Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kagg, Lars - Kahl, Achatius - Kahl, Johan - Kahlmeter, se även Kalmeter - Kahlmeter, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kahl
156
Kahlmeter
Acliatius Kahl.
dant över Brandenburg, Rathenow och
Spandau och utnämndes 1632 till
guvernör över staden och stiftet
Magdeburg med uppgift att i första hand
försvara mell. Elbe. S. å. utnämnd
till chef för Gula brigaden stred K.
under hertig Georg av Lüneburg vid
Weser, varvid han utmärkte sig vid
belägringen av Hameln och i slaget
vid Oldendorf (28 juni 1633). Han
deltog i nov. s. å. tills, med hertig
Bernhard av Weimar i erövringen av
Regensburg, där han utnämndes till
kommendant. Efter två månaders
tappert försvar måste han dock i juli
1634 uppgiva fästningen till den
kejserliga armén. Till följd av de sår,
som han under kriget erhållit, fick
lian strax därefter tillstånd att
återvända till hemlandet. Följ. år utsågs
han till generalmajor vid den sv.
armén i Preussen och till överste för
Älvsborgs reg., där han kvarstod till
1642. Redan 1636 fick han order att
tjänstgöra i Krigskollegium, där han
under mer än två årtionden kom att
intaga en framträdande plats och
gjorde en betydande insats för
hemlandets försvar. I första hand anlitades
lian vid utskrivningar, mönstringar
och fästningsinspektioner, medan han
i kollegiet främst handlade
fortifikationsärendena. År 1641 kallades K.
till riksråd och var s. å. ifrågasatt
som Johan Banérs efterträdare i
Tyskland. Under kriget mot Danmark
1643—45 förde han befäl i Skåne och
Bohuslän. År 1648 utnämndes K. till
fältmarskalk. Han erhöll 1651
friherrlig värdighet och upphöjdes 1653
i grevligt stånd, varvid Mariestad
och 1660 även Sölvesborg tillföllo
honom som grevskap. K. var av
sjukdom förhindrad att deltaga i Karl X
Gustavs krig och förde därunder
jämte Gustaf Horn högsta militärbefälet
i hemlandet. I dec. 1659 fick han
order att anfalla Norge och belägrade
förvåren 1660 — ehuru utan resultat
— Fredrikshald. I okt. 1660 utsågs
K. av råd och ständer till riksmarsk
och president i Krigskollegium samt
till riksförmyndare. — K. innehade
bl. a. Kaggeholms herrgård i Ekerö
skn, Stockholms län, som efter honom
erhållit sitt namn. Han ligger
begravd i Floda kyrka i Södermanland.
— K. tillhörde lantadelsklassen och
var en av de många tappra krigare
och dugande administratörer, som
Gustav II Adolf utbildade. Han synes
helt ha saknat boklig bildning men
var praktisk och handlingskraftig
och förvärvade sig ingående
erfarenhet bl. a. om den lokala
förvaltningen. Inom politiken spelade han ingen
större roll. — Sv. akad. lät 1853
prägla en medalj över K., varvid B. von
Beskow skrev "Minne af
Riks-mar-sken Grefve Lars Nilsson Kagg" (Sv.
akad:s handl. 27, 1854). K:s brev till
Axel Oxenstierna äro utgivna i
serien "Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling" (2: 9,
1898). — Gift 1628 med Agneta
Ribbing. W. L., A. Åg.
Kahl, Acliatius Johan, präst,
vetenskapsman, f. 17 okt, 1794 på ön
Ven i Öresund, † 24 jan. 1888 i Lund.
Föräldrar: prosten Maurits K. och
Helena Katarina Sjöberg. — K. blev
student i Lund 1806, fil. mag. där 1814
ocli docent i romersk vältalighet 1815
samt akademiadjunkt i österländska
språk 1821. Han förestod tidvis
under 1820-talet professuren i sistn.
ämne. Han prästvigdes 1825 och blev
1827 förste stadskomminister i Lund
med kyrkoherdebefattningen i
Bjälle-rup och Stora Båby som prebende.
Han disputerade 1S30 för förslagsrum
till domprostbefattningen i Lund,
dock utan att bliva utnämnd, blev
teol. dr 1844 och tillhörde flera lärda
samfund i Sverige och utlandet. Han
var medl. av kretsen omkring Tegnér
("Härbärget") och har med elegant
Johan Kahl.
stil och levande karakteriseringskonst
skildrat sina berömda vänner i den
litterära guldålderns Lund, bl. a. i
"Tegnér och hans samtida i Lund"
(1851; 2:a uppl. 1868). K. var
sweden-borgare, och lian är en av de första,
som studerat Swedenborgianismens
och i samband därmed teologins
historia i Sverige; han utgav bl. a. "Nya
kyrkan och dess inflytande pä
theolo-giens studium i Sverige" (1—4, 1847
—64). K:s brevväxling, nu i Lunds
univ.-bibl., har stort intresse. K. var
intelligent men utpräglat originell.
Ehuru personligen mycket
respektabel ironiserade man därför gärna över
honom i den av Nils Otto Ahnfelt
utgivna tidskr. Gefion (1832). En
redogörelse därför finnes i P. G. Ahnfelts
bekanta "Studentminnen" (1, 1857).
— Gift 1828 med Marie Elisabeth
(Elise) Fries. G. C.
Kahl, Johan, läroverkslärare,
akvarellmålare, f. 5 mars 1831 i Älskogs
skn, Gotl. län, † 8 juni 1905
därstädes. Föräldrar: haradsskrivaren
Barthold Johannes K. och Maria
Lovisa Westberg. — K. genomgick
läroverket i Visby och blev student i
Uppsala 1851 samt fil. dr där 1857. Han
återvände s. å. till Visby och var
adjunkt i latin, grekiska och svenska
vid sitt forna läroverk 1861—1902,
varjämte lian undervisade i teckning
vid stadens slöjdskola. Redan under
1850-talet synes K. ha erhållit någon
handledning i akvarellmålning av F.
W. Scholander. Han torde också ha
mottagit intryck av A. T. Gellerstedt
och G. W. Palm. Han efterlämnade
över tusentalet akvareller, mestadels
med motiv från Visby och Gotland:
kyrkor och kyrkoruiner, gårdar och
gränder, lövängar och strandutsikter.
I sina bästa blad nådde han en
flödig-het i föredraget och en klang i färgen,
som ställer dem bland de förnämsta
akvareller, som 1800-talet har att
uppvisa i vårt land. K. är repr. i
Gotlands fornsal, Visby. Ett urval av
hans produktion var utställt i Stat.
hist. mus. i Stockholm 1934. — Gift
1) 1869 med Johanna Maria
Söderberg, † 1877; 2) 1881 med första
hustruns syster Johanna (Hanna)
Elisabeth Söderberg. Th. N.
Kahlmeter, se även Kalmeter.
Kahlmeter, Thore Gunnar,
läkare, f. 10 aug. 1885 i Stockholm.
Föräldrar: kollegan vid Katarina
lägre allm. läroverk, fil. dr Thore K.
och Armida Wilhelmina Löwenhielm.
Ättling i femte led till en bror eller
kusin till kommerserådet Henrik
Kalmeter (s. 163). — K. avlade
mogenhetsex. 1903 samt blev med. kand.
1907, med. lic. 1912 och med. dr 1918,
allt i Stockholm. Han hade
förordnanden vid Serafimerlasarettet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
