Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kempe, Arvid - Kempe, Johan Carl, industriman, se s. 218 - Kempe, Johan Christoffer Carl, affärsman, industriman, se nedan - Kempe, David - Kempe, Erik, industriman, se s. 218 - Kempe, Frans, industriman, donator, se s. 216 - Kempe, Henrik, affärsman, industriman, se s. 216 - Kempe, Janne, bergsingenjör, gruvdisponent, se s. 219 - Kempe, Reinhold, missionär, se s. 218 - Kempe, Seth, industriman, se s. 217 - Kempe, Wilhelmina, se s. 217 - Kempe, släkt - 1. Kempe, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kempe
215
Kempe
var han folkskolinspektör i Västerås.
I folkbildningsarbetet deltog han som
uppskattad föreläsare och som
föreståndare för Västerås arbetareinst.
1899—1909. — Gift 1892 med Ebba
Elisabet Alilm. T. M.
Kempe, Johan Carl, industriman,
se s. 218.
Kempe, Johan Christoffer Carl,
affärsman, industriman, se nedan.
Kempe, David Teofil, kemist,
ingenjör, f. 3 maj 1864 i Aeklinga
skn, Skarab. län. Föräldrar:
kyrkoherden Aron K. och Hedvig Charlotta
Lundén. — K. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 18S3 och blev fil. kand. i
Uppsala 1893. Han utexaminerades
sistn. år från Tekn. högskolan, där
han var assistent 1893—97 samt
föreläste i kemisk teknologi 1896, 1898
och 1899. Han var vidare
besiktningsman för läderleveranser till armén
1896—1900 och konsulterande
ingenjör i Stockholm 1898—99. År 1900
var han yrkesinspektör i östra
distriktet, i 901—04 i Härnösands
distrikt och 1904—29 i Malmö distrikt.
Sedan 1904 är han bosatt i Malmö.
— K. grundade 1897 i Stockholm ab.
David Kempes lampa, sedermera ab.
Lux; den av K. konstruerade
Lux-lampan (för fotogen) har efter hand
undergått förbättringar. Den
användes dels för stadsbelysning, dels för
upplysning av verkstadslokaler. —
Iv:s skrifter utgöras av avh. och
uppsatser i fackpressen samt den på sin
tid mycket använda "Lärobok i
oorganisk kemi" (1894; 3:e uppl. 1903).
— Gift 1) 1899 med Signe Charlotta
Törnqvist, † 1901; 2) 1907 med Brita
Gunborg Cederwall. E. P., S. L.
Kempe, Erik, industriman, se s.
218.
Kempe, Frans, industriman,
donator, se s. 216.
Kempe, Henrik, affärsman,
in-dustriman, se s. 216.
Kempe, Janne, bergsingenjör,
gruvdisponent, se s. 219.
Kempe, Reinhold, missionär,
se s. 218.
Kempe, Seth, industriman, se s.
217.
Kempe, Wilhelmina,
konstsamlare, donator, se von Hallwyl.
Kempe, släkt från Pommern, vars
äldste med visshet kände stamfar
var borgaren i Greifswald Asmus
(Erasmus) K. († 1594). Dennes
sonson Johann K. (f. 1620, † 1682) blev
borgare och apotekare i Stralsund,
där hans sonson, köpmannen
Zacharias K. (f. 1676, † 1742), blev
rådsherre 1741. Dennes sonson var
köpmannen i Stralsund Carl Bernhard
K. (f. 1755, † 1836), av vars söner en
kvarstannade i Tyskland, två
utvandrade till Ryssland och två, affärsman-
nen och industrimannen Carl K. (K.
1) och affärsmannen och
industrimannen Henrik K. (K. 2), i början av
1800-talet överflyttade till Sverige.
Dotter till K. 2 var konstsamlaren
och donatorn Wilhelmina K., gift
von Hallwyl (K. 3). Bland K. l:s
söner märkas a) grosshandlaren i
Härnösand, konsuln Olof Bernhard
K. (f. 1830, † 1908), vars son var
överstelöjtnanten Johan Erland
Robert K. (f. 1859, † 1917), b)
grosshandlaren i Härnösand, konsuln Elias
Wilhelm K. (f. 1834, † 1890), c)
industrimannen Frans K. (K. 4), vars
son är industrimannen Carl K. (K.
6) och sonson konstnären Frans
Michael K. (f. 1911), samt d)
industrimannen Seth K. (K. 5), vars
söner äro industrimannen Erik K. (K.
