- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
216

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kempe, Carl - 2. Kempe, Henrik - 3. Kempe, Wilhelmina, konstsamlare, donator, se von Hallwyl - 4. Kempe, Frans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kempe

216

Kempe

Henrik Kempe. Målning (detalj) av E.
Bou-tibonne 1866.

denna tids träpatroner ovanligt
intresse för att skapa bestående värden
oeh icke blott utnyttja
vinstmöjligheterna. Hans verk har förts vidare
genom det av arvingarna året efter
hans död bildade Mo och Domsjö ab.

— Gift 1) 1823 med Anna Catharina
Wikner, † 1838; 2) 1844 med Anna
Fransisca (Fanny) Franzén, † 1848,
dotter till biskopen och skalden Frans
Michael Franzén; 3) 1849 med
Charlotte Christina Elisabeth Fransen,
syster till föregående. — Litt.: N.
Ahnlund, "Mo och Domsjö verken"
(1917); E. Kempe och S. Humble,
"Släkten K. från Pommern" (1937).

H. Wn.

2. Kempe, Wilhelm Heinrich
(Henrik), affärsman, industriman,
f. 21 dec. 1S07 i Stralsund, † 8 maj
1883 i Stockholm. Bror till K. 1.

— Efter skolgång vid gymnasiet i
Stralsund överflyttade K. troligen
1823 till Sverige, där han liksom
brodern en tid var anställd hos sin
morbror, grosshandlaren A. B. Wallis i
Stockholm. Han övergick senare till
självständig affärsverksamhet där och
bildade 1833 tills, med
grosshandlaren Ludwig Tydén firman Tydén &
Kempe. Sedan denna upplösts 1843,
fortsatte K. affärsverksamheten på
egen hand och började ägna sig åt
trävaruexport. Tills, med
göteborgsfirman Wilh. Böhss & co. förvärvade
han omkr. 1850 Voxna bruk i
Hälsingland med rika skogstillgångar och en
mindre ägovidd i Norr ljusne, Söderala
skn, där efter hand anlades sågverk
(1860) samt masugn, gjuteri och
mekanisk verkstad (1873—76). Vidare
inköptes bruksegendomarna Dalfors
1872 och Furudal 1876, båda i Ore
skn, Dalarna. År 1881 förvärvade K.
ensam nämnda egendomar och
anläggningar och bildade Ljusne—Voxna
ab., vars verkst. dir. han var till sin

död. Då var bolaget ett av våra största
industriföretag och han själv en av
landets rikaste män. Han bekostade
ombyggnaden av Voxna kyrka samt
lämnade understöd åt Tyska förs. i
Stockholm och åt Nord. mus. K. ägde
Barnlösa hälsobrunn 1876—82. —
Gift 1843 med sin kusin Johanna
Wallis. ■— Litt.: minnesteckning av
H. Wieselgren i Ny illustrerad tidn.
1883. Th. N.

