Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellman, John - Kjellman, Walter - 1. Kjellman, Frans - 2. Kjellman, Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellström
260
Kjell st rom
"Walter Kjellman,
Sigvald Göthsson" (1927—29). Dess
utom skrev K. i J. O. Åbergs
historie-romantiserande stil "Den siste
karolinen" (1920) och "Kvacksalverskans
dotter" (1925) jämte ett flertal
följetongsromaner i pressen. — Gift 1886
med Selma Emilia Flygare. G. W.
Kjellman, Walter, ingenjör, f.
29 nov. 1905 i Hälsingborg.
Föräldrar: disponenten Matteus Wilhelm K.
och Augusta (Asta) Maria Larsson.
—- Efter studentex. i Kristianstad
1924 utexaminerades K. frän Tekn.
högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnad 1928. Vid flera tillfällen har
han tjänstgjort som assistent vid
högskolan. Han var ingenjör vid Obras
Publicas, Malaga, Spanien, 1929—30
och vid ab. Vattenbyggnadsbyrån,
Stockholm, 1930—36, varunder han
gjorde studieresor i Tyskland och
Österrike 1930—31 och bedrev
specialstudier i "Erdbaumeclianik" vid
Tecli-nische Hochschule i Wien. K. var
förste byråingenjör vid Väg- och
vattenbyggnadsstyr. 1936—43 och
utnämndes 1944 till överingenjör och chef
för Statens geotekniska inst. År 1935
Frans Kjellman.
erhöll lian första pris i Sv.
teknolog-fören:s Polhemspristävling för
skriften "Om jordarters
deformations-egenskaper" (Tekn. tidskr. 1936) samt
1939 första pris i Ing. vet. akad:s
pristävling för skriften
"Säkerhetsproblemet ur teoretisk och
principiell synpunkt" (Ing. vet. akad:s
liandl. 1940). Därjämte har han bl. a.
publicerat "Hållfasthetsbestämning
direkt i marken" (Ing. vet. akad:s
liandl. 1943). Han har patenterat ett
flertal geotekniska och militära
uppfinningar. — Gift 1937 med Ruth
Lindeman. G. Lj.
1. Kjellman, Frans Reinhold,
botanist, f. 4 nov. 1846 på Bromö i
Torsö skn, Skarab. län, † 22 april
1907 i Uppsala. Föräldrar:
bruksägaren Johan K. och Lovisa Creutzer. —■
Efter mogenhetsex. i Karlstad 1S66
och ett par års lärartjänst i Åmål
blev K. vid Uppsala univ. student
1868, fil. kand. 1871 samt fil. dr och
docent i botanik 1872. Han var 1871
—78 amanuens vid univ:s botaniska
trädgård, blev 1883 e. o. prof. i
botanik vid univ. och utnämndes 1899 till
prof. i botanik och praktisk ekonomi
där. I algologiskt syfte företog lian
studieresor till Sveriges östkust och
västkust, och han deltog i A. E.
Nordenskiölds expeditioner till
Spetsbergen 1872—73 och till Sibirien
och Novaja Zemlja 1S75 samt i hans
stora Vegaexpedition 1878—80. År
1876 bedrev lian därjämte
algstudier i Finnmarken i Norge. — K:s
forskning gällde främst havsalgerna,
och i sina undersökningar rörande
algfloran vid Sveriges och Japans
kuster och särskilt i de arktiska
haven ägnade han stor uppmärksamhet
åt biologiska, geografiska och
utvecklingshistoriska frågor. Han gjorde
viktiga vetenskapliga upptäckter
rörande polarhavens förut föga kända
växtvärld, bl. a. att Norra isliavet
äger en storvuxen algvegetation, som
även under den långa polarnatten och
vid —1,8° vattentemperatur normalt
tillväxer och sätter frukt. Av hans
många skrifter över alger märkas
"Om Spetsbergens marina,
klorofyllförande Thallophyter" (1, 1875; 2,
1877), avh. om algvegetationen i
Ka-riska havet (1877) och vid Novaja
Zemljas västkust (s. å.), det klassiska
arbetet "Norra Ishafvets algflora"
(Vega-expeditionens vetenskapliga
iakttagelser, 3, 1883; även på
engelska), "Handbok i Skandinaviens
liafs-algflora, 1. Fucoideæ" (1890;
ofullbordad) samt monografier över
släktena Acrosiphomia (1893) ocli
Ga-laxaura (1900). över de arktiska
ländernas högre växtvärld publicerade
K. en rad avh. i Vega-expeditionens
vetenskapliga iakttagelser, ss. "Sibi-
riska nordkustens fanerogamflora"
(1882; även på tyska), samt den
utmärkta skildringen "Ur
polarväxter-nas lif" (1883, i A. E. Nordenskiölds
"Studier och forskningar"; även på
tyska). Han utgav därjämte "Svenska
polar-expeditionen år 1872—1873"
(1S75), de populärvetenskapliga
arbetena "Om Nordens vårväxter"
(1S95) och "De nordiska trädens
ar-kitektonik" (1900; ny uppl. 1902)
samt resebrev bl. a. från Vegafärden.
— K. blev korresponderande led. av
örlogsmannasällskapet- 1880 och led.
av Vet. akad. 1882, varjämte lian
invaldes i flera in- och utländska lärda
samfund. På sextioårsdagen 1906
erhöll han festskriften "Botaniska
studier". Efter honom är algsläktet
Kjellmania uppkallat. — Gift 1884
med Hildur Evelina Trotzig. — Litt.:
biografi av C. A. M. Lindman i Ymer
1907, av N. Svedelius i Vet. akad:s
årsbok 1908. S. L.
2. Kjellman, Gustaf Hilding,
språkman, ämbetsman, f. 22 maj 1885
i Uppsala. Son till K. 1. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1903 blev K. fil.
kand. där 1905, fil. lic. 1908 samt fil.
dr ocli docent i romanska språk 1913.
Han var extralärare vid Högre allm.
läroverket i Uppsala 1908 och 1911—
13 samt sekr. i Sv. turistfören. 1914
—19, blev lektor i franska vid
Högre lärarinneseminariet 1919 och var
prof. i romanska språk vid Göteborgs
högskola 1923—35. Han har utgivit
drsavh. "La construction de
1’infini-tif dépendant d’une locution
imper-sonnelle en franga-is. Des origines au
15’ siècle" (1913) samt- "Mots abrégés
et tendances d’abréviation en
fran-cais" (1920), "Fr. ici-ainsi. Essai
d’étymologie" (1925), "Ur
Syd-Frankrikes kulturvärld" (1927), "Etude sur
les termes démonstratifs en
proven-gal" (1928) och "La vie seint Edmund
le Rei. Poème anglo-normand du 12"
siècle" (1935). Åren 1927—35 var han
Hilding Kjellman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
