Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krafft, Per, d. y. - Kraft, se även Krafft - Kraft, Mathias - Kraft, Salomon - 1. Kraftman, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kraft
331
Kraftmari
t av IV Adolf (1809, bd 3 s. 164),
Karl XIII och Karl XIV Johan
(1814). I några enstaka fall är
anordningen rent genreartad, t. ex.
bilden av fru Bohnstedt, som leker med
sina båda söner i en park (1814),
och den kulturhistoriskt intressanta
framställningen av familjen Garberg
samlad kring pianot i
vardagsrummet (1836). Ett par ceremonitavlor
ss. Karl XIV Johans kröning (1824)
och "Kronprins Oscars och
kronprinsessan Joséphines förmälningsakt
1823" (1830) samt en rad religiösa
målningar tilldra sig föga intresse ur
konstnärlig synpunkt. Svagheten i
hans måleri, särskilt på senare år,
den tunga, känslolösa färgen och den
livlösa grupperingen, framträder där
med större skärpa än i porträtten.
Även de bataljmålningar, varmed han
ivrigt sysselsatte sig under
1820-talet, lida i allmänhet av dessa
brister. Ett undantag utgör "Hertig Karl
i slaget vid Högland 1788" (omkr.
1810, Nat. mus.), där K. lyckats skapa
en dramatiskt livfull scen av god
koloristisk verkan trots den
statua-riska uppfattningen av
huvudfigurerna. — K. var på sin tid jämte C. F.
von Breda den förnämste
porträtt-målaren i landet, och det galleri av
sv. män och kvinnor, som lian
efterlämnade, erbjuder i sin oftast
okonstlade realism en ypperlig provkarta på
den romantiska tidsålderns
borgerlighet i Sverige. — Gift 1808 med Brita
Sophia Robsahm. — Litt.: E. E:son
Uggla, "P. K. d. v. och samtida sv.
porträttmåleri" (1928). Th. N.
Kraft, se även Krafft.
Kraft, Mathias Petter,
instrumentmakare, fabrikör, f. 14 juni 1753
i Gävle, † 9 juli 1807 i Stockholm.
Föräldrar: snickaren Mathias K. och
Regina Westerberg. — K. kom från
ett fattigt hem till Stockholm på
Mathias Kraft. Målning av A. Söderberg.
1770-talet och etablerade sig där
som instrumentmakare. Arbetsam,
energisk och framåtsträvande
uppnådde han tidigt stor
konstskicklighet och erhöll redan 1780 titeln k.
hovinstrumentmakare. Han
tillverkade förträffliga halscittror -— bland
dem Bellmans nu i Par Bricoles ägo
befintliga, daterad 1781 — fioler och
lutor jämte hak- ocli spikharpor. Han
är skapare av den 15-strängade sv.
teorben, senare ytterligare utvecklad
av hans gesäll, sedermera fabrikören
Lorentz Mollenberg, och bragt till
fulländning i den 12-strängade
Broek-lutan. Den sista kända lutan av K:s
hand är från 1S06 och numrerad 740.
Från slutet av 1700-talet till sin död
tillverkade K. även goda
liammar-klaver. Sin tids erkänt främste sv.
yrkesman på området åtnjöt K. även
i utlandet stort anseende och
återfinnes ofta fördelaktigt omnämnd i
utländska musiklhistoriska verk. K.
donerade genom testamente större
delen av sin kvarlåtenskap, som
bestod av omkr. 17 000 rdr banco, till en
skola för fattiga borgarbarn, och 1809
öppnades i Storkyrkoförs. den s. k.
Kraftska skolan, som ännu existerar.
— Ogift. — Litt.: R. Brandel,
"Kraftska skolans 100-års jubileum" (1909).
J. S.
Kraft, Alfred Salomon,
historiker, skolman, f. 8 juni 1898 i
Löde-rup, Kristianst. län. Föräldrar:
furi-ren Jöns JC. oeh Karna Hansdotter.
— K. avlade studientex. i Ystad 1916,
blev vid Lunds univ. fil. kand. 1917
och fil. mag. 1919 samt vid
Stockholms högskola fil. lic. 1928 och fil.
dr 1929; han är docent i historia där
sedan s. å. Efter att 1918—24 ha
undervisat vid olika folkhögskolekurser,
högre folkskolor och
folkskoleseminarier var K. 1925—32 ord.
ämneslärare vid Stockholms högre folkskola
för handelsundervisning ocli 1921)—30
vik. lektor vid Stockholms
folkskoleseminarium. Sedan 1932 är han
lektor i historia och geografi vid Högre
allm. läroverket för flickor å
Norrmalm i Stockholm. K. har vid flera
tillfällen innehaft partiella
professorsvikariat: vid Uppsala univ. i historia
1930 och i kyrkohistoria 1937—38
samt vid Stockholms högskola i
historia sedan 1940. Vid tillsättandet av
historieprofessuren i Uppsala 1941
erhöll K. kompetensförklaring av
samtliga sakkunniga. Han var led. av och
sekr. hos sakkunniga rörande
akademiska befordringsväsendet 1930—32
och rörande prokanslersinstitutionen
1931—32. K. var ordf. i
Stockholms-avd. av Högre folkskolornas
lärar-fören. 1927—30 och är sekr. i Sv.
fornskriftsällskapet sedan 1930. Ären
1933—46 var han red. för tidskr.
Salomon Kraft.
Big, utg. av Fören. för sv.
kulturhistoria. — K:s drsavh.,
"Textstudier till Birgittas revelationer"
(1929; även i Kyrkohist. årsskr.), är
till övervägande del ett källkritiskt
arbete. K:s forskning har hittills i
huvudsak inriktats på sv.
medeltidshistoria, t. ex. i de i Hist. tidskr.
publicerade uppsatserna "Kring
Eriks-krönikan" (1930—32),
"Karlskrönikans datering" (1937) och "Slaget på
Brunkeberg ur handelspolitisk
synpunkt" (1940). Med skildringen av
senare medeltiden, tidsskedet 1448—
1520 i "Sveriges historia till våra
dagar" (3:2, 1944), har K. fyllt en stor
lucka i sv. historisk litteratur. År
1946 utkom den av K. författade
första delen (intill 1567) av
"Linköpings historia". Dessutom har K.
publicerat ett stort antal smärre
uppsatser i fackpressen. "I K:s produktion
lä r man känna en högt begåvad,
mångsidigt, ej minst filologiskt utbildad,
ovanligt skarpsinnig historisk
forskare" (E. Hjärne). K. har också gjort
sig känd som en medryckande
föreläsare och stimulerande lärare. — År
1946 blev K. led. av Samfundet för
utgivande av handskr. rörande
Skandinaviens historia. —■ Gift 1923 med
Gudrun Anna Louise Weibull. IL N.
1. Kraftman, Anders, skolman,
politiker, f. 11 maj 1711 i Borgå, †
22 april 1791 därstädes. Föräldrar:
rådmannen och handlanden Johan K.
och Margaretha Orrosa. — K. blev
student i Åbo 1728, fil. mag. 1735,
adjunkt vid Borgå gymnasium s. å. samt
var lektor i historia och moral
därstädes 1746—76. Han lät prästviga
sig 1752 och erhöll s. å. Lappträsks
pastorat som prebende. Vid Borgå
gymnasium var K. sju särskilda
gånger rektor. -— K. deltog i 1765—66 års
riksdag, slöt sig där till det segrande
mösspartiet och valdes till medl. av
sekreta utskottet och dess justitie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
