Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Klingspor, Otto Reinhold - 3. Klingspor, Gert Adolf - 4. Klingspor, Fredrik Philip - 5. Klingspor, Carl Arvid - 6. Klingspor, Philip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klingspor
2S4
Klingspor
de fördes till Sverige ocli i mars 1789
insattes på Fredrikshov. I april 1790
blev lian dömd till döden; därvid
synes lian ha spelat vansinnig med
sådan framgång, att han överfördes till
dårhuset på Danviken, varifrån lian
tilläts rymma (1791). Han begav sig
till Holstein, där lian köpte en gård
och gifte sig rikt. I Jägerhorns
sällskap gjorde lian 1793—94 en resa till
S:t Petersburg och utverkade åt sig
en rysk pension. —• Gift 1) 1796 med
Carolina Magdalena Fredrika von
Goetzel, † 1798; 2) 1798 med hennes
syster Maria von Goetzel. T. H.
3. Klingspor, Gert Adolf,
arméofficer, politiker, f. 30 nov. 1753
på Nävekvarn, Tunabergs skn,
Södermani. län, † 3 okt. 1814 på
Flemings-berg, Huddinge skn, Stockholms län.
Föräldrar: generalmajoren Christian
Joakim K. och Helena Christina de
Besehe. — K. började sin militära
bana som volontär vid Ostgöta
kaval-lerireg., blev kvartermästare vid
Liv-reg. till häst 1769 och ryttmästare
1776. Han tog avsked 1782 och
ägnade sig därefter åt skötseln av sin
egendom Mauritzberg i Östergötland.
Svåger med A. L. Hamilton slöt lian
sig vid 1789 års riksdag till
oppositionen och talade hos ridderskapet och
adeln mot Förenings- och
säkerhetsaktens antagande. Han tillhörde
hemliga utskottet vid 1792 och 1800 års
riksdagar. Vid sistn. riksdag var K.
en av dem, som under de stormiga
dagarna i slutet av maj som protest
mot lantmarskalken M. F. Brahe
avsade sig ledamotskapet av utskottet,
men han återtog avsägelsen efter
audiens hos konungen. I början av
riksdagen 1809—10 stod han nära "de
konstitutionella", d. v. s. 1809 års
män, men slöt sig senare till
gusta-vianerna E. Ruuth och J. De la
Gardie. Redan i okt. 1809 kan en
förändrad inställning spåras i lians
debattinlägg på Riddarhuset. — Gift 1782
med sin kusin Catharina Maria de
Besehe. T. H.
4. Klingspor, Fredrik
Philip, friherre, arméofficer, hovman,
konstvän, f. 5 april 1761 i Jönköping,
Gert Adolf Klingspor. Miniatyr ay J. A.
Gillberg 1810.
† 18 mars 1832 i Stockholm. Bror till
K. 1 och K. 2. — K. blev redan vid
sex års ålder korpral vid Adelsfanan.
Han avancerade 1793 till
överstelöjtnant och tog 1803 avsked. År 1783
anställdes K. som kavaljer lios
hertiginnan av Södermanland, blev
tjänstgörande kammarherre 1806,
hovmarskalk hos drottning Hedvig
Elisabeth Charlotta 1809,
riddarhus-dir. 1812, ordf. i
slottsbyggnadsdirektionen 1817 samt ståthållare på
Stockholms slott ISIS. — K., som var
stor konstvän, tog i egenskap av
ståthållare på Stockholms slott bl. a.
initiativet till Logårdens ordnande ocli
vidtog även andra åtgärder för
slottets förskönande. Han ägnade sig
även, icke utan framgång, åt
miniatyrmåleri. Ett par av hans
miniatyrporträtt finnas i Nat. mus. K. blev
hedersled, av Konstakad. 1795. —■
Ogift. E. C—d.
