Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Jägerhorn, Fredrik Adolf - Jägerskiöld, ätt - Jägerskiöld, Leonard - Jägersten, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jägerskiöld
143
Jägersten
Leonard Jägerskiöld,
av det ödesdigra
kapitulationsbeslu-tet. Efter kapitulationen övergick J.
i rysk tjänst och var 1810—12
landshövding i Kymmenegårds län. —- År
1811 förklarades han ss. delaktig i
Sveaborgs kapitulation ovärdig att
bära sv. ordenstecken.’—Ogift. A. Åg.
Jägerskiöld, finsk frälseätt, som i
likhet med talrika andra
frälsesläkter i Finland hade ett jägarhorn som
sköldemärke, utan samband med
ätterna Jägerliorn af Spurila och
Jäger-horn af Storby. Ättens äldste med
säkerhet kände stamfar, domhavanden
i Borgå län Lydik Nilsson († före
1548), blev far till Henrik Lydiksson
(† omkr. 1599), som gjorde adlig
rust-tjänst. Dennes sonsons son Claes,
major och kommendant på Dalarö skans
(f. 1632, † 1691), kallade sig
Jägerhorn och adlades 1686 med namnet
von Jägerhorn. Sedan ätterna
Jäger-horn af Spurila och Jägerhorn af
Storby motsatt sig denna
namngiv-ning, introducerades han 1689 under
namnet J. Hans sonson, viceamiralen,
senare amiralitetsrådet Christer
Ludvig J. (f. 1711, † 1798), blev far till
majoren i fransk tjänst Carl Ludvig
J. (f. 1758, † 1811), som på fransk
sida deltog i amerikanska
frihetskriget. Från honom härstamma alla
nu levande medl. av ätten. Carl
Ludvig J:s äldste son, översten och
chefen för finska generalstaben Christer
Ludvig J. (f. 1784, † 1856),
immatri-kulerades ISIS på Riddarhuset i
Finland. Han blev farfar till zoologen
Leonard J. (se nedan). Söner till denne
äro arkivarien i Riksarkivet, docenten
i historia vid Stockholms högskola,
fil. dr Eduard Olof Hising J. (f. 1906)
och docenten i förvaltningsrätt och
statsrätt vid Uppsala univ., jur. lic.
och fil. dr Stig Axel Fridolf J. (f.
1911), vilken tills, med f. d. prof. H.
Sundberg driver juridisk byrå i
Stockholm.
Jägerskiöld, Axel Krister Edvard
Leonard, zoolog, f. 12 nov. 1867
på Mejlans, Helsingfors, † 4 sept. 1945
(överkörd av tåg) nära Väröbacka
station i Värö skn, Hall. län.
Föräldrar: kommendörkaptenen i ryska
flottan Gustaf Magnus Leonard J. ocli
friherrinnan Augusta Wilhelmina
Johanna Ramsay. —■ J. kom 1874 till
Stockholm, där han avlade
mogenhetsex. 1886. Från 1890 var han sv.
medborgare. Han blev fil. kand. 1889,
fil. lic. 1892 samt fil. dr och docent
i zoologi 1S93, allt vid Uppsala univ.
Åren 1900—01 ledde han en
vetenskaplig expedition till Egypten, Sudan
och Sinaihalvön. Han var 1904—37
intendent vid Göteborgs mus:s
zoologiska avd. samt 1907—41 docent i
djurgeografi och zoologi vid Göteborgs
högskola, och 1912 erhöll han prof:s
namn. Han ledde 1923 överflyttningen
av mus:s zoologiska samlingar till
Naturhistoriska mus., vars ståtliga
byggnad i Slottsskogen till stor del är
hans skapelse. Från 1941 var han
bosatt i Djursholm. — J. var en av
centralgestalterna i sin tids
zoologiska forskning i Sverige ocli var
verksam inom flera vitt skilda områden
av denna. I yngre år specialiserade
han sig på rundmaskar och sugmaskar
samt utgav 1893—1909 många
arbeten över dem. Senare studerade han
främst dels de sv. fåglarnas
flyttningsvägar, dels djupfaunan i
Skagerak och Kattegatt. År 1911 igångsatte
han de första sv. ringmärkningarna
av flyttfågel för Göteborgs mus:s
räkning. Denna verksamhet har efter
hand utvidgats betydligt ocli under
senare år omfattat ett stort antal
fågelarter. Resultaten finnas
publicerade i mus:s årstryck. Under de av
J. ledda, under 1920- och 1930-talen
nästan årligen återkommande
zoologiska forskningsfärderna till
Skagerak och Kattegatt ha många resultat
av bestående värde vunnits; bl. a.
