- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
324

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Konow, Margareta von - Koppel, Henrik - Kopsen, William - Koraen, släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

von Konow

324

Koraen

Henrik Koppel.

4. Konow, Margareta von,
journalist, verksam inom
kvinnorörelsen, f. 17 juli 1897 i Sandhems skn,
Skarab. län. Föräldrar: godsägaren
Axel von Zweigbergk och Magna
Noring. — Efter studentex. i Göteborg
1915 och fil. kand.-ex. i Lund 1918
var K. bl. a. medarb. i Nya Dagligt
Allehanda 1925—31. Hon är red. för
Fredrika-Bremer-förb:s tidskr.
Hertha sedan 1933 och för förb:s
skriftserie sedan 1944. K. var sekr. 1938—
43 i Fredrika-Bremer-förb. och sekr.
1938—40 samt v. ordf. 1940—41 i
Sällskapet Nya Idun. Hon var
initiativtagare till och sekr. i den under
1930-talet verksamma Sv.
kvinno-fören:ars radiokommitté och 1945—
40 v. ordf. i International Council of
Womens’ radiokommitté. Ären 1935—
39 var hon led. av Stocksunds
kommunalfullmäktige och kommunalnämnd.
— K. redigerade den 1944 utgivna
minnesskriften "I Fredrika Bremers
spår". Som red. för Hertha har K.
dokumenterat sig som en skicklig
journalist och visat grundlig
förtrogenhet med kvinnosträvanden på olika
områden. —- Gift 1926 med advokaten
V lf von Konow (K. 3). G. Ptg.

Koppel, Henrik Emil Morris,
bokförläggare, f. 22 okt. 1871 i
Köpenhamn, † 2 juni 1934 därstädes.
Föräldrar: prokuratorn Menca K. och
Fanny Rosalie Bendixsen. — Efter
praktik inom dansk bokhandel 1887—
91 och i utlandet 1891—97 sändes K.
av den danske förläggaren Ernst
Bo-jesen till Sverige för att där starta
en sv. uppl. av tidskr. Frem. År
1S9S började han utge Ljus,
"veckoskrift för upplysning och
underhållning", som bl. a. genom sitt låga pris
nådde stor spridning, upp till 125 000
ex. Intresset mattades dock
småningom, och tidskr., som möjligen var för
tungt redigerad, upphörde 1903. År
1900 övertog K. ensam aktiemajorite-

ten i ab. Ljus, vars ledare han förblev
till 1914, då förlaget uppgick i ab. P. A.
Norstedt & söner. Ljus förlag utgav
från 1904 under K:s ledning
billighetsböcker i god utstyrsel, som snart nådde
stor framgång —- Strindbergs
"Svenska öden och äventyr" såldes sålunda
i 60 000 ex. Bland andra verk, som
förlaget utgav, märkas Aage Friis’
"Världskulturen" (8 bd, 1907—12),
Linnés "Bref och skrifvelser" (6 bd,
1907—12), Hj. Branting,
"Socialdemokratiens århundrade" (1904)
samt språkvetenskapliga,
konsthistoriska och geografiska verk, bl. a.
Cohrs atlas. Åren 1906—11 var K.
ekonomidir. för Dagens Nyheter. Han
blev sv. medborgare 1901 men
återvände till Danmark 1914. Han
inträdde i ledningen för Gvldendals
förlag, men redan 1917 bildade han eget
förlag, som snart nådde stora
framgångar med bl. a. större praktverk,
särskilt konsthistoriska standardarbeten.
K. tog även initiativet till att för
dansk publik presentera modern rysk
litteratur, och efter 1932 blev han
huvudkommissionär för flera
europeiska emigrantförlag. — K. gjorde
värdefulla insatser inom flera
nordiska bokhandelsorganisationer. Han
var 1920—24 red. för Dansk
Bog-handlertidende, och 1932 utgav lian
"Spredte Træk af Bokhandelens
Historie". Han skrev även ett par
handböcker i bridge (sv. övers. 1923 resp.
1928). — Gift 1911—14 med
journalisten Else Kleen, s. 269. H. Fr.

Kopsen, Bror Gustaf Wilhelm
(William), affärsman, f. 29 dec.
1S47 i Vaxholm, † 15 aug. 1930 i
Strathfield, Australien. Föräldrar:
sjötullvaktmästaren Erik Gustaf
Kopsen och Anna Greta öhrström.
— K., som kom från ett fattigt hem,
blev föräldralös vid femton års
ålder. Han omhändertogs av släktingar
i Österåker och erhöll undervisning
av socknens kyrkoherde. Åren 1864—

68 var han anställd hos den kände
stockholmsgrossören Frans Schartau,
hos vilken han synes ha avancerat
från bodbetjänt till bokhållare. I maj
1868 emigrerade K. via England till
Australien. Ett par år förde han under
stora försakelser ett kringvandrande
liv, varunder han bl. a. försörjde sig
som fårvaktare. Då inga
utkomstmöjligheter erbjödo sig i Australien,
begav han sig 1S70 till Fidjiöarna. Där
seglade K. under ett par år omkring
i arkipelagen, delvis under riskfyllda
förhållanden, på jakt efter utkomst
av något slag. År 1873 blev han
bokhållare hos en firma i Levuka. K. synes
snart ha börjat med egna export- och
importaffärer, och i slutet av
1870-talet bildade han en egen firma, W.
Kopsen & co., som hastigt växte till
en av Fidjiöarnas mera betydande. År
18S3 flyttade han sin verksamhet till
Suva, arkipelagens nya huvudstad.
Redan tidigt kom K. tack vare sin
stora duglighet att intaga en mycket
framskjuten ställning inom
arkipelagens offentliga liv. I Suva var lian
rådman och 1883—85 borgmästare,
och han stod i spetsen för åtskilliga
allmännyttiga företag; bl. a. startade
han ett brand- och
sjöförsäkringsbolag. År 1889 flyttade K. till Sydney,
där han grundade en skeppshandel;
1907 startade lian massfabrikation av
åror av australiskt virke och
åstadkom därigenom Australiens första
träförädlingsindustri samt bröt det
faktiska monopol, som amerikanerna
haft på området. K., som vid sin död
var en förmögen man, skrev en
dagbok, som med en levnadsteckning över
K. publicerades av Ludvig Nordström
under titeln "WilliamKopsen" (1933).
Sitt intresse för hemlandet bevarade
lian hela livet; 1880 blev han
korresponderande led. av Sv. sällskapet för
antropologi och geografi. Åren 18S1—
89 var han sv. konsul på Fidji och
1923—28 sv. vicekonsul i Sydney. -—
Gift 1887 med Laura Turner. B—z.

Koraen [-re’n], småländsk
prästsläkt, vars äldste kände stamfar var
bonden Pehr Johansson i Kåramåla i
Nöbbele skn, Kronob. län (f. 1681, †
1754). Efter födelsegården antogs
släktnamnet K. av hans son, prosten
och kyrkoherden i Hestra i Jönköp.
län Joseph K. (f. 1711, † 1777), far
till prosten och kyrkoherden i Tolg,
Kronob. län, Johan K. (f. 1749, †
1S15), från vilken alla nu levande
medl. av släkten härstamma, Hans
söner, sergeanten vid Kronobergs reg.
Joseph Anton K. (f. 1791, † 1871) och
salpetersjuderidir., kamreraren i
Kronob. läns sparbank David K. (f. 1797,
† 1865), blevo stamfäder för släktens
två huvudgrenar. Sonsöner till David
K. äro läkaren och hygienikern Gun-

William Kopsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free