Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollberg, Gustaf - Kolmodin, släkt - 1. Kolmodin, Israel - 2. Kolmodin, Olof, d. ä. - 3. Kolmodin, Olof, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolmodin
319
Kolmodin"
var mycket kännbar. — Gift 1930 med
Ester Margareta Lindberg. B—z.
Kolmodin, släkt, härstammande
från länsmannen eller häradsfogden
i Koldemo by i Arbrå skn,
Hälsingland, Erik Jonsson, som levde i slutet
av 1500-talet. Namnet K. antogs efter
födelseorten Koldemo av lians söner
Erik och Michael K. Den äldre av
dessa, kyrkoherden i Torshälla,
prosten Erik K. (Ericus Kolmodinus, f.
omkr. 1590, † 1649), blev stamfar
föl-släktens s. k. Södermanlandsgren.
Genom sönerna till den yngre brodern,
rektorn i Enköping, prosten i Simtuna
i Uppland Michael K. (Kolmodinus,
f. 1597, † 1677), delade sig släkten i
en Gotlands- och en Västgötagren. En
son till Michael K. var
superintendenten och psalmdiktaren Israel K. (K.
1). Hans äldre bror, prosten i Simtuna
Michael K. (f. 1640, † 16S5), blev far
till prosten över Medeltredingen på
Gotland Michael K. (f. 16S0, † 1751).
Dennes sonsons sonson var
lantbrukaren och riksdagsmannen Gustaf K. (K.
4). En syssling till K. 4 var handlanden
i Visby Carl Johan K. (f. 1812,† 1897),
som, född utom äktenskapet, efter
modern upptog namnet K. Hans son var
teologen Adolf K. (K. 5), far till
orientalisten och diplomaten
Johannes K. (K. 6), ombudsmannen
Lennart K. (K. 7) och översten Rudolf
K. (K. 8). Släktens Västgötagren
utgick från K. 1: s yngre bror,
kyrkoherden i Nysätra och österunda i
Uppland, kontraktsprosten Johannes
K. (f. 1648, † 1724), vars son var
prästen och skalden Olof K. (K. 2).
K. 2:s dotterson var
litteraturhistorikern Olof Dahl, som efter modern
antog namnet K. (K. 3). En sonsons
son till honom är förste
bibliotekarien vid Stockholms stadsbibliotek,
fil. lic. Olof Torsten K. (f. 1885).
1. Kolmodin, Israel,
superintendent, psalmdiktare, f. 24 dec. 1643 i
Enköping, † 19 april 1709 i Visby.
Föräldrar: rektorn, sedermera prosten
Michael K. ocli Christina Nilsdotter
Emporagria. —- Efter akademiska
studier i Lund och Uppsala, där han
promoverades 1672, samt studiebesök
vid flera utländska univ. prästvigdes
K. 1674, blev v. pastor vid Uppsala
domkyrka 1679 samt e. o. prof. vid
teologiska fakulteten i Uppsala och
kyrkoherde i Uppsala-Näs 16S6. Till
1692 var han led. av
bibelkommissionen, och 1693 blev han teol. dr. Han
var notarie vid riksdagens
prästestånd 1678, 1680, 1682 samt
riksdagsman 1686 ocli 16S9. Han utnämndes
1692 till superintendent i Visby stift
och deltog som sådan i riksdagarna
1693 och 1697. Som superintendent
förde K. en energisk oeh
framgångsrik kampanj för att förbättra de fat-
Olof Kolmodin d. ä. Gravyr av K. Bergqvist
1750 (Kungliga biblioteket).
tigaste prästernas ställning, ehuru
ban i denna kamp motarbetades av
länets landshövding. — K. lever i sv.
folkets minne främst som förf. till
"Den blomstertid nu kommer" (nr 474
i 1937 års psalmbok), ett av de
förnämsta utslagen av lutherdomens
fromma naturkänsla. Denna och hans
två andra psalmer i nu gällande
psalmbok, originalpsalmen nr 361 och
övers, nr 30, ge klassiska uttryck för
luthersk gudsförtröstan och
frälsningsvisshet, dock med "något av den
första pietismens blida värme och
själavinnande kraft" (E. Liedgren).