upptäcktes talrika för vårt land nya lägre
havsdjur. Expeditionerna utsträcktes
stundom till Nordsjön och andra
omgivande hav. — Bland J:s populära
zoologiska skrifter märkas de stora
samlingsverken "Nordens fåglar"
(1895—98; 2:a uppl. 1911—26;
förkortade uppl. 1920 och 1930) och
"Sveriges djurvärld" (1903; 2: a
uppl. 1911), i vilka han dock hade
medförfattare. I "Sveriges djurvärld"
har J. författat avsnittet om de
högre ryggradsdjuren, medan övriga
partier skrivits av E. Lönnberg och
G. Adlerz; 1930 utgavs ett
motsvarande verk under samma namn
med förutom J. helt nya medarb. Av
övriga populära arbeten märkas "Om
spel och parningslekar bland djuren"
(1899; 2:a uppl. 1908), "Något om
Gösta Jägersten.
olika slag af fortplantning inom
djurriket" (1899; 2:a uppl. 1908), "Några
valda drag ur djurens vård om sina
ungar" (1902), "Från Sudan och
Sinai" (1903) samt "Om flyttfåglar och
fågelmärkningar" (1931). J. har även
publicerat uppsatser i skilda tidskr.
samt i det av honom tills, med T.
Pehrson utgivna verket "Naturens liv
i ord och bild" (1—2, 1927—28; ny
följd, 1—2, 1930—31). I J:s övriga
produktion märkas jubileumsskriften
"The Gothenburg Natural History
Museum 1833—1933" (1933),
verdan-diskriften "Om skidor och
skidlöpning" (1899), memoarerna "Upplevt
och uppnått" (1943) samt
minnesteckningar i tidskr. och samlingsverk. J.
liar i betydande omfattning deltagit i
folkbildningsverksamheten. Han
medverkade 1899 vid grundandet av ab.
Nymans verkstäder i Uppsala, vars
styr. lian tillhörde till 1937. Han var
led. av flera lärda samfund, bl. a. av
Vet. akad. från 1943. — Gift 1891
med friherrinnan Sylvia Margareta
Vivica Hisinger. — Litt.: biografi av
B. Hanström i Fysiografiska
sällskapets i Lund förhandl. 1945. T. F.
Jägersten, Karl Gustav (Gösta)
Magnus, zoolog, f. 3 dec. 1903 i
öglunda skn, Skarab. län. Föräldrar:
lantbrukaren Karl Oskar Johansson
och Judit Olivia Jonsson. — Efter
studentex. i Skara 1925 blev J. i Uppsala
fil. kand. 1928, fil. mag. 1929, fil. lic.
1932 samt fil. dr och docent i zoologi
1935. Läsåret 1930—31 var lian vik.
adjunkt vid Högre allm. läroverket i
Landskrona. Han var 1937—39
konservator vid Uppsala univ:s
zoologiska mus. och uppehöll 1941—42 och
1943—45 professurer i zoologi vid
univ. År 1945 utnämndes han till prof.
i zoologi vid Stockholms högskola.
Sedan 1947 är han prof. i zoologi,
särskilt jämförande anatomi och
histologi, vid Uppsala univ. — J:s drsavh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
