Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koraen, släkt - Koraen, Gunnar - Korn, Johan Filip - Koschell, släkt - Koskull, ätt - 1. Koskull, Anders - 2. Koskull, Otto Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koraen
325
Koskull
nar K. (se nedan) och hans bror,
rektorn vid Karolinska läroverket i
Örebro, fil. dr Tage August K. (f. 1881,
† 1941), meteorologisk forskare och
kommunalman (bl. a. v. ordf. i
stadsfullmäktige i Örebro 1935—39).
Koraen, Gunnar Martin,
läkare, hygieniker, f. 1 jan. 1877 i
Växjö. Föräldrar: kamreraren Johan
August K. och Emma Esaida
Eeker-bom. — Efter mogenhetsex. i Växjö
1895 blev K. med. kand. 1901, med.
lic. 1904 och med. dr 1907, allt i
Stockholm. Efter förordnanden vid
Karol. inst. i farmakologi 1S98—99,
i fysiologi 1899—1901 och i hygien
1904—09 samt vid barnsjukhuset
Samariten i Stockholm 1904—05 och
vid sjukhuset Eira där 1905—06 blev
han docent i hygien vid Karol. inst.
1907 och var laborator i bakteriologi
där 1909—39. K. var tf. prof. i allm.
hälsolära vid Karol. inst. 1917—19
ocli erhöll 1919 förord till professur
i ämnet, Han var skolläkare vid
Högre allm. läroverket å Östermalm
i Stockholm 1908—34 samt lärare vid
flera specialkurser för läkare 1909—
15 ooh för lärare 1908—21. K. blev
marinläkare 1905 och var förste
marinläkare 1921—32. Han har
företagit utländska studieresor, skrivit
ett tjugutal arbeten i hygien och
bakteriologi oöh redigerat Hygienisk
tidskr. 1908—17. På grund av
sjukdom var K. tjänstledig från 1934. —
Gift 1) 1908—31 med Eva Laura
Amalia Gripenstedt; 2) 1934—35 med
Daisy Katarina Thomée. P. H. T.
Korn, Johan Filip, målare, f.
30 aug. 1727 i Uddevalla, † 29 mars
1796 i Stockholm. Föräldrar:
trädgårdsmästaren Philip Ludvig K. odh
Maria Elfwing. — K. blev 1759
mästare i Stockholms målareämbete,
där han kvarstod till sin död. Han
hade emellertid erhållit undervisning
i landskapsmålning av J. Sevenbom
vid Konstakad. och målade med
framgång dekorativa panniåer i
rokokons smak, men han ägnade sig även
åt egentligt tavelmåleri, vanligen i
litet format, Hans kompositioner,
som delvis torde återgå på franska
gravyrer, visa i regel ett lummigt
lövskogsparti, några byggnader,
stranden av em sjö eller vik med fartyg och
småbåtar samt enstaka eller grupper
av staffagefigurer. Stundom får
landskapet en mera inhemsk prägel, och
undantagsvis har han målat
utsikter från Stockholm. Hans kolorit är
varm med en vanligen gul eller brun
grundton, och teckningen är god. —•
K. kallades till agré av Konstakad.
1777. Han är repr. i Nat. mus.,
Konstakad. och i Stockholms högskolas
tavelsamling. — Gift 1762 med
Dorotea Christman. Th. N.
Anders Koskull. Målning (detalj) av J. H.
Scheffel.
Koschell, släkt, troligen
härstammande från staden Sternberg i
Schlesien, Tyskland. Släkten inkom till
Sverige i slutet av 1600-talet med en
handelsman, som blev far till den
framstående grosshandlaren i
Stockholm Johan Gabriel K. (f. 1707, t
1766). Dennes äldste son,
grosshandlaren i Stockholm, kommerserådet
Gabriel Christian K. (f. 1743, † 1810),
blev far till grosshandlaren i
Stockholm Gabriel Werner K. (f 1780, †
1828) oeh majoren vid Närkes reg.,
postinspektorn i Visby Georg K. (f.
1783, † 1850). En yngre bror till
kommerserådet Gabriel Christian K. var
grosshandlaren i Stockholm,
super-kargören Samuel Fredrik K. (f. 1750,
† 1796).
Koskull, ätt, som under 1100- eller
1200-talet anses ha utvandrat från
Westfalen i Tyskland till Livland.