5. Klingspor, CarlArvid,
topograf, genealog, heraldiker, f. 30 mars
1829 på Säby i Aspö skn, Södermani.
län, † 16 juni 1903 på Näsby i Bogsta
skn, samma län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Gustaf K. och
grevinnan Aurora Maria Johanna Posse. ■—
K. blev underlöjtnant i Livreg:s
dragonkår 1850, ryttmästare där 1864 och
major i armén 1881. Han övergick till
reserven sistn. år och tog avsked 1894.
Från 1880 var lian riksheraldiker.
Som sekr. i Upplands
fornminnes-fören. 1868—94 publicerade han i dess
av honom redigerade tidskr. "Bidrag
till Upplands beskrifning" (1—2,
1871—90), vari särskilt
kyrkoinventeringarna äro av värde. Tills, med
B. Schlegel utgav K. flera verk:
"Uplands herregårdar" (1877—81),
monografin "Engsö" (1877), den nu
föi–åldrade handboken "Svensk heraldik"
(1874) samt det ännu flitigt använda
arbetet "Den med sköldebref
förlänade men ej å riddarhuset introducerade
svenska adelns ättar-taflor" (1875),
som trots sina brister var ett
framsteg för forskningen. Mindre lyckad
var likpredikningseditionen "Sveriges
adel under 1600—1700-talen" (1—2,
1876—77). K:s heraldiska
huvudarbeten" äro hans fortsättning av A. W.
Stjernstedts1 "Sveriges ridderskaps
och adels vapenbok" (1865—79) och
ett verk med samma titel (1890), där
även de ointroducerade ätternas
vapen offentliggjordes. Han utgav
tilllika "Baltisches Wappenbucih" (1882).
— Gift 1857 med Hedvig (Hedda)
Ulrika Wilhelmina, Lilliestråle.
■—-Litt.: C.Forsstrand,
"Minaherrgårds-minnen" (1928). B. H—d.
6. Klingspor, Philip Otto
Leonard, greve, jordbrukare, politiker,
f. 23 sept. 1845 i Norrköping, † 12
jan. 1924 i Stockholm. Föräldrar:
Philip Klingspor.
godsägaren greve Otto K. och
Matilda Ulrika Maria Montgomery.
Sonsons son till K. 1. — K. inträdde 1862
på militärbanan och erhöll 1886
kaptens grad. Tidigt intresserad av
jordbruk och kommunalpolitik övergick
lian redan 1882 på reservstat samt
lämnade kort efter
kaptensutnämningen armén. Han erhöll 1901 titeln
hovmarskalk. — K. ärvde
fideikommisset Grönlund och förvärvade
genom köp Ekenäs m. fi. egendomar
i hemprovinsen. Han blev 1880 medl.
av förvaltningsutskottet i östergötl.
läns hushållningssällskap och var
1902—22 dess v. ordf. År 1885 blev
lian led. av landstinget och 1900 dess
ordf.; 1886—1919 var han medl. av
Första K., där han från början
tillhörde den protektionistiska
majoritetens mera moderata fraktion. Efter
medlemskap i tillfälliga och ständiga
utskott samt i ett par särskilda
(försvarsutskottet 1892 och
läroverksutskottet 1904) stannade K. i
statsutskottet (1897—1903 och 1905—17),
för vars majoritet han stundom
betroddes att föra talan i plenum. Han
framträdde sällan som motionär,
tycktes undvika de stora
stridsfrågorna och inskränkte sig till
sakliga, uppmärksammade inlägg på
olika specialområden, där
ledamotskap i ett par administrativt
parlamentariska utredningar utvidgat hans
politiska erfarenhet. Han satt bl. a.
i kommittéer för lönereglering i de
centrala verken ooh för läroverkens
ombildning. K. visade tidigt ett starkt
intresse för en förbättrad
skogsvård och för ett mera aktivt
utnyttjande av landets vattenkraft; bl. a.
förordade lian inrättandet av en
ständig vattenfallskommission, vilket
förverkligades i form av Vattenfallsstyr.
(1908). I rösträttsfrågan var han
reformvänligare än sitt parti. I den
länge förhalade frågan om maxime-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
