Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kloo, Adolf - Kloot, Claudius - Klopper, Jan - Klosterlasse, se Laurentius Nicolai Norvegus, s. 489 - Klöcker (Klöker), David, målare, se Ehrenstrahl, bd 2 s. 328 - Knaust, släkt - 1. Knaust, Gustaf - 2. Knaust, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kloot
294
Knaust
Adolf Kloo.
varför hans namn blivit känt över hela
landet. Hans predikningar och föredrag
lia stundom upptagits stenografiskt
och publicerats i ett antal skrifter:
"Arvet ej förspill" (1935), "Vart bär
det hän?" (1937), "Sök det goda land"
(1938), "Bibliska gestalter" (1941)
och "Vaka, bed och strid" (1942).
Utmärkande för dem är en folklig kraft
och en realistisk, inträngande
människokunskap, grundad på en från
hemmet ärvd väckelsefromhet. —
Ogift. D. T.
Kloot, Claudius, jurist, f. omkr.
1612 i Arboga, † 30 april 1690
därstädes. Son till Wilhelm K. — K. blev
student i Uppsala 1628 men
studerade också utomlands, bl. a. i
Frane-ker i Nederländerna 1633. Tre år
senare finnes lian som stadssekr. i
Göteborg, där han 1647 blev rådman men
1655 avsattes för horsbrott. Från 1660
till 1676, då en dansk här erövradé
och brände staden, verkade han som
justitieborgmästare i Vänersborg.
Under sina sista år bodde han i
födelsestaden. K. är en av våra få
juridiska förf. under 1600-talet. Han
utgav 1651 "Synopsis causarum
crimi-nalium" och "Processus criminalis",
våra första handböcker i
kriminal-och processrätt, och 1676 "Then
svenska lagfarenheetz spegel". — Gift
med Barbara Smidt. — Litt.: B.
Hallberg, "C. K." (1934). T. M.
Klopper, Jan, porträttmålare,
ritmästare, av holländsk härkomst, †
1734 i Uppsala. —- K. var möjligen
identisk med en kopparstickare
Johannes K. eller Clopper, i. 1666 eller
1667 ocli verksam i Amsterdam. I
Sverige är K. första gången påvisbar
1702. och 1713 blev lian ritmästare
vid Uppsala univ. Hans porträtt, som
präglas av en påfallande, stundom
överbetonad plasticitet i skildringen
av ansiktena, visa en icke föraktlig
karakteriseringsförmåga. Stilistiskt
är han närmast beroende först av
den ehrenstrahlska barocken, senare
av D. von Krafft. I Nat. mus. är K.
repr. med ett porträtt av Johan
Pe-ringskiöld (1706). Andra arbeten av
hans hand, delvis signerade och
daterade, finnas bevarade på Gripsholm,
i Nord. mus. och i Uppsala univ. Th. N.
Klosterlasse, se Laurentius
Nicolai Norvegus, s. 489.
Klöcker (Klöker), David,
målare, se Ehrenstrahl, bd 2 s. 328.
Knaust, släkt, härstammande från
Dresden. Äldste kände stamfadern
Christian K. (f. på 16S0-talet i
Dresden, † 1767 i Ystad) blev under Karl
XII:8 vistelse i Sachsen 1706—07
betjänt hos dåv. kanslisekr., sedermera
presidenten i Statskontoret friherre
Casten Feif. Han följde ss. sådan sv.
armén genom Kyssland och efter
slaget vid Poltava till Bender och
Adrianopel samt slutligen till Stralsund,
varifrån han kom över till Sverige;
1716—45 tjänstgjorde han inom sv.
tullverket, från 1737 ss.
sjötullsbesökare i Ystad. Från hans sonsons son
Christopher K. (f. 1806, † på
1860-talet), skomakarmästare i
Hälsingborg, härstamma alla nu i Sverige
levande medl. av släkten. Han blev far
till skomakarmästaren i Hälsingborg
Johan Jacob K. (f. 1829, † 1889) ocli
källarmästaren Gustaf Ferdinand K.
(f. 1835, † 1883). Den sistnämnde
grundade 1862 Hotell Knaust i
Sundsvall, vilket han utarrenderade 1882
samtidigt som han övertog
hotell-och restaurangföretaget Stadshuset i
samma stad. Bland Johan Jacob K:s
söner märkas affärsmannen och
politikern Gustaf K. (K. 1) och
hotell-idkaren Adolf K. (K. 2). En äldre son
till K. 2, källarmästaren Oscar
Fredrik K. (f. 1886, † 1943), var från 1909
källarmästare vid det av fadern
nybyggda Hotell Knaust i Sundsvall.
Efter moderns död 1917 drev han själv
hotellet till 1921, då företaget ombil-
Gustaf Knaust.
Adolf Knaust.
dades till Hotell Knaust ab., varefter
han till sin död fungerade som
källarmästare och styr.-led. där. Han höll
kulinariska kåserier i radio och utgav
bl. a. memoarböckerna "En krögares
gesällvandring" (1942) och "Mitt
etui" (1943). En yngre son till K. 2
är ingenjören Nils K. (K. 3).
1. Knaust, Gustaf Oscar,
affärsman, politiker, f. 24 nov. 1852 i
Hälsingborg, † 4 mars 1921 i Sundsvall.
Föräldrar: skomakarmästaren Johan
Jacob K. och Bernhardina Elisabeth
Möllerberg. — K. kom vid femton års
ålder till Sundsvall, där lian ägnade
sig åt affärsverksamhet. Efter
anställningar i olika affärer grundade
lian 1878 tills, med Axel Larsson
firman G. Knaust & Larsson, vilken
efter hand bragtes upp till en av
Sveriges största importaffärer. K. tog
även verksam del i Sundsvalls
kommunala liv, var medl. av
stadsfullmäktige från 1892 och ordf. där 1911
—20. Livligt intresserad av allt, som
rörde staden, verkade han särskilt för
förbättrade kommunikationer och var
medl. av styr. för Ostkustbanans ab.
Han var dessutom bl. a. ordf. i styr.
för Sundsvalls enskilda bank,
Sveriges kolonialvaruengrossisters
riks-förb. samt Mellersta och norra
Sveriges socker-engrosfören. Ären 1902—
21 tillhörde han landstinget och 1908
—18 Första K. Politiskt slöt han sig
till högern och var under många år
ordf. i Medelpads moderata
valmans-förb. — Gift 1882 med Christina
Lovisa Svenssmi. T. 51.
2. Knaust, Adolf Fredrik,
källarmästare, f. 19 jan. 1856 i Hälsingborg,
† 8 okt. 1907 i Sundsvall. Bror till
K. 1. — Efter läroverksstudier i
Hälsingborg anställdes K. 1872 hos
farbrodern Gustaf Ferdinand K. ss.
kypare vid Stadshuset i Sundsvall och
var senare kassör och bokförare där
till 1883, då han blev hovmästare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
