Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Klercker, Ernst af - 7. Klercker, Johan af - Kleve, Stella, pseud. för Malling, Mathilda - Klick, ätt - Klick, Karl Henrik - Klinckowström, ätter - 1. Klinckowström, Carl Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Klercker
277
Klinckowström
33 och för Lantförsvarets
kommandoexpedition 1934—36 samt tf. chef för
Arméstaben 1936—37. K. var ledare
för en militär pedagogisk kurs 1930
i Stockholm, den första i sitt slag
inom armén, och han har författat
"Militär psykologi" (1930). Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1927. — Gift
1907 med Anna Ingegerd Maria Tham.
F.M.
7. Klercker, Johan Carl
Natanael a f, sportjournalist, f. 7 maj 1883
i Ängelholm, ’† 22 nov. 1933 i
Stockholm. Föräldrar: ryttmästaren Nils
Adolf Bernadotte af K. och Cecilia
Sofia Vilhelmina Troselli. — K.
utexaminerades från Tekn. skolan i
Stockholm 1903 och avlade
mogenhet sex. därstädes följ. år. Han
studerade vid Tekn. högskolan 1904—06
och var anställd i
Mjölkningsmaskin-ab. 1906—09. Från sistn. år till sin
död var han sportjournalist i Sv.
Dagbladet (sign. Klehan). K. var en av
initiativtagarna till Sv. Dagbladets
sta-fettlöpning 1913, vilken sedan årligen
anordnats och blivit ett av
huvudstadens populäraste idrottsevenemang.
K. hörde också till stiftarna av Sv.
idrottsjournalisternas klubb 1916. I
yngre dagar var han fotbollsspelare.
Han var en av stiftarna av
Simklubben Neptun 1906 och dess ordf. 1906—
08, ordf. i Velocipedförb. 1916—17 och
styr.-led. i en rad andra idrottsförb.
Mycket arbete ägnade K. åt
skidspor-ten och Sv. skidförb., vars sekr. han
var 1915—25. Han ansågs vara en
av sin tids främsta domare vid
skid-hoppningstävlingar. K. erhöll
Riksidrottsförb: s förtjänsttecken 1920
samt en rad andra utmärkelsetecken.
— Gift 1912 med Elsa Matilda Erika
Lundin. L. H.
Kleve, Stella, pseud. för
Malling, Mathilda.
Klick, ätt, enligt traditionen
härstammande från Brabant. Ättens
äldste med visshet kände stamfar Hans
K. ägde i början av 1600-talet
riddar-godset Assoküll, på estniska
Klikki-mois (Klicksgård), i Röthels skn i
Estland. Hans sonson, kommendanten i
Pernau Vilhelm K. († 1656), adlades
1654 med bibehållet namn och blev
farfars farfar till Anjalamannen majoren
Karl Henrik K. (se nedan). Med
dennes son, landshövdingen i Tavastehus
län Carl K. (f. 1792, † 1837), utdog
ätten på svärdssidan.
Klick, Karl Henrik,
arméofficer, f. 28 sept. 1753 troligen på
Gennäs, Pojo skn, Nylands län, Finland,
† 23 juni 1808 i Ryssland. Föräldrar:
löjtnanten Karl Gustaf K. och
friherrinnan Maria Christina Armfeldt. ■—
K. blev student i Åbo 1768 ocli
tjänstgjorde några år vid Åbo hovrätt men
blev sedan militär och passerade gra-
derna vid Nylands reg., där lian blev
löjtnant 1783 och kapten 1787. Under
1780-talet var han en inflytelserik
medl. av Valliallaförb. Från hans
verksamhet där är framför allt lians
äreminne över Engelbrekt känt,
vilket gett upphov till livlig diskussion
i den finländska historieforskningen.
Han torde varit en av de första i
förb., som gripits av oppositionella
stämningar mot Gustav III och av
sprengtportenska
självständighetstankar. I P. af Lunds oppositionella
tidn. Tryck-Friheten den Wälsignade
var ban medarb. Vid ryska krigets
utbrott 1788 hade han majors titel
ocli tjänstgjorde som överadjutant
hos sin svärfader och morbror C. G.
Armfeldt, på vilkens hållning lian
utövade stort inflytande. K. var en
talangfull skribent, och det anses
allmänt, att han gett form åt
Anjala-förb:s dokument: Liikalanoten av 9,
Anjaladeklarationen av 12 och det
s, k. "avertissementet" av 25 aug.
