Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kernell, släkt - 1. Kernell, Per Ulrik - 2. Kernell, Yngve - Kers, Erik Jönsson - Kettil Karlsson, biskop, riksföreståndare, se Vasaätten - 1. Kewenter, Mattias - 2. Keventer, Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kernell
222
Keventer
Kernell, gammal prästsläkt från
Östergötland, vars äldste kände
stamfar var sadelmakaren vid Hallsta
gård i Tjärstads skn Nils Persson (†
1695). Hans son Daniel (f. 1691, †
1750), slutligen kyrkoherde i
Gamleby, Kalmar län, antog efter
födelsesocknen släktnamnet Kjernell, ändrat
till K. av den sistnämndes son,
prosten och kyrkoherden i Åsbo, östergötl.
län, Per K. (f. 1728, † 1821). Dennes
yngste till mogen ålder komne son,
docenten i Uppsala,
konsistorienotarien i Linköping, sedan prosten i
Hällestad, östergötl. län, fil. dr Per K. (f.
1763, † 1807), blev far till förf. Per
Ulrik K. (se nedan). — Två äldre
söner till ovannämnde kyrkoherden i
Åsbo Per K., kyrkoherden i
Hallingeberg, Kalmar län, Daniel K. (f. 1759,
† 1810) och kyrkoherden i samma
förs. Ulrik K. (f. 1761, † 1834), blevo
stamfäder för släktens nu levande två
grenar. Till den äldre släktgrenen
hörde Daniel K:s sonson, med. lic.
Daniel Christian Gustaf K. (f. 1850, †
1929), 1890—1921 föreståndare för
Zanderska gymnastikinst. i Göteborg;
lian blev far till arkitekten och förf.
Yngve K. (K. 2). En sonsons son till
Ulrik K. är kyrkoherden i Ulrika,
östergötl. län, Carl Erie Oscar Fredric
K. (f. 1881).
1. Kernell, Per TJlrik. student,
reseskildrare, f. 9 april 1797 i
Linköping, † 30 mars 1824 i Erlangen,
Tyskland. Föräldrar: prosten Per K.
och Charlotta Elisabeth Burén. —
Intill faderns död 1807 erhöll K. sin
uppfostran i hemmet, gick därefter i
Linköpings skola ocli blev student i
Uppsala 1815. Hans avsikt var att
liksom fadern och farfadern
studera till präst. Hans nära förbindelse
med Atterbom, som var hans kusin,
hans skönlitterära intressen och hans
ovanliga sällskapstalanger förde
honom in i tidens på en gång glada
och intellektuellt sjudande studentliv.
Särskilt som Bellmanssångare gjorde
han stor lycka både i Johan
Börjessons aftonlag i Domtrapphuset, i
Geijers hem, vid Malla Silfverstolpes
fre-dagssamkväm och vid Ostgöta nations
societetsspektakel. Han anisågs ha sin
styrka i att "uttrycka det fina,
æthe-riska, djupt melankoliska" i den
bell-manska sången. Då han emellertid
var klen till hälsan och led av
lungtuberkulos, som förvärrades med åren,
måste han resa utomlands för att
uppsöka varmare luftstreck. Under en
sjöresa 1822 besökte han Gibraltar och
Marseille, varifrån han fortsatte
landvägen till Rom. Efter ett par månader
lämnade han Italien och vandrade
till fots genom Tyrolen och
Sydtyskland. I Erlangen uppsökte han
Schel-ling, och den store romantiske filoso-
fens varma ocli imponerande
personlighet kom att binda honom vid
Er-langens univ., där han vann många
vänner, bl. a. filosofen Schubert,
teologen Engelhardt och skalden greve
von Platen. Hans sjukdom blev
emellertid värre, och han avled i Erlangen
och begravdes där. Sin romantiska
odyssé har K. själv skildrat i
brev-och dagboksform, och efter hans död
utgavs 1825 hans "Anteckningar
under en Resa i det sydliga Europa" av
hans svåger Christian Stenhammar.
Iv:s lilla bok liar sin kulturhistoriska
betydelse därigenom att den ger en
åskådlig bild av en romantisk student
både som människa och typ. — Ogift.
— Litt.: P. D. A. Atterbom,
"Minnesord öfver P. U. K." (1824); Klara
Johanson, "Den romantiske studenten"
(Ord och Bild 1907). Sy.
2. Kernell, Erik Yngve, arkitekt,
författare, f. 27 aug. 1903 i Göteborg.