7) och chefen för kraftverksavd. i
Mo och Domsjö ab., civilingenjören
Carl Ragnar K. (f. 1901). Dotter till
K. 1 var Charlotte (Lotty)
Henriette K. (f. 1855, † 1941), gift med
prof. vid Karol. inst. Magnus Ragnar
Bruzelius. Hon inrättade bl. a. de
stora stiftelserna J. C. Kempes
minne och Seth M. Kempes minne för att
inom Västernorrl., Västerb. ochNorrb.
län fullfölja religiösa, välgörande,
sociala, vetenskapliga, konstnärliga
eller eljest kulturella intressen samt
främja jordbruket. Ur fonderna
hade 1946 utdelats 1 mill. resp. över
1/2 mill. kr. Hon erhöll 1937 Illis
quorum. — Litt.: E. Kempe och S.
Humble, "Släkten K. från Pommern"
(1937).
1. Kempe, Johan Christoffer
Carl. affärsman, industriman, f. 19
nov. 1799 i Stralsund i Svenska
Pommern, † 17 okt. 1872 på båtresa
mellan Härnösand och Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Carl Bernhard
K. och Anna Maria Wallis. —
Omkring tretton år gammal sändes K.
till Stockholm för att utbilda sig hos
sin morbror, grosshandlaren och
ägaren av Tanto sockerbruk i Stockholm
A. B. Wallis, på dennes kontor. Efter
en brytning med honom fick K. 1819
plats hos sjökaptenen, skeppsredaren
och sågverksägaren Johan Wikner på
Fantskog i Skogs skn i
Ångermanland. Han förlovade sig med dottern
i huset och bildade 1823 efter
svärfaderns död firman Johan Wikner &
co. tills, med sin svåger Olof Johan
Wikner. Samtidigt erhöll han
burskap som handlande i Härnösand, där
han bedrev självständig
affärsrörelse, varvsindustri och rederirörelse
och snart blev en av
förgrundsgestalterna i stadens ekonomiska liv. Han
igångsatte på 1820-talet
skeppsbyggeri på Kronholmen och anlade omkr.
1840 Bondsjö varv ("Nya varvet").
Som redare var han Härnösands stör-
Carl Kempe. Teckning av Maria Röhl 1846
(Kungliga biblioteket).
ste, ägde i slutet av 1830-talet
andelar i ett tiotal fartyg och
utvecklade sedermera rörelsen än mer. Han
blev 1825 medl. av Härnösands stads
äldste och 1848 medl. i styr. för
Sjö-assuransbolaget i Härnösand samt var
preussisk vicekonsul där 1849—68.
K: s huvudintresse kom snart att vända
sig mot den norrländska
trävaruindustrin, som på 1850-talet inträdde i sin
blomstringstid. Han anlade 1861—62
Söråkers ångsåg med lastageplats och
skeppsvarv i Hässjö skn i Medelpad.
Denna anläggning överläts snart till
lians äldre söner, och K:s verksamhet
kom i stället alltmer att koncentreras
till n. Ångermanland, där firman
Jo-lian Wikner & co. 1823 blivit
huvuddelägare i Mo vattensåg i Mo skn.
Då O. J. Wikner 1836 utträdde ur
firman och en uppdelning av dess
egendom kom till stånd, tillföll Mo
K., som utvecklade det tidigare rätt
blygsamma sågverket till större
betydenhet. Där inrättades även på
1840-talet manufakturverk och
stångjärnshammare. — Med utgången av
1858 överlämnade K. firman till sina
ett par år tidigare däri intagna söner
Olof Bernhard och Elias Wilhelm
men behöll Mo sågverk ocli bruk och
fortsatte egen rörelse under firma J.
C. Kempe. Han bosatte sig i
Stockholm och var 1860—71 i
kompanjon-skap med sin svåger S. M. Franzén.
Under denna tid anlade firman
Domsjö ångsåg (igångsatt 1865) vid
Mo-sågens lastageplats vid Moälvens
mynning, ökad tillverkning vid båda
sågarna möjliggjordes genom stora
skogsköp, strömrensningar och
utbyggande av flottlederna, och under
sina sista år var K. en av
Ångermanlands främsta trävaruexportörer.
—• K. var en utpräglad
affärsbegåvning med stor initiativkraft och
arbetsförmåga samt med ett bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
