Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kahlmeter, Gunnar - Kahlson, Georg - Kaijser, släkt - 1. Kaijser, Arthur - 2. Kaijser, Fritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kahlson
157
Kaijser
neurologi och internmedicin 1912—14
samt vid Stockholms hospital och vid
Allm. försörjningsinrättningens
sjukhus 1915—17. Han var föreståndare
för Serafimerlasarettets
nervpolikli-nilc 1917—18, läkare vid Allm.
försörjningsinrättningens norra sjukhus
(S:t Erik) 1918—24 och därunder
tidvis tf. extra överläkare vid
Sabbatsbergs sjukhus samt var
överläkare och dir. vid Åsö sjukhus 1925
—43. Han blev bitr. läkare i
Pensionsstyr. 1918, överläkare där 1930
och docent i medicin vid Karol. inst.
1927. Sedan 1944 är han
överläkare vid Södersjukhuset. Han erhöll
prof:s namn 1946. — Som pionjär
inom reumatologi och
socialförsäkring har K. vunnit internationell
ryktbarhet. Trägen besökare av
utländska kongresser var han även sekr.
vid femte internationella
reumatolog-kongressen i Sverige 1936. Han är
medl. av flera in- och utländska
vetenskapliga sällskap, sedan 1926 av
styr. för internat, förb. mot
reumatism och sedan 1932 av internat,
expertkommittén för socialförsäkring i
Genève. Han blev 1925 sekr. i Sv.
nationalkommittén för de reumatiska
sjukdomarnas bekämpande och 1939
en av huvudmännen för Gustaf V:s
åttioårsfond. Livligt intresserad för
fransk vetenskap och kultur är han
sedan 1941 led. av styr. för Amitié
Franco-Suédoise och sedan 1942 av
Alliance francaise i Stockholm. •—
K. har utgivit omkr. 250 skrifter i
neurologi, reumatologi och
socialmedicin samt det populära arbetet "De
reumatiska sjukdomarna" (1929;
omarb. uppl. "Reumatism", 1943),
skrivit kapitlet om rörelseorganens
interna sjukdomar i I. Hedenius’
"Terapeutiskt vademecum" (5 :e uppl.
1934, 6:e uppl. 1946) och om
ledsjukdomar i Faber, Holst & Petréns
"Nordisk lärobok i intern medicin" (1940,
1945). Han är sedan 1929 medred. i
Acta rheumatologica. — Gift 1914
med Ebba Gertrud (Gertie) Sofia
Lindman. P. H. T.
Kahlson, Georg Sigfrid,
fysiolog, f. 23 sept, 1901 i Högfors,
Finland. Föräldrar: ingenjören Gustaf
Parker K. och Edith Josefina
Lindqvist. — Efter studentex. i Göteborg
1920 avlade K. med.-fil. ex. i
Helsingfors 1921. Efter fortsatta studier i
Jena och München blev han Dr. med. i
München 1930. Han var 1929—33
assistent vid farmakologiska inst. i
München. Vid Lunds univ. blev han
1934 docent i farmakologi, 1936 i
fysiologi och 1938 prof. i fysiologi samt
1939 med. dr. K. innehade
forskarstipendium från Deutsche
Notge-meinschaft för elektrobiologiska
arbeten i München 1929—32 och från
Rockefeller Foundation för
fysiologiska och farmakologiska studier i
London och Kairo 1937—38. År 1945
blev han led. av Statens medicinska
forskningsråd. Han har författat ett
sextiotal vetenskapliga skrifter, bl. a,
inom histaminforskningen. — K. har
under senare år genom ett energiskt
upplysningsarbete i hög grad
medverkat till att fästa statsmakternas
uppmärksamhet på den sv. vetenskapens
ekonomiska nödläge. Han har i
synnerhet givit klargörande
framställningar av vetenskapens ställning i
utlandet, bl. a. i "Minerva och
bull-doggen" (1944) och "Akademisk
uppryckning" (i "Universiteten i en ny
värld", 1944) samt i radioanföranden
och tidn.-artiklar. Han blev led. av
Vet. akad. 1946 och hedersdr vid Oslo
univ. s. å. — Gift 1930 med Dr. med.
