Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Klinckowström, Rudolf - 5. Klinckowström, Axel - Kling, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klinckowström
279
Kling
dad och en skicklig men skarp och föga
hänsynsfull debattör. Efter sitt avsked
ägnade han sig utom åt politiken åt
vården av sin egendom Stavsund på
Ekerö och dess värdefulla arkiv, som
han ökade betydligt. — K. var en
talangfull militär skriftställare. Han
uppgjorde bl. a. ett detaljerat förslag
till Generalstabens ombildning samt
redigerade de tre första delarna av sv.
arméns tjänstgöringsreglemente 1857
—58. Han har utgivit bl. a. "Om
fältarbeten" (1845), "Historiska
uppgifter rörande svenska Generalstabens
organisation" (1S49), "Arkiv till
upplysning om svenska krigens och
krigs-inrättningarnes historia"" (1, 1854),
"Om lantvärnets nöd ocli hjälp"
(1S67), "Riksrådet och
fältmarskalken m. m. grefve Fredrik Axel von
Fersens historiska skrifter"’ (1—S,
1868—72), "Grundskatterna samt
rustning och rotering" (1S75), "Le
comte de Fersen et la cour de France"
(1—2, 1878), "Lediga stunders vittra
tidsfördrif" (1883) samt i förening
med F. W. E. K. Leijonancker
"Tidskrift för svenska ingenieurer" (1850
—52). Han blev led. avKrigsvet. akad.
1851. — Gift 1863 med Marie
Frankiska Emily de Labensky. F. M.
5. Klinckowström, Axel
Alexander Camille Rudolf Emanuel,
friherre, zoolog, författare, f. 24 dec.
1867 i Darmstadt, Tyskland, † 12 maj
1936 på Stavsund i Ekerö skn,
Stockholms län. Son till K. 4. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1S87
studerade K. en kort tid vid Ultuna
lant-bruksinst. och var därpå
lantbruks-elev på det skånska godset. Kronovall.
Åren 1888—94 studerade lian vid
Stockholms högskola och 1S94—95
vidl univ. i Würzburg, där han sistn.
år blev Dr. phil. Han var 1895—1904
docent i zoologi vid Stockholms
högskola. Under sitt återstående liv var
han verksam ss. skriftställare,
mestadels bosatt på Stavsund, som han
1902 ärvt. Åren 1924—25 var han red.
för Figaro. — Sin insats ss.
naturvetenskapsman gjorde K. framför allt
under studie- och docentåren, då han
sysslade med zootomiska
undersökningar, bl. a, ang. myrslokar,
platt-maskar och vissa fågelarter. Senare
ägnade ban sig åt zoologiskt
samlingsarbete; på äldre dagar slog han
sig på bakteriologi. Sitt material
samlade han oftast under forskningsresor;
bl. a. deltog han i en färd till
Spetsbergen 1890, företog på egen hand en
expedition till Surinam 1891—92 samt
åtföljde den sv.
undsättningsexpeditionen efter Otto Nordenskjöld till
Antarktis 1903—04 och Stackhouses
expedition till Jan Mayen 1911; år
1913 gjorde han forskningsfärder på
Grönland. Från flera av sina resor ut-
Axel Klinckowström.
gav lian livfulla skildringar: "Tre
månaders dag" (1S91), "Bland
vulkaner och fågelberg" (1—2, 1911) och
"Med tyskar och engelsmän till
Jan-Mayen" (1914). K. ägnade sig med
entusiasm åt hunduppfödning och
jakt och skrev handböcker,
prosaskildringar och diktböcker om dyl.
ting; särskilt uppskattat blev
jakteposet. "örnsjö-tjuren" (.1906). — K.
var också kultur- och konsthistoriskt
intresserad; han utgav på detta
område bl. a. "Djurbilden i konsten"
(1919). — K. debuterade 1S93 ss.
skönlitterär förf. med "Sägner ocli
sånger" ocli utgav fram till 1908 flera
diktsamlingar och större diktverk,
mestadels med fornnordiska motiv, ss.
"Svipdag Egilssons saga" (1894),
"Fornsånger" (1S95), "Frödis" (1898)
och tragedin "Olof Trätälja" (1908,
belönad med Sv. akad:s stora pris
1907); han skrev också texten till
Andreas Halléns opera
"Waldemarsskatten" (1898). K. var denna tid
influerad av de romantiska diktarna,
av den fornisländska litt. och framför
allt av Viktor Rydberg, som genom
sina "Undersökningar i Germanisk
Mythologi" spelade en stor roll för K.
ocli en tid fungerade ss. hans lärare i
poetisk formgivning; "Svipdag
Egilssons saga" utarbetades enl. K. "så
gott som strof för strof" under
Rydbergs ledning. Någon större lycka
gjorde K. dock icke med sin ofta
synnerligen bombastiska götiska
diktning. — Från 1920 skrev K. en rad
äventyrsromaner, präglade av en
fullständigt ohämmad fabuleringsglädje.
Under sina sista år skrev han "Sagor
om förvandlingens lag" (1—4, 1936—
37) med motiv från utvecklingsserien
lungfisk-människa. — Mest
uppskattad har K. antagligen blivit ss.
me-moarförf. genom de detaljrika och
muntert skrivna böckerna
"Klinc-kans minnen" (1—2, 1933—34) och
"Ivlinckan berättar om böcker ocli
vänner" (1—2, 1934—35). — På intet
av de områden, där K. var verksam,
gjorde han någon verkligt betydande
insats. Genom sin mångsidighet och
produktivitet och genom sin
originella personlighet blev han dock en
uppmärksammad gestalt iniom vissa
av Stockholms kulturella kretsar.
Han hade ett utpräglat sinne för
komik och kunde lägga ned årslångt
arbete på förberedelserna till ett lyckat
skämt. Ss. adelsman, godsägare och
evolutionist hyste ban stark motvilja
mot tidens demokratiska rörelser och
mot hela den sociala och politiska
utvecklingen; boulevardbladet Figaro
blev under hans red.-tid en
ultrakon-servativ tidskr., "Sveriges första
fa-scistorgan". •— Gift 1896 med Sigrid
Maria Thyra Gyldén. — Litt,: C. G.
Laurin, "Människor" (1919), "A. K."
(Ord och Bild 1936). U. D.
Kling, Carl Albin, bakteriolog, f.
17 maj 1S79 i Falun. Son till Ida
Regina Kling. — Efter mogenhetsex.
i Falun 1S9S blev K. med. kand. i
Uppsala 1904, med. lic. i Stockholm
1908 ocli med. dr där 1910 samt
docent i serologi och immunitetslära
vid Karol. inst. 1911. Efter
förordnanden bl. a. i histologi i Uppsala
1901—02, i patologisk anatomi i
Stockholm 1906—07 samt vid Allm.
barnhuset därstädes 1909—14 och vid
Stockholms epidemisjukhus 1914—17
blev han föreståndare vid arméns
bakteriologiska laboratorium 1916
och var tf. laborator i bakteriologi
vid Karol. inst. 1917—18, laborator
vid Statens bakteriologiska
laboratorium 1918—24, tf. föreståndare där
1919—24 samt slutligen prof. ocli
föreståndare där 1924—45. K. har
företagit talrika utrikes studieresor,
delvis på officiellt uppdrag, och blev
1927 medl. i Permanenta kommittén
för internationella hälsovårdsbyrån i
Paris. Han har varit sakkunnig vid
Carl Kling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