Från 1691 var K. medl. av den
Svedbergska psalmbokskommittén. — Gift
med Margareta Hofwenia. G. C.
2. Kolmodin, Olof, d. ä., präst,
skald, f. 26 maj 1690 i Nysätra skn,
Uppsala län, † 8 april 1753 i Flo skn,
Skarab. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes K. och Elisabeth
Schultin. Brorson till K. 1. —- K. fick
vid sju års ålder den sedermera som
prof. i orientaliska språk berömde
Michael Eneman till handledare och
sändes med honom till Uppsala 1698.
Intill 1704 ledde Eneman K:s studier,
varefter K. fortsatte på egen hand,
medan han försörjde sig med
konditioner i prästerliga och adliga hus. År
1716 promoverades han till fil.
magister, varefter han innehade
underordnade prästerliga befattningar, tills han
1719 blev extra hovpredikant och 1721
kyrkoherde i Flo pastorat i Skara stift.
Han fungerade som preses vid
prästmötet i Skara 1739 och utnämndes till
kontraktsprost 1742. Som
hovpredikant var han synnerligen
uppskattad av drottning Ulrika Eleonora,
och inom sitt pastorat visade han sig
som en skicklig förespråkare för
statskyrkan och försvarade talangfullt
dess ställning gentemot de
"villomeningar", som vid lians tillträde varit
förhärskande inom förs. — I sin
tidsandliga diktning gjorde K. en
förtjänstfull insats med den
versifierade-bönboken "Tlien trogna siälens
gyldene rökelse-kar" (1728) och
sångsamlingen "Andelig Dufworöst" (1734),.
ehuru dessa verk snarast måste
betraktas som övers, och bearb, efter
den tyske prästen B. Schmolck. Mest
känd har K. blivit genom den efter
Spegels mönster författade "Biblisk.
Qwinnospegel", som egentligen är en
fortsättning av ett påbörjat arbete
av Petrus Hesselius. Första delen
(1732) skildrar Gamla testamentets,
kvinnor, den andra (1750) Nya
testamentets. Det är ett didaktiskt epos,
avfattat på alexandriner, där K. med
naiv realism, ibland med drastisk
komik framställer bibelns
kvinnogestalter i sin egen samtids karolinska
miljö. Hans psalmer, av vilka fyra
(nr 260, 344, 371 och 385) ingå i 1937
års psalmbok, utmärkas av
bibeltro-gen lära och religiös innerlighet. —
Gift 1) 1722 med Catharina Christina
Bex, † 1737; 2) 1738 med Brita Maria
Lorich. —- Litt.: mininesteckning av
W. Rudin i Sv. akad:s liandl. (15,
1901). Sy.
3. Kolmodin, Olof, d. y.,
litteraturhistoriker, f. 13 sept, 1766 i
Saleby skn, Skarab. län, † 14 juli 1838 på
Broby gård, Söderbv-Karls skn,
Uppsala län. Föräldrar: prosten
Christoffer Dahl och Helena Elisabeth
Kolmodin. Dotterson till K. 2. — K.,
som uppkallades efter sin morfar, blev
student i Uppsala 1783, promoverades
1791, blev docent i sv.
litteraturhistoria 1792 och professor skytteanus 1805.
Han företog s. å. en resa till Danmark
och Tyskland. Under sin
fyrtiosjuåriga akademiska lärarbana var K.
fyra gånger univ:s rektor och fera
gånger filosofiska fakultetens
dekanus. Högt uppburen av den akademis-
Olof Kolmodin d. y. Målning (detalj) av P.
Krafft d. y. (Västgöta nation, Uppsala),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
