- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
243

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kinnander, släkt - Kinnander, Oscar - Kinnman, släkt - 1. Kirstenius, Petrus - 2. Kirstenius, Johan Peter - Kiöping, Nils

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kinnander

243

Kiöping

1869). En son.dot.ter till Isak
Herman K:s äldste son, kyrkoherden i
Östra Skrukeby och Lillkyrka,
öster-götl. län, Lars Herman K. (f. 1827,
† 1885), var Hedvig Anna Dorotea K.
(f. 1880), gift med godsägaren Carl
Henrik Andersson (f. 1S78, † 1934).
Deras barn antogo moderns släktnamn
K. och utgöra den yngre släkten K.
— En sonson till den yngre
släktgrenens stamfar, prosten Paul K., var
kyrkoherden i Häradshammar,
Öster-götl. län, Israël K. (f. 1833, † 1928),
som blev far till f. d. krigsrådet i
Arméförvaltningen Karl Magnus K.
(f. 1869) och f. d. häradshövdingen i
östbo och Västbo domsaga, Jönköp.
län, Gustaf K. (f. 1878).

Kinnander, Oscar Fredrik,
försäkringsman, f. 10 okt. 1865 i
Kristianstad, † 19 jan. 1939 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Gari Oscar K.
och Cecilia Helena Holm. — Efter
mo-genhetsex. i Kristianstad 1882 avlade
K. jur. utr. kand.-ex. i Uppsala 1889.
Han blev v. häradshövding 1891 och
inträdde 1S92 som ombudsman i
Stockholms enskilda bank, där han
1899 avancerade till kassadir. och s. å.
blev led. av direktionen. År 1907
övergick han som v. verkst, dir. till
för-säkringsab. Skandia och Freja, vilkas
verkst. dir. han var 1918—30. Från
1907 till sdn död tillhörde han styr.
för Skandia och Freja samt för
Lif-försäkringsab. Nordstjernan. K. var
vartannat år 1919—29 ordf. i Sv.
brandtariffören. samt 1912—39 ordf. i
K. teatrarnas pensionsinrättning. Han
gjorde betydande insatser i sv.
försäkringsväsen och var känd som en
av sin tids ledande och mest
inflytelserika försäkringsmän. — Gift 1)
1896 med Alice Hedvig Anna
Charlotta Scherini, † 1900; 2) 1901 med
Hedvig Lovisa Charlotta Wilhelmina
Bergenstråhle. K. L.

Kinnman, släkt av urgammal
bondestam, härstammande från Ivinn-

Oscar Kinnander.

bäcks by i Skellefteå (numera Byske)
skn i Västerbotten, där äldste kände
stamfadern Lars (f. omkr. 1483)
liksom hans ättlingar under 1500-,
1600-och 1700-talen voro bönder. En av
dessa ättlingar, bonden och
gästgivaren i Kinnbäck Erik Johansson (f.
1765, † 1S50), upptog efter
födelseorten släktnamnet K. och blev far till
Erik K. (f. 1797, t 1867), först
bruksägare (Stabergs bruk) i Vika skn,
Kopparb. län, sedan
ångbåtskommis-sionär i Sundsvall, från vilken alla
nu levande medl. av släkten
härstamma. Äldre söner till honom voro a)
kommissionslantmätaren och
stadsingenjören i Östersund Carl Erik K.
(f. 1837, † 1876), b) sjökaptenen Jean
August K. (f. 1839, † 1908), far till
marindir. av första graden i marinen
John Erik K. (f. 1S77), och c)
apotekaren Gunno Petrus K. (f. 1847, †
1888), far till landssekr. i Malmöli.
län Torsten Erik Gunno K. (f. 1883)
och docenten i skogsteknologi vid
Skogshögskolan, jägmästaren vid
fjärde militärområdets skogsförvaltning
Ragnar Fritz Gunno K. (f. 1885), som
utgivit skogliga handböcker och gjort
sig känd som naturskyddsman.

1. Kirstenius, Petrus, läkare,
filolog, f. 25 dec. 1577 i Breslau,
Tyskland, † 5 april 1640 i Uppsala.
Son till Martha Kirstein; fadern
var handlande. — K. sattes först i
skola i Posen, där han skulle lära
sig polska för att bli köpman; i
stället slog han sig på studiet av såväl
europeiska som orientaliska språk
"med den drift, att han sluteligen
kunde 26 tungomål". Därefter
studerade han medicin i Tyskland, Holland
och Frankrike, blev 1601 med. dr i
Basel, gjorde en sjuårig resa i Europa
och Orienten samt var efter
återkomsten till Breslau 1608 en tid rektor för
gymnasiet, där. Han ägnade sig dock
främst åt medicinen och filologin,
avslog flera hedrande anbud från
kurfursten av Sachsen och från kejsaren
om höga läkarposter hos dem och
flyttade slutligen till Preussen. Där
kom han i beröring med Axel
Oxenstierna, vann dennes bevågenhet och
följde honom som läkare först genom
Tyskland och sedan till Sverige, där
han blev drottning Kristinas e. o.
livmedikus och 1636 utnämndes till prof.
i praktisk medicin i Uppsala. — K.
var en lärd man, som efterlämnade en
rad tryckta skrifter, av vilka likväl
blott få medicinska; de övriga
utgjordes av övers, från och till
arabiska och grekiska m. m. Han införde
arabiskt tryck såväl i sin födelsestad
Breslau som i Sverige, där hans
förråd av arabiska stilar efter hans död
inlöstes av Uppsala univ. — Gift med
Barbara Schröter. P. II. T.

Petrus Kirstenius. Samtida gravyr
(Kungliga biblioteket).

2. Kirstenius, Johan Peter,
ingenjör, f. 21 sept. 1617 i Breslau,
Tyskland, † 6 maj 1682 troligen i
Stockholm. Son till K. 1. — Efter
studier i Uppsala och företagna resor
anställdes K. 1643 vid fortifikationen
i Riga ocli blev följ. år konduktör
därstädes. K., som redan 1645
nämnes ingenjör, utnämndes 1653 till
hovingenjör och fick i fortsättningen sin
verksamhet förlagd till Stockholm.
Han blev sålunda 1657 tillika
ingenjör vid fortifikationsverken kring
Stockholm och var särskilt under
krigsåren mycket verksam vid
befästningsarbetena i huvudstaden och dess
omgivningar; bl. a. påbörjade han
Dalarö skans. År 1659 placerades lian
som ingenjör vid
Fortifikationskontoret, där lians viktigaste uppgift blev
att ordna och registrera de tusentals
kartor och ritningar, som funnos i
fortifikationens arkiv och nu förvaras i
Krigsarkivet. K. erhöll 1664 fullmakt
på konduktörstraktamente jämte
ingenjörsgage men tycks trots detta
ha levat under mycket tryckta
ekonomiska förhållanden. Även under de
följ. åren deltog han i ordnandet av
Stockholmstraktens fasta försvar och
ledde bl. a. under 1670-talet
förstärkningsarbeten i skärgården, ss.
vid Baggensstäket, Hörningsholm och
Vaxholms fästning samt vid Fittja.
År 1677 erhöll K. avsked på grund
av ohälsa men fick dock troligen
ända till sin död kvarstanna i sin
tjänst vid fortifikationsstaten. -—•
Gift 1644 med Maria Philippina
Welser. A. Åg.

Kiöping, Nils Mattsson,
reseskildrare, f. 1630 i Köping, † troligen
1667. Föräldrar: kyrkoherden
Matthias Nicolai Tunamontanus och
Malin Carlsdotter. — K. gick till sjöss
1647 och tillbragte inemot nio år på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free