Louise Susanne Mayer.
P. H. T., (K.E.L.).
Kaijser, släkt, som härstammar
från Mecklenburg, där namnet skrevs
Kayser. Släkten inflyttade till
Sverige 1812 med tobaksfabrikören Johan
Georg Kayser (f. 1784, † 1851). En
äldre son till honom,
färgerifabrikö-ren Johannes Georg Christian Kayser
(f. 1812, † 1871), blev stamfar för den
nu i Sverige levande äldre
släktgrenen, som bibehållit namnets stavning.
En yngre son till Johan Georg Kayser,
apotekaren Lorentz Kayser (f. 1822,
† 1891), blev stamfar för den nu
levande yngre huvudgrenen, som
ändrade släktnamnet till K. Bland hans
barn märkas apotekaren Arthur K.
(K. 1) och kirurgen Fritz K. (K. 2).
1. Kaijser, Arthur Humphrey
Georg, apotekare, f. 4 jan. 1850 i
Hälsingborg, f 28 dec. 1915 i Stockholm.
Föräldrar: apotekaren i Landskrona,
sedermera i Karlstad Lorentz Kayser
och Beata Krook. — Apotekselev i
Karlstad 1866 avlade K. farmacie
studiosiex. 1869 och apotekarex. 1873.
Efter tjänstgöring i Karlstad, Borås
Georg Kahlson.
och Uppsala innehade han apoteket i
Enköping 1875—1904 och drev där
även en fabrik för tillverkning av
mineralvatten och läskedrycker. Från
1904 till sin död innehade han
apoteket Elefanten i Stockholm. ■— K.
var en driftig och duglig man, som
erhöll många förtroendeuppdrag inom
apotekarkåren. Han tillhörde bl. a.
1900 års taxekommitté och 1902 års
lönekommitté samt var ordf. i 1909
års kommitté för utredning ang.
ordnandet av tjänstgörings- och
löneförhållanden för apotekspersonal, i
Stockholms apotekarfören. 1906—13
och i Apotekarsocieteten 1913—15. I
Enköping var han bl. a.
stadsfullmäktiges v. ordf. 1887—1900 och ordf.
1900—04 samt drätselkammarens
ordf. 1S91—1904. Han tillhörde
Uppsala läns landsting 1892—1904 och
var i Stockholm ordf. i Engelbrekts
förs:s kyrkobyggnadskommitté 1910
—11. K. "utgav sina 1877—79 utförda
undersökningar över käll- och
brunnsvatten i Enköping samt publicerade
uppsatser m. m. i Farmaceutisk
tidskr. År 1891 invaldes han i Sv.
läkaresällskapet. — Gift 1875 med Ingegerd
Elvira Linroth. S. L.
2. Kaijser, Fritz Richard, kirurg,
f. 7 febr. 1868 i Karlstad. Bror till
K. 1. — Efter mogenhetsex. 1886 i
Karlstad blev K. 1890 med. kand. i
Uppsala, 1894 med. lic. i Stockholm
och efter disp. där 1897 med. dr i
Uppsala s. å. Efter förordnanden bl.
a. i kirurgi vid Serafimerlasarettet
1895—97 var han 1897—98 tf.
lasarettsläkare i Sundsvall och 1898—
1933 lasarettsläkare i Härnösand. -—
K. var medl. av stadsfullmäktige i
Härnösand 1905—42 (ordf. från 1920),
landstingsman 1911—38 samt led. av
landstingets förvaltningsutskott 1917
—26 och 1931—36 (v. ordf. 1919—26).
Han var led. av Andra K. 1915—17
Gunnar Kahlmeter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