1788. Tills, med sin vän G. W. Ladau
undkom lian i jan. 1789 med knapp
nöd över gränsen till Ryssland. S. å.
dömdes ban av Krigskollegium
förlustig liv, ära ocli gods. Av Katarina
II fick han 2 000 rubel i årlig
pension jämte en gratifikation på 5 000
rubel. K. bodde under 1790-talet i S:t
Petersburg och i ryska Finland och
flyttade 1799 till trakten av Charkov.
Vid början av 1808 års krig var lian
åter i S:t Petersburg, och från denna
tid härstammar hans ytterst
svenskfientliga skrift "Un mot en son
temps". Han begav sig till Helsingfors
och sökte verka för Rysslands
intressen bl. a. på officerarna på Sveaborg.
Från självständighetsrörelsens
ståndpunkt hade han nu avlägsnat sig så
långt, att han rådde de ryska
statsmännen att införliva Finland som
provins i det ryska väldet. K. synes
lia varit en intellektuellt begåvad ocli
beläst man. Hans politiska
uppfattning var snarast republikansk av
frihetstidssnitt. Av de demokratiska,
revolutionära idéerna var han ej
påverkad, ej heller synes den
sprengtportenska självständighetspropagandan slagit djupare rötter hos honom.
•—• Gift 1783 med sin kusin
friherrinnan Anna Elisabet Armfeldt. T. H.
Klinckowström, adliga och
fri-herrliga ätter, vilkas äldste kände
stamfar Heinrich Klinckow (f. 1456,
† 1508) var rådsförvant i Stralsund.
En ättling till honom i femte led,
rådsförvanten i Stralsund Martin
Klinckow (f. 1613, † 1661), hade sonen
Martin Klinckow (f. 1650, † 1717),
som slutligen blev
generalkrigskommissarie vid sv. armén i Tyskland,
slottshauptman och regeringsråd samt
1684 adlades med namnet K. Bland
Johan af Klercker.
hans söner märkas kamniarpagen Carl
Bernhard K. (K. 1), ämbetsmannen
Otto Vilhelm K. (K. 2), överpostdir.
och statssekr. Leonard K. (f. 1685, †
1759), känd som spion för franska
staten, samt kanslern och direktören
för pommerska regeringen Thure
Gustaf K. (f. 1693, † 1765), som var
president i pommerska
reduktionskommissionen. De två sistnämnda upphöjdes
1759 i friherrligt stånd, men Leonard
K. introducerades icke som friherre.
En annan son till Martin K. var
generalmajoren Johan Mauritz K. (f. 1692,
† 176S), som slöt den adliga ätten K.
på svärdssidan. Friherre Thure
Gustaf Iv:s äldste son, presidenten i
Wis-lmarska tri|bunalet, överstemarskalken
friherre Thure Leonard K. (f. 1735,
† 1821), blev stamfar för ättens nu
levande grenar och far till
kommendörkaptenen friherre Axel Leonard K.
(f. 1775, † 1837) och arméofficeren
friherre Otto Vilhelm K. (K. 3), som
1816 flyttade till Finland och blev
rysk ämbetsman. Son till Axel Leonard
K. var arméofficeren och politikern
friherre Rudolf K. (K. 4), som blev
far till zoologen och författaren
friherre Axel K. (K. 5). Döttrar till K. 5
äro författarinnan Thora Maria
Teresia Alexandra K. (f. 1899), gift 1921
—34 med konstnären Nils von Dardel
och 1934—44 med kaptenen Mac
Hamilton, ocli Ebba Astrid Beate-Sopliie
(Linde) Axelsdotter K. (f. 1902), gift
med stallmästaren greve Hans Robert
von Rosen. Hon liar gjort sig känd
som skicklig distansryttarinna.
1. Klinckowström, Carl
Bernhard, Karl XII:s kammarpage, f. 16
okt. 1682 i Wismar, † 26 okt. 1704 vid
Kalisz i Polen. Föräldrar:
regeringsrådet Martin K. och Anna Elisabet
Vorberger. — K. blev tidigt page hos
den med honom jämnårige prins Karl,
sedermera Karl XII, som lian följde
i alla dennes ungdomligt överdådiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
