Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jungstedt, Mathilda - 4. Jungstedt, Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jungstedt 138 Jungstedt
Mathilda Jungstedt,
"Profeten", titelrollerna i "Leonora",
"Mignon" oeh "Djamileh", Delila i
"Simson och Delila", Ortrud i
"Lohengrin", Fricka i "Rhenguldet"
och "Valkyrian", Brünnhilde i
"Valkyrian" samt Hans i "Hans och
Greta". Hon kreerade också en rad
roller i tidens sv. operor, bl. a. Hervor
i "Tirfing", Margit i "Gillet på
Sol-haug" och titelrollen i "Ran". Hennes
främsta operettroller voro
titelrollerna i "Boceaccio" och "Storhertiginnan
av Gerolstein". — J. ägde en sällsynt
varm och välljudande röst; hennes
skådespelarbegåvning omspände både
upphöjd tragik och hjärtlig humor.
Hon erhöll 1894 Litteris et artibus och
valdes 1915 till led. av Mus. akad. —
Gift 1) 1891—99 med operasångaren,
senare regissören Emil Alexander
Linden; 2) 1905 med konstnären, senare
konsthandlaren Fritz Emanuel
Reuter-svärd. G. T.
4. Jungstedt, Kurt, målare,
tecknare, f. 21 maj 1S94 i Stockholm. Son
till J. 3 i hennes första gifte. — J.
studerade vid Tekn. skolan i Stock-
holm 1909, för C. Wilhelmson 1911—14
samt för H. Sörensen och Wold-Thorne
i Oslo 1915—16. Under åren 1915—
34 gjorde han långvariga studieresor
i Norge, Danmark, Frankrike, Italien,
Ryssland, Spanien och Amerika samt
i Afrika och Asien. —- Till en början
dragen till det storvulet friska i norsk
konst torde J. ha mottagit de
avgörande intrycken från fransk konst
med dess intellektuella klarhet och
sinnesglädje. Under inflytande av
kubismen ålade han sig till en början
sträng disciplin i såväl form som färg
("Porträtt av S. M."), men då han vid
mitten av 1920-talet erhöll en rad
illustrationsuppdrag, som under ett
decennium och mera skulle göra honom
till en av våra mest uppskattade och
flitigast anlitade bokillustratörer,
fick lian släppa lös sin fabuleringslust
i en brokig figurvärld från gångna
tider och främmande länder. Hans
förmåga att fånga det karakteristiska i
några streck kom där till sin rätt.
Med teckningar och akvareller har
han sålunda smyckat de mest olikarta-
de verk, såsom Cederborghs "Uno von
Thrazenberg", Strindbergs
"Hemsöborna", Heidenstams "Karolinerna",
Tegnérs "Frithiofs saga", Voltaires
"Candide", Maupassants "Huset
Tellier", Dantes "Divina Commedia", en
serie av Zolas romaner, Karl Asplunds
"Orient" och flera visböcker av Evert
Taube. Bäst har han lyckats med
skildringar av pittoreskt folkliv. Den
fantasikraft och dekorativa talang, han
utvecklat i sina bokillustrationer, togs
snart i anspråk för större uppgifter.
Sålunda utförde han dekoreringen av
huvudrestaurangen på
Stockholmsutställningen 1930 och av Sv.
paviljongen på Chicagoutställningen 1933.
Vidare har lian utfört dekorativa
målningar för amerikanska
ministerhotellet i Stockholm (1931), Göta Par
Bricole i Göteborg (1932), restaurang
Sturehof i Stockholm (1936) samt Sv.
Amerika liniens fartyg Kungsholm
(1928), Drottningholm (1929),
Stockholm (1938) och Gripsholm (1940).
Han har också målat
teaterdekorationer till Strindbergs "Advent" ocli
"Erik XIV". Rörlighet i
kompositionen, ofta stegrad till dramatisk
uttrycksfullhet, förenar sig här med
dekorativ känsla och blick för det
karakteristiska till en personlig
variationsrik uttrycksform. Han har
också utfört en rad stafflimålningar,
särskilt naketstudier i en robust och
osentimental stil. — J. utställde första
gången i Stockholm 1919 och har
sedermera utställt separat eller med
olika grupper utom i Stockholm och
andra sv. städer även i Berlin,
Hamburg, Paris, London, Köpenhamn, Åbo
och Helsingfors. Han är repr. i Nat.
mus. samt mus. i Göteborg, Malmö,
Åbo, Köpenhamn, Oslo och Hamburg.
J. blev led. av Konstakad. 1934 och av
Konstrådet 1943. — Gift 1920 med
Helen Margaret Eastman-Sawyer. —
Litt.: M. Strömberg, "K. J." (1945).
Th. N.
Kurt Jungstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