3. Kempe, W i Ih el m in a,
konstsamlare, donator, se von Hallwyl.

4. Kempe, Frans Christoffer,
industriman, donator, f. 5 mars 1847
i Härnösand, † 26 maj 1924 i
Stockholm. Son till K. 1 i hans andra gifte.
— K. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1866 och studerade därefter
medicin och naturvetenskap, främst
botanik, vid Uppsala univ., där han
blev med. kand. 1873. Då fadern föreg,
år avlidit, uppgav K. univ.-studierna
för att ägna sig åt affärslivet, och
efter utbildning i Sverige och
utlandet grundade han tills, med
halvbrodern Seth K. (K. 5) 1878 Dals
ångbåtsbolag, från 1885 ab., där K.
var verkst. dir. till 1887 och
därefter styr.-ordf. till 1909. I styr. för
Mo och Domsjö ab. inträdde K. 1879,
var företagets verkst. dir.
1884—-1917 och kvarstod därefter som
styr.-ordf. till 1922. Han var vidare verkst.
dir. i dotterföretagen Sulfitab. Mo
och Domsjö 1902—15 och i Gideå och
Husums ab. 1909—22. Hans med tiden
alltmer betydande industriella
intressen medförde ledamotskap i bl. a. styr.
för Töre ab. 1893—1903, Sandö
sågverks ab. 1894—1907, Holmsunds ab.
1897—1911 och ab. Robertsfors 1899
—1909. — Under K:s ledning
genomgick Mo och Domsjö en utveckling, som
ställde det bland de främsta av
trä-varuföretagen i Sverige. Sedan den
kemiska trämassetillverkningen på
SO-talet passerat försöksstadiet och
cellulosaindustrin fram mot sekelskiftet
allt hastigare gått framåt, omlades oeh
utökades driften avsevärt genom
anläggningen av Domsjö sulfitfabrik
1902—03, Hörnefors sulfitfabrik 1905
—06 och Husums sulfatfabrik
1916—-19. Företaget utvidgades ytterligare
genom förvärven av det tidigare
Dick-sonska Gideå och Husums ab. (i två
omgångar, 1903 och 1909) samt av
Sandviks ångsågs ab. i Västerbotten
(1915). Jämsides med den industriella
expansionen gick tillväxten av
bolagets skogsdomäner genom köp av
enskilda skogar och bolagsskogar.
Medan skogsarealen 1873 uppgick till
34 000 har, var den 1924, de
nämnda dotterföretagen medräknade, över
500 000 har. Enbart antalet
industriarbetare sistn. år översteg 2 000.
—-Som företagsledare härskade K. med

praktisk handlingskraft och klok
omtanke. I förhållandet mellan
arbetsgivare och anställda ärvde han från
sin faders tid en patriarkalisk
inställning till sina arbetare. Han
ogillade principiellt fackfören. och
arbetsgivarorganisationer, som bundo
självständigheten och kunde tvinga till
solidarisk ansvarighet i frågor, som
ej anginge det egna företaget. K. ville
i stället skapa samverkan genom
direkta förhandlingar med av
arbetarna valda förtroenderåd angående
löneavtal, arbetstid o. dyl., och lian
lyckades också, inte minst genom
sin förmåga att ta folk, att under
den tid han ledde Kempeverken i
stort sett genomföra sina principer.
Storstrejken 1909 berörde exempelvis
ej hans företag. Samtidigt förde
bolagsledningen en positiv och
framsynt politik för att förbättra och
trygga de anställdas och deras
efterkommandes ekonomiska villkor genom
pensionsfonder, hushållsskolor m. m.,
som gjorde Mo och Domsjö till ett
mönsterföretag i socialt avseende. —
En banbrytande insats gjorde K. för
rationell skogsvård. Hos honom
förenades praktisk erfarenhet, ett från
ungdomen utvecklat intresse för
naturvetenskap, bl. a. botanik, samt
tillräckliga resurser för experiment
enligt nya idéer och rön. Han
etablerade ett intimt samarbete med
naturforskare, ss. geologen prof. A. G.
Högbom och botanisten prof. A. N.
Lundström, vilka på hans bekostnad
be-drevo omfattande studier angående
skogarnas utvecklingshistoria och
deras beroende av mark och klimat. Till
en professur i växtbiologi vid Uppsala
univ. donerade K. 150000 kr. 1897 och
sedermera ytterligare 125 000 kr. för
uppförande och underhåll ajv den
därtill hörande växtbiologiska
institutionen. På sin egendom Sanna på Hemsön
vid Ångernnanälvens mynning hade han
ett eget skogligt experimentalfält, där
han studerade margranarnas
utvecklingsmöjligheter och igångsatte
ut-dikningar av myrmarkerna för att
göra dem skogbärande, vilket i väldig
skala fortsatts på de stora
bolagsskogarna. På hans och K. 5:s initiativ
prövades även och fastslogs
användbarheten av virke av oväxtlig gran
för sulfitmasseframställning, vilket
blev av den största betydelse också
ur skogsvårdssynpunkt. — I tal och
skrift framförde K. sina idéer om en
rationell skogsvård, vilka i flera
avseenden avveko från principerna för
den traditionella skogshushållningen
i Norrland. En sammanfattning av
sin ståndpunkt gjorde han i skriften
"Skogshushållning i Norrland. Ett
program" (1909), vari han hävdade,
att avkastningen av markerna skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free