Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Klingenstierna, Samuel - 3. Klingenstierna, Gustaf - 4. Klingenstierna, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klingenstierna
2S2
Klingenstierna
värdefulla arbeten.
Kammarkollegium, i vilket K. ingått som e. o.
tjänsteman, föreslog honom vid 1723
års riksdag till erhållande av
stipendium för utrikes studieresa. Detta
fick ban ej utan återvände till
Uppsala och öppnade 1725 en "matematisk
skola", där bl. a. den då nya
infi-nitesimalkalkylen för första gången
föredrogs vid univ. År 1727 erhöll ban
det helmfeltska resestipendiet och
begav sig först till Marburg, där
Leibniz’ lärjunge Wolff fick den största
aktning för hans begåvning. Wolff
rekommenderade honom till
professuren i geometri vid Uppsala univ., som
just blivit ledig ocli som K. erhöll
1728 under sin vistelse i Marburg.
Celsius förordnades att tills vidare
uppehålla professuren, och K.
fortsatte resan till Basel, där den store
matematikern Bernoulli verkade, och
vidare till Paris, där ban kom i
intim beröring med Franska institutets
främsta vetenskapsmän, bl. a.
Fonte-nelle, Clairaut och Cassini. Efter en
vistelse i London begav han sig hem
och trädde i tjänstgöring som prof.
i geometri 1731. På 1730-talet
infördes i Uppsala den moderna fysiken av
Celsius, Wallerius och K., vilken
senare inskaffade fysikaliska
instrument från England och fick en lokal
upplåten för dessa. Då en särskild
professur i experimentalfysik
inrättades 1750, blev K. dess förste
innehavare. Bedan 1752 erhöll ban
emellertid avsked med pension för att
uteslutande kunna ägna sig åt
matematiskt författarskap. Efter
hovpartiets misslyckade statskupp 1756
utnämndes han till lärare åt
kronprins Gustav; lian lämnade för
sjuklighet detta uppdrag 1764. År 1756
erhöll ban titeln kansliråd och 1762
titeln statssekr. — K:s matematiska
arbeten, som till stor del finnas i
Uppsala univ.-bibl., behandla
huvudsakligen geometrin och infinitesimal-
Gustaf Klingenstierna.
kalkylen. De skulle, om de hade
publicerats, tillförsäkrat K. prioriteten till
en rad satser, som nu tillskrivas
andra. —■ K. anses som den störste
sv. matematikern fore den moderna
matematikens genombrott vid
mitten av 1800-talet. Främst är hans
namn knutet till upptäckten av
akromatismen. Enligt Newtons åsikt
vore färgspridnings- och
brytnings-förmågan hos prismer av olika ämnen
proportionella, varför det bleve
omöjligt att genom sammansättning
av-två prismer upphäva färgspridningen
men bibehålla en brytning. K. visade,
att detta är oriktigt, varför man bör
kunna framställa akromatiska linser,
vilket den berömde engelske
glasslipa-ren Dollond experimentellt
bekräftade. K., som själv var en skicklig
glas-slipare, gav även en generell teori för
såväl akromatiska som aplanatiska
linser i arbetet "Tentamen de
defi-niendis et corrigendis ab errationibus
radiorirm luminis" (1762, prisbelönt
av Vet. akad. i S:t Petersburg). Han
uppmuntrade sin lärjunge C.
Lehnberg att i England studera
framställningen av linser, ocli denne grundade
efter hemkomsten den första optiska
verkstaden i Sverige. Inom fysiken
utförde K. även på experiment
baserade undersökningar rörande
elektriciteten. — De tjugufyra år, som K.
utövade sin akademiska
lärarverksamhet i Uppsala, utgöra en lysande
period i univ:s historia. Han höjde
småningom fordringarna i ämnet på
alla stadier, och de högre studierna
i ämnet bedrevos med sådan iver ocli
omfattades av så många ungdomar,
att det matematiska studiet i
Uppsala stod högre än vid de flesta andra
univ. i utlandet vid samma tid. Hans
inspirerande ledning och klarheten
oeh livligheten i hans föredrag
gjorde honom nära nog dyrkad av sina
elever. •— K. invaldes i Vet. akad.
1739. — Gift 1732 med Ulrika von
Roland. — Litt.: "S. K:s levnad och
verk", utg. av Vet. akad. (1, 1919,
Levnadsteckning, av H. H.
Hildebrandsson; 2: 1, 1925, Skrifter, utg. av C.
W. Oseen) ; B. Hildebrand, "Sv. Vet.
akad." (1939, med litt.-hänv.). G. B—r.
3. Klingenstierna, Erik Gu s t af.
arméofficer, f. 24 nov. 1822 på Tistad
i Bärbo skn, Södermanl. län, † 12 febr.
1S94 i Stockholm. Föräldrar: majoren
Samuel K. och grevinnan Ulrika
Wachtmeister. Sonsons son till K. 2.
— K. blev underlöjtnant vid
Ingenjörkåren 1S42, genomgick Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1844—49,
blev major vid kåren 186S,
överstelöjtnant 1869 och överste i armén
1880. S. å. erhöll han avsked från
beställning på stat. — Bedan innan K.
avslutade kursen på Marieberg, blev
lian 1848 repetitör vid
artilleriläroverket samt var från 1847 bitr. och
1856—70 ord. lärare i
befästningskonst vid Krigsakad. Han var 1858
—68 styresman för undervisningen
vid Krigsakad. (sedermera
Krigsskolan). K. skrev under denna tid
ett exercisreglemente samt flera andra
militära läroböcker. Han
upprättade en privat förberedande
kadettskola 1852 och förestod denna till
1858. K. blev led. av vapen- och
befästningskommittén 1868 och av
undervisningskommissionen 1870; 1873
—74 var han fullmäktig i
Riksgäldskontoret. Han var en av stiftarna av
Stockholms tjänstemannasparkassa
och dess ordf. från 1881. Föli. år blev
ha,n ordf. i Sv. likbränningsfören. K.
tillhörde Krigsvet. akad. från 1859
och var dess sekr. 1869—73. I akad:s
handl. och tidskr. författade han
många uppsatser. — Enkel, flärdfri
ocli hjälpsam förvärvade K. många
vänner ocli omfattades med tillgivenhet
av det ovanligt stora antal officerare,
som han kom i närmare beröring med
under sin långa lärartid vid
Krigsskolan och under sina inspektioner av de
s. k. timmermansövningarna på
infanteriets mötesplatser. —- Gift 1)
1S46 med Dorotea Augusta, af
Klerck-er, † 1S55; 2) 1857 med TulliaAugusta
IIelena Lotliigius. F. M.
4. Klingenstierna, Claes Axel,
arméofficer, f. 7 juli 1875 på Vreta i
Kila skn, Södermani. län. Föräldrar:
kaptenen Carl Samuel K. och Julia
Charlotta Callerström. Brorson till K.
3. — K. blev underlöjtnant vid
Södermanlands reg. 1896, utnämndes efter
genomgången krigshögskola och
aspi-ranttjänstgöring till löjtnant vid
Generalstaben 1906, befordrades till
major där 1916 och till
överstelöjtnant 1919. År 1921 blev han
överstelöjtnant vid Vaxholms grenadjärreg.,
utnämndes 1923 till överste och chef
för Västmanlands reg., 1926 till chef
Axel Klingenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