Namnet K. antogs efter ett i Livland
förvärvat län, troligen i n. delen av
ärkestiftet Riga. De i Sverige
introducerade släktgrenarnas stamfar
Brand K. († före 1487) var farfars
far till Jakob K. († före 1619), som
flyttade till Sverige; denne var
häradshövding på Åland 1606 och blev
ståthållare över Skaraborg samt dess
underlydande län 1607 och på
Nyköpings slott 1611. Yngre bröder till
honom voro Casper K., som omkr.
1590 stupade i kriget mot ryssarna
vid Salis, och Henrik K.; lian dog
antagligen i pesten i Pernau 1601 eller
1602. Den sistnämndes son Anders K.
(f. 1594, † omkr. 1674) blev 1635
överste för Åbo läns reg.,
naturaliserades 1638 som sv. adelsman och blev
slutligen generalmajor samt
landshövding och kommendant i Dorpat.
Dennes sonson Anders K. (K. 1),
landshövding i Kronob. län ooh
generallöjtnant, upphöjdes 1719 i friherrligt
stånd; med honom utgiek Henrik K:s
släktgren. Henirik K:s ovannämnde
bror Casper K. blev farfars far till
generalmajoren Otto Johan K. (K. 2),
som 1720 upphöjdes i friherrligt
stånd; han blev stamfar för den nu
levande friherrliga ätten K. oeh
farfars farfar till genremålaren friherre
Anders Gustaf K. (K. 3). En brorson
till denne var diplomaten friherre
Carl Otto Anders K. (f. 1878, † 1938),
slutligen chargé d’affaires vid sv.
beskickningen i Tallinn.
1. Koskull, Anders, friherre,
arméofficer, ämbetsman, f. 25 juli
1677 på Bocksjöholm i Undenäs skn,
Skarab. län, † 19 dec. 1746 på
Kronoberg vid Växjö. Föräldrar:
kaptenen Erik K. och Anna Maria
Gyllensvärd. — K., som började sin
krigstjänst som musketerare vid Livgardet
1693, blev 1700 fänrik vid
Västmanlands reg. Han medföljde Karl XII
på alla dennes fälttåg, sårades vid
Narva 1700, blev följ. år kapten vid
sitt reg. och 1704 ryttmästare vid
Södra skånska kavallerireg. Han
utmärkte sig vid flera tillfällen under
striderna i Polen och erhöll 1708
fullmakt som major. Under det ryska
fälttåget medföljde K. generalmajor
Lagererona på dennes misslyckade
marsch till Severien i sept, 1708 och
synes därvid ensam med sin trupp ha
funnit rätta vägen. Efter
Poltavasla-get följde han konungen till Turkiet,
där han 1712 blev överste för
Bender-ska dragonerna. År 1715 deltog han i
striderna på Rügen, där han sårades
och tillfångatogs. Hemkommen 1716
utnämndes lian följ. år till överste
för Livreg. till häst, deltog i fälttåget
i Norge 1718 och försvarade 1721
Roslagen emot ryssarnas härjningar.
K. blev 1719 generalmajor av
kavalleriet, upphöjdes s. å. i friherrligt
stånd samt utnämndes 1723 till
överste för Södra skånska kavallerireg.
Från 1729 till sin död var han
landshövding i Kronob. län. År 1743
deltog han i den kommission, som efter
dalupprorets kuvande uppsändes till
Dalarna. S. å. erhöll han
generallöjtnants titel. K:s självbiografiska
anteckningar trycktes 1912 i
"Karolinska krigares dagböcker" (6, s. 301—
338). — Gift 1) 1719 med grevinnan
Anna Catharina Stromberg, † 1731;
2) 1733 med friherrinnan Eleonora
Sofia Palmfelt (skilsmässa); 3) före
1737 med friherrinnanMarianaTaube
af Odenkat. A. Åg.
2. Koskull, Otto Johan,
friherre, krigare, f. 1680 i Livland, † 6
mars 1728 på överstebostället
Lands-berga i Biskopskulla skn, Uppsala län.
Föräldrar; översten Otto Johan K. och
hans hustru, f. von Löwenwolde. — K.
blev 1696 volontär vid Hastfers
gar-nisonsreg. i Riga och övergick 1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
