Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutsson, Gösta - Knutsson, Knut - Knutsson, Svantepolk, riddare, riksråd, se Svantepolk Knutsson - Knyphausen, Dodo - 1. Knöppel, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Knutsson
300
Knöppef
Knut Knutsson.
tyckt serie barnböcker om "Pelle
Svanslös". Han är vidare bekant som
uppslagsrik arrangör av radioprogram
av reportage- och
underhållningskaraktär. —• Gift 1947 med Erna
Eng. B—z.
Knutsson, Knut Peter,
språkman, biblioteksman, f. 5 mars 1897 i
Dalby skn, Malmöh. län. Föräldrar:
snickarmästaren Nils K. och Sigrid
Maria Ohlquist. — Efter studentex.
1916 blev K. fil. kand. 1920, fil. lic.
1923, fil. dr 1926 och var docent i
slaviska språk 1926—29, allt i Lund.
Därjämte tjänstgjorde lian som
amanuens vid Lunds univ.-bibl. 1923—29.
Sistn. år blev K. förste bibliotekarie
vid Stockholms stadsbibl., i vilken
befattning han kvarstannade till 1940,
då han utnämndes till prof. i slaviska
språk vid univ. i Lund. År 1941
lämnade han professuren för att som chef
återvända till Stockholms stadsbibl.
Vid sidan av sin bibi.-tjänstgöring är
ban sedan 1944 tf. lärare och
exami-nator i slaviska språk vid Stockholms
högskola. Sedan 1945 är han led. av
direktionen för Ryska inst. i
Stockholm. — K:s forskningar gälla främst
slavisk ljudhistoria och inlåning av
germanska ord i slaviskan. Drsavli.
"über die sogenannte zweite
Palata-lisierung in den slavischen Sprachen"
(1926) behandlar en av de viktigare
frågorna i slavisk ljudhistoria och är
av betydande värde bl. a. genom sin
rika materialsamling. Ett annat
betydande arbete är "Die germanischen
Lehnwörter im Slavischen vom Typus
buky" (1929). En redogörelse för
äldre i sv. bibi. och arkiv förefintliga
fragment av ryska
pergamenthandskrifter lämnas i "O ne’skolkich
drevne-russkich pergamentnych
otryv-kach" (Slavia 1938). — Gift 1) 1925
—44 med Karin Maria Theresia
Lundin; 2) 1945 med Karin Margareta
Hildebrand. K.-E. S.
Knutsson, Svantepolk,
riddare, riksråd, se Svantepolk
Knutsson.
Knyphausen, Do do zu
Innhau-sen und, tysk riksfrilierre, krigare, f.
22 juni 1583 i Lütetsburg i
Ostfries-land, stupad 1 jan. 1636 vid
Haselün-ne i n.-v. Tyskland. Föräldrar:
Wilhelm zu Innhausen und K. och Hyma
Manninga. —- Efter univ.-studier gick
K. i krigstjänst 1602 hos Moritz av
Oranien och 1606 hos greven av
Ost-friesland. År 1612 blev han
överstelöjtnant i hansestädernas armé,
tjänstgjorde från 1622 som militär
rådgivare hos Kristian av Braunschweig, av
vilken lian 1623 efter ett nederlag
dömdes till döden för förräderi men
sedan frikändes. År 1625 övergick han
till greve Ernst av Mansfelds trupper,
och 1629 blev lian generalmajor i sv.
tjänst, värvade ett reg. i Nordtyskland
och understödde med detta sv. arméns
överförande till Tyskland. K.
utmärkte sig under striderna i Pommern,
erövrade Wolgast och fick i början av
1631 överbefälet över trupperna kring
Odermynningarna. I mars s. å. blev
han efter tapper strid tillfångatagen
av Tilly vid dennes erövring av
Neu-Brandenburg men blev följ. år åter
fri och utnämndes då till
militärbefälhavare i Nürnberg. Han anslöt
sig till Gustav II Adolf vid dennes
marsch till Sachsen och hade som
befälhavare för fotfolkets andra linje
stor del i slaget vid Lützen. Utnämnd
till fältmarskalk i jan. 1633 förde han
jämte hertig Georg av Lüneburg
befälet över trupperna i Westfalen.
Segern vid Oldendorf i juni s. å. och
Hamelns intagande voro till stor del
K:s förtjänst. K, som 1633 fick
Emslandet i förläning, befäste starkt
dess huvudstad Mappen. På grund av
oenigheten mellan honom och det
övriga armébefälet begärde K. i febr.
1634 sitt avsked. Under motgångarna
Dodo Knyphausen. Samtida gravyr
(Kungliga biblioteket).
Arvid Knöppel (1).
efter Nördlingennederlaget anställdes
han åter i nov. 1635 som fältmarskalk
över trupperna i Westfalen men
stupade kort därefter i en mindre
drabbning. •—■ K. var en försiktig fältherre,
som i det längsta undvek att inlåta
sig i slag, men skicklig och oförvägen,
när han väl beslutat sig. Den
protestantiska saken var han obrottsligt
trogen. — Gift 1610 med AnnaSchade.
■— Litt.: C. Sattler, "Reichsfreiherr
Dodo zu Innhausen und K." (1891);
P. Sondén, "Tvenne hjältar från
trettioåriga kriget" (Hist. tidskr. 1893).
A. Åg.
Knöppel, Johan Arvid Constantin, bryggare, författare, född 7 mars 1867 i Stockholm, † 7 mars 1925 i Bad Nauheim, Oberhessen, Tyskland.
Föräldrar: hamnfogden Gustaf K. och Johanna Ljungberg.
Efter skolgång i Nya elementarskolan i Stockholm,företog K. i tjuguårsåldern en jaktfärd till Afrika. Åren 1887—90 bedrev han bryggeristudier i Tyskland. Efter återkomsten till Sverige var han först bryggmästare vid Norrbottensbryggeri AB i Luleå och sedan vid AB Stora bryggeriet, Hornsberg i Stockholm. Åren 1896—1911 innehade han Kristinebergs bryggeri i Växjö.
Han uppgav därefter sin bryggarverksamhet och blev för återstoden av sitt liv författare. K. debuterade 1912 med boken ”Svarta riddare", innehållande natur-och jaktskildringar från Småland. Sedan följde nästan varje år en ny volym med djur- och vildmarksskildringar. Han ägde ett känsligt natursinne, och hans stämningsbilder från skog och mark äro i allmänhet trots en viss överbelastning i stilen, fint och kunnigt gjorda. Han utgav dessutom handboken "Jaktskyttekonsten med hagelgevär" (1915) samt "Barbarer"(1916, översatta till tyska och holländska), en skildring från den tyska östfronten under första världskriget av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
