Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Kjellberg, Jonas - 2. Kjellberg, Jonas - 3. Kjellberg, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
248
Kjellberg
familjearv och
utbildningsmöjligheter. K. kände sig bortstött av den
världsliga tonen och de lösa sederna i
de främmande hem, där han kom att
vistas. Hans religiositet fick i dessa
hem och under tungt arbete hos
hårda arbetsgivare en inåtvänd, mystisk
prägel med täta visioner men också
orubblig självdisciplin. Efter att 1770
ha kommit till Göteborg för att på egen
hand bryta sig en bana, slöt han sig till
herrnhutiska kretsar. Anställd på
kontoret hos herrnhutarnas högt ansedde
beskyddare i stadens köpmansvärld,
Gustaf Santesson, visade sig K. snabbt
förtrogen med alla handelsgöromål.
Han grundade endast tjugutreårig
(1775) egen firma, först med
kompanjon; efter 1782 drev han den ensam.
— K:s insats i Göteborgs affärsliv
tillhör perioden för de stora
europeiska och nordamerikanska
revolutionskrigen och Napoleonkrigen, då
staden som neutral transitohamn
gav den företagsamme stora
möjligheter. Därtill kom, att den uppgång
inom sillfisket, som ägt rum sedan
1700-talets mitt, kulminerade under
seklets sista decennier. Av spridda
notiser och register framgår, att K:s
firma från början varit inriktad
på import, kanske också
transite-ring, av i första hand nordiska
varor, t. ex. spannmål på 1790-talet och
sill, kurländska hudar, lin, blånor och
harts under Napoleontiden. Därtill
kommo kolonialartiklar. Sedan K:s
firma 1808 ombildats till bolag under
namnet Jonas Kjellberg & co., drog
han sig tillbaka till det s. å. inköpta
säteriet Storeberg nära Lidköping,
men han lämnade icke helt företaget
och Göteborg förrän 1820. K. hade då
hunnit förvärva ett sällsynt anseende
i staden. Sedan ban 1780 blivit en av
Borgerskapets äldste och 1787—89
varit ordf. i denna institution, fick
han representera sin stad på
Norrköpings riksdag 1800. Under denna
riksdag skall ban i hemliga utskottet
ha avgivit en muntlig protest mot
Gustav IV Adolfs kända finansplan,
medan övriga medl. böjde sig. K:s
hållning var ett utslag av hans
religiöst grundade frimodighet, som f. ö.
på mångahanda sätt tog sig uttryck i
hans dagliga gärning. En tradition
förmäler t. ex., att K. vid en
varvs-anläggning på Näbben börjat ocli
slutat sitt eget och arbetarnas
gemensamma dagsverke med klockringning
och bön, förrättad av honom själv.
Han arbetade också aktivt på att
sprida folkligt religiös litteratur.
Fackmän framhålla, att K. i
storstaden, som förut i hembygden, på
självständigt sätt representerade den
rent svenska formen för herrnhutism
inom statskyrkans ram. K:s rykte
Jonas Kjellberg (2). Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. 1827.
också hos eftervärlden har något av
en legend, och hans talrika
donationer till Göteborgs stad, framför allt
Kjellbergska flickskolan, hålla hans
eftermäle levande. — Gift 1779 med
Marie Elisabeth Flygare. — Litt.:
H. Fröding, "Göteborgs donatorer"
(1916). Cgn.
2. Kjellberg, Jonas Anders,
affärsman, godsägare, politiker, f. 3
jan. 1788 i Göteborg, † 23 jan. 1877
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Sven Roland K. och Christina Lovisa
Lidholm. Brorson till K. 1. — Student
i Lund 1802 inträdde K. tidigt på
köpmannabanan i Göteborg. Han
grundade där 1810 en firma i eget
namn med en broder och svåger som
delägare. Liksom farbroderns företag
synes denna firma, J. A. & C. F.
Kjellberg & co., ha förblivit orubbad av
kriserna efter Napoleons fall (1817—
19, 1826—29), möjligen beroende på
att firman ganska långt fram i tiden
torde koncentrerat sig på minuthandel
med importvaror. Jämsides med
konsumtionsartiklarna framträda i den
Kjellbergska importen olika slags
produktionsmedel, som firman
utnyttjade för allehanda småfabrikat.
Dit hörde linfrö, som bearbetades i en
såpfabrik, tobak, som bereddes i en
kardusfabrik (båda från 1819), och
en segelduks verkstad, noterad 1821.
Hans firma bedrev också kaffeimport
med egna segelfartyg. Delägarna voro
enligt uppgift förmögna, när
kom-panjonskapet 1831 upplöstes, och den
målmedvetne K., som ensam
fortsatte rörelsen, utvidgade den i olika
riktningar. Förmodligen mer och mer
anlitad som förläggare till järn- och
träexportörer tog K. själv ut steget
till bruksman och exportör, när han
1837 djärvt förvärvade Lo och 1848
Kramfors sågverk vid
Ångermanälven. Småningom inträffade en sta-
dig konjunkturstegring, som
medförde säkert stigande produktionssiffror
vid Kramfors, där Ångermanlands
första ångsåg kom till 1853. — K:s
verksamhet på riksdagarna 1840—41
och 1S44—45 som utpräglat liberal
medl. av borgarståndet för Göteborgs
stad kännetecknas av en betydande
myndighet och självkänsla. Den
framgångsrike och redige
affärsmannen riktade bl. a. i statsutskottet, där
ban var led. 1840—41 och 1844—45, i
motioner och debatter fräna men
sakliga attacker mot slöseriet och
slentrianen i statskontorets, bank- och
riksgäldsverkens räkenskaper. Med
drygt 300 anföranden på sin första
riksdag var han knappast mindre
talför och hetsig än Töre Petré och andra
borgarståndets radikaler. Men fastän
varm anhängare av kraven på
representationens, familjerättens och
strafflagens ombildning inriktade sig K.
med anmärkningsvärd konsekvens
väsentligen på budget- och
näringspolitiska frågor. Till dem hörde krav
på lättnader för seglationen i Göta
älv och Ångermanälven. På 1820- och
30-talen led. av kommunala styr. i
Göteborg och 1849 deltagare i ett av
de reformivrande örebromötena, som
höllos för att ena förespråkarna för
ståndsriksdagens avskaffande,
förfäktade K. i olika sammanhang det
enskilda initiativets överlägsenhet över
statligt förmynderskap. K., som i
sjuttioårsåldern drog sig tillbaka från
affärerna, torde också intellektuellt
ha stått i främsta ledet av sin tids
storborgare. — K. gjorde flera
donationer till den av farbrodern
grundade Kjellbergska flickskolan; bl. a.
skänkte han 1872 till densamma 50 000
kr. till en fond bärande hans och
makans namn. — Gift 1822 med
Amalia Tranohell. Cgn.
3. Kjellberg, Viktor Abraham,
affärsman, f. 28 maj 1814 i Göte-
Viktor Kjellberg, Teckning av Maria Röhl
1830 (Kungliga biblioteket).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
