,
tillverkare av tändsticksmaskiner. Då den
tekniska centralen vid Förenade sv.
tändsticksfabriker 1921 överflyttade
till Jönköping, följde lian med dit;
1933 utsågs han till verkst. dir. i
bolaget. Dessförinnan blev lian 1929
verkst. dir. i Jönköpings & Vulcans
tändsticksfabriks ab. — J. har även
tagits i anspråk på många andra
håll. Han är led. av styr. för Sv.
ackumulatorab. Jungner, Sv. vaxduks
ab., Försäkrings ab. allmänna brand
m. fi. bolag. Han är led. av Smålands
och Blekinge handelskammare sedan
1918 och ordf. sedan 1937. Han har
företagit åtskilliga resor till Förenta
staterna m. fi. länder. — Under sin
Kalmartid var J. flitigt verksam inom
stadens kommunala liv, där han bl. a.
1919—21 var led. av stadsfullmäktige
och drätselkammaren. Även i
Riks-fören. för svenskhetens bevarande i
utlandet har J. utfört ett gagnande
arbete. — Gift 1907 med Gärda Fredrika
Lyttkens. J. E. B.
2. Jung, Erik Samuel,
lantmätare, f. 26 okt. 1883 i Malmö. Bror till
J. 1. — J. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1901 och lantmäteriex. 1904.
Efter att från sistn. år ha varit
lant-mäteriauskultant blev han extra
lantmätare i Kopparb. län 1915,
erhöll transport till Kronob. län 1917,
blev distriktslantmätare i Värends ö.
distrikt 1920 och bitr. överlantmätare
i Västernorr 1. län 1925 samt
utnämndes till överlantmätare där 1927. Han
blev underlöjtnant i Älvsborgs reg:s
reserv 1905 och är kapten där sedan
1922. — J. har gjort sig känd för stor
administrativ förmåga ocli intager
även utanför sitt län en ledande
ställning inom sin kår; sedan 1943 är han
sålunda ordf. i Sveriges
lantmätare-fören. Bland hans många olika
uppdrag märkes, att han i Härnösand
blev v. ordf. i stadsfullmäktige 1943
(led. sedan 1927) ocli var ordf. i
drätselkammaren 1931—39. Därjämte är
han ordf. i Västernorrl. läns bostads-
Erik Jung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
