Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiesewetter, Gottfried - Kihlberg, Leif - Kihlbom, se även Kilbom, s. 237 - Kihlbom, Asta - Kihlman, Karin - Kihlman, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kihlberg
235
Kihlman
dets störste bokhandlare; hans
återresa till Tyskland sammanhänger
måhända med den starka konkurrensen
från Lars Salvius. K. uppges ha varit
mycket välförsedd med utländsk
litteratur. Han drev en betydande
förlagsrörelse, bl. a. med arbeten av Linné
och andra sv. vetenskapsmän. U. D.
Kihlberg, Leif Karl Teodor,
tidningsman, f. 5 febr. 1S95 i Söderhamn.
Föräldrar: kontraktsprosten teol. dr
Robert Teodor K. och Olivia (Liva)
Margareta Granbom. —Efter
student-ex. i Västerås 1913 blev K. i Uppsala
fil. kand. 1917 och fil. lic. 1920 samt
fil. dr 1922 på avh. "Den svenska
ministären under ståndsriksdag ocli
tvåkammarsystem. Intill 1905 års
totala ministerskifte". Detta arbete
har förblivit ett standardverk om den
sv. parlamentarismens förhistoria ocli
genom sina analyser i hög grad
stimulerat den statsvetenskapliga
forskningen. Åren 1922—25 var K. docent vid
Uppsala univ. — Sedan 1922 är K.
anställd på Dagens Nyheters politiska
red. och sedan 1930 politisk huvudred,
för denna tidn. På denna post har K.
fullföljt en liberal tradition men också
förnyat den genom att bereda ökat
utrymme åt aktuella samhällsfrågor
vid sidan av die politiska
sitridsämne-na. K:s personliga insatser ha varit
mest påtagliga inom försvars- och
kulturpolitiken samt när det gällt
Sveriges orientering utåt. Ett positivt
intresse har K. städse visat de
speciella finlandssv. problemen. Han har
framträtt som en övertygad
anhängare av väpnad fredspolitik utan
allianser. Under andra världskrigets för
Sverige mest kritiska år kunde
Dagens Nyheter, främst på grund av
K:s insatser, betraktas som den
Gün-t herska politikens huvudorgan inom
sv. press; en återblick över denna tid
utgör K:s uppsats
"Statsvetenskapliga problem från krigsåren" (i
"Statsvetenskapliga studier", 1944). — K:s
Leif Kihlberg.
framställningssätt utmärker sig
genom en medveten knapphet i de
subjektiva uttrycken, förenad med klar
värdering av de psykologiska
faktorernas möjligheter och krav. Åren
1935—40 var K. led. av det till
Ut-rikesdep. hörande s. k. kulturrådet.
— Gift 1932 med Snöfrid Holmberg.
B. E—r.
Kihlbom, se även Kilbom, s. 237.
Kihlbom, Asta Maria,
språkforskare, f. 21 mars 1892 i Mariestad.
Föräldrar: hamnkaptenen Jolin
Nikolaus K. och Maria Forsman. — Efter
studentex. i Göteborg 1911 kom K.
s. å. till Lunds univ., där hon 1916
blev fil. kand. och 1917 fil. mag. Hon
fortsatte senare sina studier i
Uppsala, avlade där fil. lic.-ex. 1923 och
disputerade 1926 för drsgrad samt
blev s. å. docent i engelska. År 1930
utnämndes hon till docent i engelska
i Lund, där hon tidvis uppehållit
professuren i samma ämne. Hon blev
lektor i sv. språket vid University
College i London 1925 och innehade 1927
—28 "Crown-Princess Louise’s
Lec-tureship in Swedish". Sedan 1936 är
hon medl. av stipendiekommittén
inom "International federation of
university women". År 1945 utsågs
hon till repr. i London för Sv. inst.
för kulturellt utbyte med utlandet.
Bland hennes skrifter märkas
drs-avli. "A contribution to the study of
fifteentli century English" (Uppsala
univ:s årsskr. 1926) samt uppsatser
i Studia neopliilologica 1929 och 1938
—39 och i Studia germanica,
tillägnade E. A. Kock, 1934. — K. liar
författat en mängd artiklar rörande
engelsk litteratur och engelska
samhällsförhållanden i Sv. uppslagsbok
och i dagspressen samt boken
"England av i dag" (1938). — K. blev
fil. hedersdr vid Oslo univ. 1945. -—
Gift 1927 med professorn Knut Anton
Walter Gyllenberg. Å. G.
Kihlman, Karin, pedagog,
politiker, f. 27 sept. 1S90 i Göteborg.
Föräldrar: sjökaptenen Karl Olsson och
Hulda Börjesson. — Efter
mogenhets-ex. i Göteborg 1909 blev K. fil. mag.
vid Uppsala univ. 1911. Hon var
lärarinna vid Budebeckska skolan i
Göteborg 1911—12 och åter 1917—18
efter att 1912—16 ha varit
ämnes-lärarinna i Mora. Sedan 1924 är K.
timlärarinna vid Göteborgs
gymnasium för flickor; lion blev 192S e. o.
och är sedan 1930 ord. ämneslärarinna
vid Kommunala mellanskolan i
Göteborg. — K. är en av de mest
framträdande kvinnogestalterna i
Göteborgs sociala och politiska liv. Hon
var led. av länsarbetsnämnden 1940—
45 och ordf. i Kvinnofören:s
bered-skapskommitté 1939—46; sedan 1943
är lion led. av stadsfullmäktige i Gö-
Asta Kihlbom.
teborg och sedan 1940 av
fattigvårdsstyr. Hon var led. av Andra K. hösten
1940 som repr. för Folkpartiet. I
stadsfullmäktige har K. främst
intresserat sig för skol- och
ungdomsvårdsfrågor samt arbetsmarknadsproblem.
Hon är en flitig skribent i Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidn., anlitad
föredragshållare och ivrigt verksam
inom Open-Door-rörelsen. — Gift 1)
1917—27 med stadsfiskalen Axel
Edvin Benklander; 2) 1929 med
läroverksadjunkten Herman Axel
Konstantin Kihlman. G. Ptg.
Kihlman, Sven, präst, f. 11 nov.
1696 i övre Ulleruds skn, Värml. län,
t 28 juni 1776 därstädes. Föräldrar:
länsmannen Magnus Svensson K. och
Brita Edsberg. — K. studerade i
Karlstads skola och gymnasium från
1705. Han inskrevs 1717 vid Uppsala
univ., prästvigdes 1725 och var
därefter komministeradjiinkt ocli v.
komminister samt från 1753 komminister
i sin födelseförs. För dess nuv. kyrka,
invigd 1727, var ban både arkitekt
och byggmästare. Betydelse för hela
landet fick en av honom 1746
utgiven skrift, "Oförgripeligit förslag
til calendarii correction uti the
återstående styckor", som lian
inlämnade till prästeståndet vid riksdagen
s. å. I denna broschyr föreslog K. en
datumberäkning, som närmare
överensstämde med det tropiska årets
verkliga längd än den gregorianska
kalendern. Hans förslag avstyrktes
visserligen, enär det skulle medföra större
obekvämlighet än fördel därigenom,
att enligt detsamma en skillnad skulle
kvarstå i tideräkningen mellan
Sverige och andra evangeliska stater.
Dock gav K. genom sin skrift
impulsen till, att den nya stilen infördes
i Sverige 1753. —• K. råkade
ofrivilligt in i partistriderna i mitten av
1750-talet. då ban anklagades för
att ha hjälpt sin granne, riksdags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
