- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
139

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jusleen, släkt, se Juslenius - Juslenius, Jusleen, släkt - 1. Juslenius, Daniel - 2. Jusleen, Pehr - 1. Juusten, Paul - 2. Juusten, Bengt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jusleen

139

Juusten

Jusleen, släkt, se Juslenius.

Juslenius, Jusleen, finsk-svensk
släkt, som enligt traditionen leder sitt
ursprung från den gamla adelsätten
Anckar. Släktens äldste med visshet
kände stamfar var kyrkoherden i
Hvittis i Finland Henricus
dementis († 1643). Han blev far till
kyrkoherden i Virmo i Finland Daniel
(† 1691), som efter Jusela rusthåll
i Hvittis skn antog släktnamnet J.
En äldre son till honom, prof. i
teologi vid Åbo akad. Gabriel J. (f.
1666, † 1724), blev far till
hovrättsrådet i Åbo hovrätt Petter Jusleen
(† 1776); en son till denne var
juristen Pehr Jusleen (J. 2). En yngre
son till kyrkoherden Daniel J. var
biskopen och lexikografen Daniel J.
(J. 1).

1. Juslenius, Daniel, biskop, f. 10
juni 1676 i Virmo skn, Åbo och
Björneborgs län, Finland, † 17 juli 1752
på biskopsgården Brunsbo,
Skånings-Åsaka skn, Skarab. län. Föräldrar:
kyrkoherden Daniel J. ocli Barbæra
Göös. — Efter studier i Åbo, under
vilka han förtjänade sitt levebröd som
informator, promoverades J. 1703 till
magister. År 1712 blev han prof. i
språk i Åbo, men han måste 1713 undan
den ryska invasionen fly till Sverige,
där han efter svåra umbäranden blev
lektor i Västerås. Efter Nystadsfreden
återvände han till Åbo och kallades
1734 till biskop i Borgå. Under
hattarnas ryska krig blev han 1742 åter
tvungen att fly till Stockholm och
utnämndes 1744 till biskop i Skara.

— Som språkforskare har J. inlagt
stor förtjänst genom "Finsk
Orda-Boks Försök" (1745), som länge
saknade efterföljare. Han har även
författat ett antal historiska verk, där
han visar sig som ivrig rudbeckian
och finsk patriot. J. har betecknats
som den medvetna finska
nationalkänslans förste målsman. —- Gift 1)
1707 med Hedvig Lundberg, † 1729;
2) 1730 med Katarina Schultz. B. B.

2. Jusleen, Pehr, jurist,
ämbetsman, vitterhetsidkare, f. 2 nov. 1739
sannolikt i Åbo, † 5 april 1794 i
Stockholm. Föräldrar: hovrättsrådet Petter
J. ochJohannaAbrahamsdotterPaleen.

— J. inskrevs 1749 som student vid
Åbo akad., där han 1757 promoverades
till magister efter att ha utgivit en
disputation "De magnitude Romana
per imprudentiam vicinorum promota"
(1—2, 1756—57). Två år senare blev
han e. kanslist och 1771 aktuarie i
Riksarkivet i Stockholm. Kort
därefter övergick han till den juridiska
banan och blev 1773 assessor i Åbo
hovrätt. Då Gustav III 1789 inrättade
Högsta domstolen, blev J. en av dess
första ofrälse led. Fyra år senare
utnämndes han till revisionssekr., en be-

Daniel Juslenius. Målning av okänd konstnär
1752 (Skara domkapitel).

fattning, som han på grund av
sjukdom endast kunde uppehålla några
månader. J:s domargärning präglades
av hans grundliga lagkännedom och
hans försiktiga, alltid välmotiverade
bedömanden av de olika rättsfallen. —
År 1769 blev J. medl. av Utile Dulci,
där han s. å. höll ett uppmärksammat
tal om "En svensk Theaters Nytta och
Nödwändighet". Han förordade där en
brytning med det dominerande franska
inflytandet på den sv. teatern och
krävde, att teaterpjäserna skulle
framföras på svenska. Samtidigt ansåg han
dock, att framför allt det borgerliga
dramat i Frankrike med dess
moraliserande innehåll och lätt satiriska
utformning borde tjäna som förebild för
sv. dramatiker. Han medverkade även
med vittra uppsatser i några mindre
tidn. i Stockholm; bl. a. var han
Berchs medhjälpare i Posten. Vid ett
besök i Åbo 1770 stiftade han tills,
med C. F. Mennander och H. G.
Porthan Auroraförb., en avläggare till
Utile Dulci. J. blev den förste
presidenten i Auroraförb. samt dir. för dess
vittra klass, bland vars medl.
räknades Johan Henrik Kellgren. I förb:s
litterära organ, Tidningar Utgifne Af
Et Sällskap i Åbo, som utkom första
gången 1771, medverkade J. flitigt,
främst med brevkåserier, där han med
bl. a. Joseph Addisons Spectator som
förebild skrev små moraliserande
satirer över stockholmssoeietetens liv. J.
publicerade även övers, ur bl. a.
engelska litterära tidskr., ss. Spectator
och Richard Steeles The Tatler. J:s
strävan var att "höja det svenska
modersmålet till ett europeiskt
kulturspråk och att ge den moderna
europeiska kulturen svensk språkdräkt och
svensk hemortsrätt" (Svanfeldt). —

Gift 1780 med Hedvig (Hedda)
Juliana Ziervogel. ■—• Litt.: A. Hultin,
"P. J." (i Finsk tidskr. 1920); G.
Svanfeldt, "Posten 1768—1769 och
dess författare" (1937). J. T.

1. Juusten, Paul, biskop,
historieskrivare, f. omkr. 1516 i Viborg,
Finland, † 22 aug. 1576 i Åbo. Son till
borgaren Peter J. — J., som prästvigts
1540, studerade 1543—47 i Wittenberg
och vid andra tyska univ. Kort efter
hemkomsten utnämndes J. till rektor
vid Åbo skola, blev 1554 Viborgs förste
biskop och förflyttades 1563 till Åbo,
där han utförde ett nitiskt
organisationsarbete. År 1569 utsågs J. av
Johan III att leda en beskickning till
Ryssland för att underhandla om fred
med Ivan IV. Han fängslades jämte
sina färdkamrater i Novgorod och fick
utstå svåra lidanden. Han återkom
1572 och adlades s. å. I den liturgiska
striden saknade J. kraft att motsätta
sig konungens religiösa strävanden
och tvangs att 1575 inviga ärkebiskop
Laurentius Petri Gothus efter katolsk
ritual. J. intager en bemärkt plats i
den finska litteraturens historia. Den
för vår tid värdefullaste av hans
skrifter är utan tvivel "Chronicon
episco-porum finlandensium" (utg. av
Porthan 1784—1800), en kortfattad
krönika i biografisk form över Finlands
biskopar, genom pålitlighet och rikt
material en givande källa till finsk
medeltidshistoria. J. skrev även en
skildring av sin beskickning till
Ryssland (utg. av Porthan 1775) samt
utgav en mässbok och en katekes på
finska (tryckta 1574 och 1575). —
Gift med Anna Sigfridsdotter. B. B.

2. Juusten, Bengt Söfringsson,
adlad Gyllenlood, sjökrigare, f. omkr.
1550, † 23 eller 27 sept. 1609 på
Ols-böle i Ténala skn, Nylands län,
Finland. Son till kyrkoherden i Hauho i
Tavastland Söfring J. Brorson till J.

Pehr Jusleen. Målning (detalj) av okänd
konstnär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free