Föräldrar: föreståndaren för
Zanderska gymnastikinst. i Göteborg, med.
licentiaten Daniel Christian Gustaf K.
och Anna Elisabet Greiffe. Kusins
sonson till K. 1. — Efter studentex.
i Göteborg 1922 studerade K. vid
Chalmers tekn. inst., varifrån han
utexaminerades som byggnadsingenjör
1926 och som arkitekt 1928. Han har
därefter varit anställd vid
arkitektkontor samt haft egna uppdrag som
arkitekt, framför allt
kyrkorestaureringar. Åren 1931—32 studerade lian
målning i Stockholm och 1933—34 i
Paris. Han var lärare vid Skolan för
bokhantverk 1938—45 och red.-sekr.
för tidskr. Grafiskt forum 1939—43.
Sedan 1946 är K. knuten till P. A.
Norstedt & söners förlag som
bok-konstnärlig medarb. Han var
filmrecensent i Tiden 1943—44 och i Idun
1945—46. — K. har framträtt som
skönlitterär förf. med de båda
romanerna "Utfärd i grön gobeläng" (1942),
en graciös och intelligent
rokokoberättelse i 1890-talsmiljö, och "Konsert
om natten" (1946), ett stiliserat
krigsäventyr från ockupationsåren i
Frankrike. Den konstnärliga utsmyckningen
av de båda böckerna har han gjort
själv. — Gift 1933 med Karin Astrid
Gunborg Lundström. Lt.
Kers Erik Jönsson,
lantbrukare, dalmålare, f. 13 jan. 1802 i Lima
by, Leksands skn, Kopparb. län, † 1
nov. 1851 därstädes. Föräldrar:
lantbrukaren Kers Jöns Olsson och Karin
Ersclotter. — K. arbetade i
lantbruket hos fadern på Kersgården i Lima,
som han sedan ärvde och brukade till
sin död. Genom sitt giftermål kom
han i nära kontakt med de
allmogemålare, vilka bodde i Ullvi by och
med vilkas konst hans måleri visar
släktskap. K. är en av de allra
främsta dalmålarna, genom talrika verk
repr. på ett flertal museer. Hans
måleri utmärkes av starka färger och
fasthet i kompositionen, bilderna äro
oftast symmetriskt uppbyggda och
ornamentalt inramade. K. ägnade sig
särskilt mycket åt bilder av Karl
XIV Johan. Han är även mästare till
den bekanta målningen
"Ungdomskvarnen" (1841, Nord. mus.). — Gift
1830 med Karin Andersdotter från
Ullvi. M. R—g.
Kettil Karlsson, biskop,
riksföreståndare, se Vasaätten.
1. Kewenter, Mat tias,
källarmästare, politiker, f. 22 juli 1735 i
Karlshamn, f 24 maj 1805 i Uppsala.
Föräldrar: handlanden Hans Kristoffer
K. från Holstein och Katarina Berg.
— K. blev magister i Lund 1757 och
docent i kemi i Uppsala 1763. Han
lämnade efter att ha förbigåtts vid
en befordran den akademiska banan,
gifte sig med en dotter till
källarmästaren Kyronius i Uppsala,
inträdde i svärfaderns rörelse och
övertog densamma 1766. Av stadens
borgerskap valdes han till fullmäktig
vid 1786 års riksdag, där han i
borgarståndet väckte en motion om att
tryckfriheten skulle återställas enligt 1774
års förordning. Den petition, som av
alla stånden framställdes i ärendet,
avslogs emellertid av konungen. I ett
memorial förfäktade K. då åsikten,
att konungen i lagstiftningsärenden
vore bunden av tre stånds beslut och
att ståndens besvär vore att betrakta
ss. lagfrågor. Memorialet ansågs
förgripligt, och borgarståndet
tillkännagav sitt ogillande av det. K. åtalades
efter riksdagens slut inför Svea
hovrätt ocli dömdes efter en formlös
process till fjorton dagars fängelse på
vatten ocli bröd ocli förlust av rätten
att "såsom fullmäktig menighetens
allmänna värv ocli ärenden utföra".
Resultatet blev, att K. hyllades som
martyr för tryckfriheten. År 1792
upphävdes den senare delen av
straffet, och K. valdes följ. år till rådman
i Uppsala. — Gift 1) 1766 med Anna
Kristina Kyronius, † 1774; 2) 1774
med Maria Hedvig Edling. W. L.
2. Keventer, Werner, affärsman,
f. 25 nov. 1884 i Västervik, † 11 nov.
1946 i Alexandria (under resa Sverige
—Indien). Föräldrar: bankdirektören
Carl K. och Annie Josefina Lovisa
Bobbert. Sonsons sonson till K. 1.
—- Efter läroverksstudier i
Västervik 1S93—99 genomgick K.
Norrköpings tekn. elementarskola 1899—
1901 och Örebro tekn.
elementarskola 1901—03. Sistn. år utvandrade
han till Aligarh i Indien och blev
assistent hos sin farbror Edward K.,
som innehade generalagenturen i
Främre Indien för ab. Separator. År
1921 blev han dir. i farbroderns firma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
