Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karsten, Christian - Karström, Brita, pianist, se Hjort-Karström, bd 3 s. 476 - Kastengren, Martin - Kastman, släkt - Kastman, Carl Wilhelm - Katarina - Katarina - Katarina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karström
203
Katarina
av Sveriges mest betydande
operasångare. År 1787 valdes lian till
led. av Mus. akad., 1791 fick han
hovsekr:s titel, och senare blev han
förste hovsångare. Också i Berlin,
London och Paris blev K.
uppskattad. Till lians huvudroller hörde
Christiern i "Gustaf Wasa" av
Naumann, Achilles i "Iphigenie uti
Auli-den" och Pylades i "Iphigenie uti
Tauriden" av Gluck och titelpartiet
i Piccinis "Roland". Man berömde
stämmans styrka och ovanliga
omfång, hans tekniska säkerhet och det
karakteristiska spelet. Även som
konsertsångare var K. mycket omtyckt.
Vid många viktiga tillfällen
medverkade han i något av huvudpartierna, så
bl. a. vid den stora minnesfesten efter
Kraus 1798 under Hæffners ledning.
För K. komponerade Kraus 1789 en
italiensk bravuraria (text ur
Metasta-sios "Achille in Sciro"). — Gift 1781
med operasångerskan Mariane
Teresia Sophie Stebnowska. ■— Litt.:
biografi av J. Flodmark i Teaterhist.
itrsskr. (1912). R. E.
Karström, Brita, pianist, se
lljort-Karström, bd 3 s. 476.
Kastengren, Johan Martin,
diplomat, f. 7 juni 1891 i Eskilstuna.
Föräldrar: prosten Johan August K.
av gammal bondesläkt från
östergöt-land och Karolina Mellin. — Efter
studentex. i Örebro 1910 och
avgångs-ex. från Handelshögskolan i
Stockholm 1912 avlade K. jur. kand.-ex.
vid Stockholms högskoia 1916. Följ.
år antogs han som attaché i
Utrikes-dep. K. tjänstgjorde vid
generalkonsulatet i New York 1918—20 och åter
i Utrikesdep. 1921—23; sistn. år
förordnades han till förste
legations-sekr. i Bern och Wien och 1924 till
förste sekr. i dep. med bl. a. särskilt
uppdrag att utarbeta instruktion för
utlandsrepresentationerna. År 1928
blev K. tf. chef för första byrån å
Utrikesdep:s rättsavd. och 1930 chef
Martin Kastengren.
för densamma. Han förordnades till
generalkonsul i Calcutta 1931, till
generalkonsul i New York 1935 samt
till envoyé i Lima, Peru, 1945. — År
1944 blev K. jur. hedersdr vid Upsala
College i Förenta staterna. — Gift
1922 med Gunny Jepson. G. K—g.
Kastman, släkt, härstammande
från svarvaren i Vimmerby Arvid K.,
som levde under 1600-talets andra
hälft. Med hans söner, oxliandlaren
och rådmannen i Vimmerby Jonas K.
(f. 1683, † 1770) och guldsmeden i
samma stad Anders K. (f. 1686, †
1740), delade sig släkten i två
huvudgrenar. Jonas K:s yngste son,
prosten i Lönneberga i Småland Petrus
K. (f. 1724, † 1790), blev farfar
till kyrkoherden i Tingstad i
öster-götland Jonas Otto K. (f. 1798, †
1881); en son till denne var
skolmannen och ämbetsmannen Carl
Wilhelm K. (se nedan). Den yngre
släktgrenen utdog på manssidan med
guldsmeden Anders K:s sonson,
guldsmeden och rådmannen i Eksjö
Anders K. (f. 1743, † 1815).
Kastman, CarlWilhelm,
skolman, ämbetsman, f. 20 juli 1832 i
Västerlösa skn, östergötl. län, † 5
mars 1912 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Jonas Otto K. och Maria
Gustava Cnattingius. — K. blev
student i Uppsala 1852 och fil. kand.
1858. Han var 1864—71 adjunkt vid
folkskollärarseminariet i Linköping,
1871—83 rektor vid
folkskollärarseminariet i Karlstad och 1883—91
rektor vid
folkskollärarinneseminariet i Stockholm. Vid sidan av sin
seminarieverksamhet fungerade lian
1867—91 som folkskolinspektör inom
skilda inspektionsområden. Åren 1891
—1901 var ban kansliråd i
Ecklesia-stikdep. och chef för dess byrå för
folkundervisningsärenden. K. var led.
av ett flertal kommittéer på
folkundervisningens område, var ordf. i
direktionen för Sv. missionssällskapet
från 1S98 till sin död och led. av Sv.
kyrkans missionsstyr. 1894—1912
samt tillhörde 1878 års kyrkomöte.
Under sin mångsidiga verksamhet på
ledande poster inom
undervisningsväsendet gjorde K. en betydande insats,
särskilt vid lösandet av de
organisatoriska frågor, som stodo på
folkskolans dagordning på 1890-talet. —
Åren 1871—81 utgav K. tills, med C.
L. Anjou Tidn. för folkskolan och 1882
—91 dess fortsättning Tidskr. för
folkundervisningen. Åren 1881—83
redigerade lian "Skolan och hemmet",
en samling uppsatser rörande
uppfostran och undervisning. K.
utarbetade vidare läro- och läseböcker i
modersmålet och historia samt skrev
en lång rad populära biografier (över
Luther, Loyola, Linné, Cromwell,
Carl Wilhelm Kastman.
Fredrika Bremer m. fi.); av dessa
publicerades flertalet i serien Sv.
folkbibliotek, som K. utgav 1902—08.
—- Gift 1864 med Alida Margareta
Lindegren. W. L.
Katarina, prinsessa. Föräldrar:
konung Erik den helige, † 1160, ocli
drottning Kristina, som torde ha
tillhört Stenkilska ätten. Om K:s ätt
se Erikska ätten. — Gift med Nils
Blaka.
Katarina, drottning, † omkr. 1252.
Föräldrar: lagmannen i Östergötland
Sune Folkesson av folkungarnas ätt
och prinsessan Helena, dotter till
konung Sverker d. y. Karlsson. — K.
förmäldes i början av 1240-talet med
konung Erik Eriksson ("Erik läspe
och halte"). Äktenskapet var
barnlöst, och efter makens död 1250 ingick
hon i Gudhems nunnekloster. Hennes
skulpterade gravmonument — det
äldsta kända över en sv. kunglig
person — har överförts därifrån till
Stat. hist. mms. A. S—k.
Katarina, drottning, † 7 sept. 1450.
Föräldrar: riddaren och riksrådet
Karl Ormsscm (gumsehuvud), s. 190,
och Märta Gregersdotter (lejonörn).
— K. ingick äktenskap med Karl
Knutsson i okt. 1438, samtidigt med
det stora möte i Stockholm,
varunder denne valdes till
riksföreståndare. Då Karl Knutsson därefter fick
draga sig tillbaka för Kristofer av
Bayern, följde K. sin make till
Viborg och efter unionskonungens död
åter till Sverige. Sedan Karl
Knutsson valts och krönts till konung, blev
K. den 2 juli 1448 i Uppsala
domkyrka krönt till drottning i Sverige.
Av hennes nio barn levde vid hennes
frånfälle endast fyra döttrar. En
av dessa blev gift med Ivar Axelsson
(Tott). K. begrovs i Vadstena. —
Litt.: G. Carlsson, "Karl Knutssons
testamente" (Hist. tidskr. 1943).
Kj. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
