Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kjellberg, Jonas - 8. Kjellberg, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg 251 Kjellberg
nödvändighet och oaktat ömsesidig
personlig respekt mottog därför K.
1896 anbudet om en kamrerartjänst
vid Jernkontoret, där "en viss
omläggning och utvidgning av
verksamheten" förbereddes. — K:s i denna
tjänst på nytt ådagalagda ekonomiska
ledarförmåga förde honom 1899 till
verkst. dir.-posten i Skandinaviska
kreditab:s Stockholmskontor. Man
torde i dess styr. genom valet av en
bruksman till denna post velat
trygga sitt klientel i Bergslagen mot
anslag av en konkurrentbank i
huvudstaden. K:s chefskap för
Skandinaviska kreditab. (till 1917, därefter
styr.-ordf. i banken till 1921) inföll
under den period, som en 1914
tillkommen minnesskrift,
"Skandinaviska kreditab. 1864—1914", kallar "den
bråda utvecklingens ocli de stora
omvälvningarnes tidevarv". Det blev ur
banksynpunkt de stora
sammanslagningarnas tid. En mångfald
småban-ker, ofta med starkt lokal- eller
klass-och yrkesbetonad prägel, hade då vuxit
fram i bredd med den snabba
industrialiseringen, och många
intressen krävde fusionsbildning i
stabiliserings- och rationaliseringssyfte.
Skandinaviska kreditab. gick under
K:s ledning på visst sätt i spetsen för
denna utveckling genom att med sig
1907 införliva Industrikreditab. i
Stockholm, avsett för småindustri
eller hantverk, och längre fram (1910)
ett gammalt ocli jämbördigt
penning-inst. i landsorten, Skånes enskilda
bank. Redan före dessa fusioner hade
K. medverkat till utvidgningen av
Grängesbergsbolaget, som först var
ett trafik- och sedan blev ett
gruvföretag i Bergslagen för att slutligen
utsträcka sina förvärv till
Lapplandsmalmerna (1896—1904). Den
emissionsverksamhet av stora mått, som
möjliggjorde dessa åtgöranden,
utformades vidare under det första
världskriget. Gemensamt med övriga
storbanker övertog då Skandinaviska
kreditab. under K:s ledning framför
allt stats- och kommunallån i för
äldre sv. bankväsen okänd skala. K.
tog slutligen 1918 initiativet till en
tredje bankfusion: Skandinaviska
kreditab. införlivade med sig Sveriges
privata centralbank. — K. medverkade
till att familjen Kjellberg efter Alfred
Nobels död 1896 återförvärvade ett
betydande aktieinnehav i Bofors, som
därmed "kunde bibehållas och säkras
på svenska händer". Han utsågs
genom successiva val till ordf. bland
Brukssocietetens fullmäktige under
den för sv. näringsliv vanskliga
tioårsperioden 1919—28. Redan tidigare
liade K:s ekonomiska insats gjort
honom till en av vårt ekonomiska livs
dignitärer. Frånsett medlem- och ord-
Jonas Kjellberg.
förandeskap i styr. för bolag,
närstående hans släktfirma eller
Skandinaviska kreditab.. ss. Bofors 1884—1917
(ordf. 1915—17),
Grängesbergsbolaget 1897—1921 (ordf. 1917—21) och
Luossavaara-Kiirunavaara ab. 1903—
21 (ordf. 1917—21), erhöll han
motsvarande förtroenden i andra
storföretag ss. Mölnbacka-Trysil,
Uddeholm och Stora Kopparberg samt
ledande sammanslutningar ss. Sv.
vat-tenkraftfören. (ordf. i styr. 1918—
28) och Sv. bankfören. (ordf. i styr.
1914—22). Därtill kommo hans
framskjutna offentliga uppdrag. Han
tillhörde Första K. 1910—11 och var då
led. av lagutskottet, där lians inlägg i
debatten om en ny aktiebolagslag
vägde tungt. K. var bl. a. led. av
järnvägsrådet 1908—32, av
Riksförsäkringsanstalten 1917—33, av Statens
finansråd 1917—20 ocli av Statens
industrikommission 1914—18. År 1920 blev
han förste hedersled, av Ing. vet.
akad. —- K. vitsordas som human
arbetsgivare. Han var en generös
donator. Bl. a. donerade han 1917
1 mill. kr. till Göteborgä konstmus.,
s. å. 500 000 kr. till stiftelsen "Anna
Kjellbergs minne" till förmån för
obotligt sjuka i hustruns hemstad
Jönköping och avsevärda belopp till
andra ändamål. — Gift 1900 med
Anna Maria Almqvist. Cgn.
8. Kjellberg, Knut Erik Ossian,
anatom, folkbildningsman, f. 9 april
1S67 i Göteborg, † 25 mars 1921 i
Åre skn, Jämtl. län. Bror till K. 5,
K. 6 och K. 7. — K. växte upp i
ett förmöget göteborgshem. Han
avlade mogenhetsex. i Göteborg 1886,
blev med. kand. i Uppsala 1894, med.
lic. i Stockholm 1898 och efter disp.
därstädes 1901 med. dr i Uppsala
s. å. på avli. "Bidrag till käkledens
utvecklingshistoria". K. var
amanuens i anatomi i Uppsala 1891—92,
e. o. amanuens i Medicinalstyr. 1900
—01 och amanuens där 1901—11
samt tf. prof. i anatomi vid
Konsthögskolan 1910 och prof. där 1911—
21. En insats inom Sveriges läkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
