Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Klein, Helena - 3. Klein, Ernst - 4. Klein, Oskar - 1. Kleman, Ellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klein
271
Kleman
Helena Klein.
torium 1916—17, underläkare vid
kuranstalten Montebello, Danmark,
1918, förste underläkare vid Stora
Ekebergs sanatorium 1918—22,
underläkare vid Söderby sjuklius 1922
—23 och vid’ Sabbatsbergs sjukhus
medicinska avd. 1923—25. År 1926
utnämndes hon till sanatorieläkare vid
Garphyttans sanatorium, Örebro län,
och blev därmed Sveriges första
kvinnliga sanatorieöverläkare. K. har
företagit flera utländska studieresor. Hon
var 1935—40 v. ordf. i Yrkeskvinnors
riksförb., 1935—45 ordf. i
Yrkeskvinnors klubb för Örebro stad och län
samt under några år medl. i
centralstyr. av Internat, kvinnoförb. för fred
och frihet. År 1944 erhöll hon Illis
quorum. — Ogift, P. H. T.
3. Klein, Ernst Immanuel,
journalist, museiman, f. 24 dec. 1887 i
Stockholm, † 30 april 1937 därstädes.
Bror till K. 2. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1905 och studier i
Uppsala och Nancy blev K. i Uppsala fil.
kand. 1909 och fil. lic. 1925. Han var
först ett par år lärare vid Brunnsviks
folkhögskola, sedan medarb. i Dagens
Nyheter 1911—16 och i Sv.
Dagbladet 1916—18. Bland hans
artiklar må särskilt nämnas de reportage
från ryska revolutionen och finska
inbördeskriget, vilka han senare
samlade i bokform ("Revolutionsdagar i
Ryssland", 1917, oeh "Vita och röda",
1918). Musealt arbete, till vilket K.
senare övergick, stödde han verksamt
redan under tidningsåren. Bl. a. tog
ban initiativet till utgrävningarna av
Alsnö husi Ett mycket uppskattat
experiment anordnade han på
Rockel-stads ägor i Södermanland, där två
arbetslösa män fingo leva
stenåldersliv (skildrat på film och i boken
"Stenåldereliv", 1920). — K. blev 1921
amanuens vid Nord. mus. odh 1929
musei-lektor där, från 1932 med andre
intendents titel. Av K:s kulturhistoris-
ka verk från den första museitiden må
nämnas resehandböckerna över
Uppland och Södermanland i Sv.
turist-förena serie (1922 resp. 1924) och
boken "Runo" (1924), som bygger på
omfattande undersökningar av
svenskbygderna i Estland. K. var från 1929
föreståndare för den nyinrättade
un-dervisningsavd. i mus. Ledningen av
Skansens program i fest ocli vardag
övertog han vid mitten av 1920-talet
och förde detta arbete in på delvis nya
banor. Av hans skrifter från denna
tid må framför allt nämnas "Bilder
ur Sveriges historia" (1—2, 1931—
32). — Gift 1912 med Olga Bodecker.
— Litt.: biografi av S. Svensson i
Fataburen 1938. S. N.
4. Klein, Oskar Benjamin,
teoretisk fysiker, f. 15 sept. 1894 i
Stockholm. Bror till K. 2 och K. 3. —
K. avlade studentex. i Stockholm 1912
och blev vid Stockholms högskola fil.
Ernst Klein,
kand. 1914, fil. lic. 1917 och fil. dr
1921. Han tjänstgjorde som amanuens
vid Vet. akad:s Nobelinst. 1915—IS
och studerade i perioder 1918—22 vid
det av prof. Niels Bohr nyupprättade
inst. för teoretisk fysik i Köpenhamn.
År 1922 blev han docent i teoretisk
fysik först vid Stockholms högskola
och senare på året vid Lunds univ.
Efter att 1923—25 ha varit verksam
vid Michigans univ. i Ann Arbor,
Förenta staterna, först som
instruc-tor i fysik och från 1924 som assistant
prof. återvände K. 1926 till Bohrs
inst., där lian 1928 blev lektor och
assistent. Han gjorde 1928 en
studieresa till Leiden och Cambridge. År
1930 utnämndbs han till prof. i
mekanik och matematisk fysik vid
Stockholms högskola. Sedan 1945 är han
därjämte lärare i matematik vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan. — K.
har publicerat några fysikaliskt
kemiska arbeten, av vilka det första
Oskar Klein.
utkom redan 1912, men
huvudsakligen har han i sin forskning
behandlat teoretiska spörsmål inom
atomfysiken. Bl. a. har lian undersökt
strålningsproblem i samband med
Bohrs atomteori och Schrödingers
vågmekanik samt sambandet mellan
atomteorin ocli relativitetsteorin. Av
lians skrifter märkas "Den Bohrska
atomteorien" (Kosmos 1922, 1923)
samt de populärvetenskapliga
arbetena "Vad vi veta om ljuset" (1—2,
1925), "Einsteins relativitetsteori i
allmäntillgänglig form" (1933) ocli
"Orsak och verkan i den nya
atomteorins belysning" (1935). — K. blev
led. av Sv. nationalkommittén för
fysik 1940 och av Vet. akad. 1945. —
Gift 1923 med Gerda Koch. S. L.
1. Kleman, Ellen Emma Augusta,
redaktör, f. 24 juli 1867 i Karlskrona,
† 28 sept. 1943 i Stockholm.
Föräldrar: kommendörkaptenen Carl K. och
Augusta Grahm. — Efter att ha
genomgått Karlskrona elementarläroverk för
flickor hade K. anställning på bank,
dels i Uppsala, dels i Stockholm, ocli
skrev därunder romanen "Fabian
Wendts hustru" (1907). Hon var
därefter red. för veckotidn. Dagny 1908—
13 och för dess efterträdare Hertha,
organ för Fredrika-Bremer-Förb., 1914
—32 samt sekr. och kassaförvaltare
i Insamlingen för landsflyktiga
intellektuella 1934—40. — I såväl Dagny
som Hertha sysslade K. med
litteraturkritik och ägnade sig dessutom åt
Fredrika-Bremer-forskningen. Hon
utgav tills, med Sigrid Leijonhufvud
"Fredrika Bremers bild" (1913) och
medverkade i Klara Johansons
"Fredrika Bremers brev" (1—4, 1915—20;
förkortad uppl., "Fredrika Bremer i
brev", 1944). I sin biografi "Fredrika
Bremer" (1925) bygger K. delvis på
förut otillgängligt källmaterial. —
K. innehade förtroendeposter i ett
flertal kvinnofören. Bl. a. var hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
