Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Juusten, Bengt - Jäderholm, se även Jaederholm - Jäderholm, Elof - 1. Jäderin, Axel - 2. Jäderin, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jäderholm
140
Jäderin
Axel Jäderin.
1. — J. var 156S—73 hövitsman vid
skeppsflottan och sändes sistn. år till
Finland för att medverka vid flottans
utrustning. Han var 1575—77 fogde
på Revals slott ocli blev 1578
underamiral samt 1579 amiral över den i
Finska viken förlagda flottan. Ären
15S2—90 var lian amiral över
skeppsfolket i Finland, på Viborgs och
Helsingfors skeppsgårdar. Han adlades
1591 och utnämndes s. å. till rikets
överstearklimästare. Under striderna
mellan Sigismund och hertig Karl stod
J. på konungens sida och var en av
Claes Flemings dugligaste
medhjälpare. Hösten 1595 utsågs han jämte tre
andra till befälhavare på Åbo slott
och arbetade samtidigt med kraft på
flottans iståndsättande. Efter tre
veckors belägring måste han i sept. 1597
uppge Åbo slott till hertigen och ge
sig själv fången. J. frigavs 1599. I
likhet med den finska adeln i övrigt svor
han hertig Karl trohet vid mötet i
Åbo 1602. År 1604 blev han amiral
över flottan på Narvas farvatten. Tre
år senare ledde han, stora kanalarbeten
kring Saima. — Gift med Brita
Mar-cusdotter. A. Åg.
Jäderholm, se även Jaederholm.
Jäderholm, Axel Elof, botanist,
zoolog, f. 24 juli 1868 i Söderhamn,
† 5 mars 1927 i Norrköping.
Föräldrar: läroverkskollegan Bror Axel J.
och Emma Ragnhild Brunau. — J.
blev student 1888, fil. kand. 1892 samt
fil. lic. ocli fil. dr 1898, allt i Uppsala.
Efter lärarförordnanden i Norrköping
från 1901 utnämndes han till adjunkt
i Örebro 1905, till lektor i biologi och
kemi i Västervik s. à. och till lektor
i samma ämnen i Norrköping 1913. —
J. var verksam både som botanist och
som zoolog. Han var en skicklig
mosskännare och företogi botaniskt, främst
bryologiskt, syfte vidsträckta resor
inom Europa, varjämte han 1922
besökte Jamaica. Bland hans botaniska
skrifter märkes "Anatomiska studier
öfver sydamerikanska Peperomier"
(1898, drsavh.). Inom zoologin var J.
en erkänd specialist på hydroiderna,
en grupp inom nässeldjuren, och i en
rad avh., huvudsakligen i Vet. akad:s
publikationer, redogjorde lian för sina
bearbetningar av bl. a. det i Uppsala
univ. och Kiksmus. befintliga
hydroid-materialet från all världens hav.
Särskilt böra nämnas hans
undersökningar av hydroider från den sv.
polarexpeditionen 1900 och den sv.
sydpolsexpeditionen 1901—03 samt hans
arbete "Northern and arctic
invertebra-tes in the collection of the Swedish
State Museum. 4. Hydroiden" (1909).
— Ogift. — Litt.: biografi av H. G.
Svensson i Sv. botan. tidskr. 1927.
S. L.
1. Jäderin, Axel Vilhelm,
tidningsman, politiker, f. 7 sept. 1850 i
Stockholm, † 26 okt. 1925 därstädes.
Föräldrar: poliskommissarien Erik J.
och Gustafva Charlotta Holm. — J.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1869,
studerade en tid vid Uppsala univ.
och var efter tjänstgöring vid
lands-ortstidn:ar medarb. i Dagens Nyheter
1879—82 och red.-sekr. i Stockholms
Dagblad 1883—84 samt en kortare tid
också huvudred, och ansvarig utgivare
för sistn. tidn. När Sv. Dagbladet
grundades i dec. 1884, blev han dess
huvudred, och ansvarige utgivare och
kvarstod i denna egenskap till nov.
1888. I Sv. pressbyrån och i Sv.
telegrambyrån var han medarb.
1893—-1903. Under många år skrev han
ledande artiklar till ett stort antal sv.
högertidn. och till Nya Pressen i
Helsingfors. Han var sekr. från 1904 i
Allm. valmansförb. och
1904—^kassaförvaltare där. Han deltog flitigt i
förb:s verksamhet som
föredragshållare och utövade stort inflytande
främst genom en serie utmärkta
politiska årsböcker och valhandböcker.
J. var en självständig och kunskapsrik
publicist av den gamla skolan. På
hans initiativ bildades 1887
Tidnings-mannafören., som till skillnad från
Publicistklubben stod öppen endast
för journalister. Fören., som
huvudsakligen bestod av högermän, upphörde
redan 1893. J. tillhörde under sin
uppsalatid Strindbergs vänkrets och var
medl. samt tidvis ordf. i det litterära
sällskapet Runa, där han antog
namnet Run. -—• J. utgav politiska
broschyrer, en diktsamling "Diktförsök af
Run" (1870), romanerna "Brottsjöar"
(1891) och "Fädernas föredömen"
(1895). —Ogift. Hö.
2. Jäderin, Edvard, geodet, f.
5 mars 1852 i Stockholm, † 24 nov.
1923 därstädes. Bror till J. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1869 blev
J. fil. kand. vid Uppsala univ. 1875.
Edvard Jäderin.
Han var bitr. astronom vid
Stockholms observatorium 1876—78. År
1877 blev han lärare i geodesi och
topografi vid Tekn. högskolan, och
året därpå utnämndes han till lektor
där i dessa ämnen samt 1911 till prof.
i geodesi; han avgick 1917. Därjämte
var han lärare i geodesi vid
lantmäteriundervisningen 1882—1907. — J.
började som astronom, ocli även sedan
de mindre goda
befordringsmöjlighe-terna kommit honom att övergå till
geodesin, var han i många år
verksam som populärvetenskaplig förf.
och föreläsare, främst i
astronomiska ämnen; bl. a. utgav han "St
jernverken" (1888, tills, med C. V. L.
Charlier). Som utmärkt lärare gjorde
han under fyrtio år en mycket
förtjänstfull insats. Inom geodesin blev
han en föregångsman och nådde
internationell ryktbarhet som uppfinnare
av Jäderins basmätningsmetod.
Denna beskriver han i "En metod för
geodetisk basmätning med stålband"
(Öfversigt af Vet. akad:s förhandl.
1879), och sedan han i många år
förbättrat metoden ocli den av honom
konstruerade apparaten, publicerade
han i franska vet, akad:s handl. 1897
en redogörelse därför. J:s metod, som
tillåter snabbhet i utförandet och ger
mycket stor precision, användes nu
i hela världen vid triangelmätning.
Själv prövade lian den framgångsrikt
på Spetsbergen som chef för den
förberedande gradmätningsexpeditionen
1898 och framför allt som sv. chef
1899—1900 för 1899—1902 års
sv.-ryska gradmätningsexpedition, vilken
tillkom på hans initiativ; lian
uppmätte 1S99 en baslinje av en mils
längd, för vilket han redogjort i avh.
"Mesure de la base à Hecla Hook"
(1915). —- J. var även verksam inom
försäkringsväsendet, bl. a. som
matematiker i Allm. livförsäkringsbolaget
1890—96 och som aktuarie i Livför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
