Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krantz, Hugo - 1. Krassow, Ernst Detlof von - 2. Krassow, Adam Philip von - Kraus, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krantz
333
Kraus
Hugo Krantz.
Krantz, Sug o Reinhold,
reklamman, f. 10 mars 1880 i Stenbrohults
skn,Kronob.liin. Föräldrar:
järnvägskonduktören Carl August K. och
Maria Johansson. — Efter genomgången
folkskola var K. 1892—96 springpojke
hos Gumaelius’ annonsbyrå i Malmö,
skötte 1896—1900 reklamen för
velocipedfirman Sv. ab. Hoimber & co. där,
återkom till Gumaelius i Malmö som
s. k. serviceman och var 1904—08
försäljnings!- och reklamehef för fabriken
Tomten i Göteborg, vars omsättning
under denna tid femdubblades. Efter
att 1908—09 ha drivit egen
reklam-verksamhet var han 1909—18 chef
för Gumaelius’ annonsbyrå i Göteborg.
Sistn. år grundade han i Göteborg
Annonsbyrån Hugo Krantz ab., där
lian alltjämt är styr.-ordf., ocli
öppnade 1921 en avd. i Stockholm. År
1925 övertog lian Gumaelius’ filial i
Göteborg, 1930 införlivades
Annonsbyrån Sten ah. i Stockholm, varvid
namnet ändrades till Sten-Krantz ab.,
och 1944 erhöll stockholmsföretaget
namnet Annons-Krantz ab., där K. är
verkst. dir. — K. var en av de första,
som i Sverige introducerade
amerikanska reklammetoder; han har
därigenom medverkat till att reklamen
fått en mer effektiv, argumenterande
och upplysande karaktär än vad som
tidigare var fallet. —- Gift 1940 med
Irma Elisabeth Sjögren. E. En.
1. Krassow, Ernst Detlof
von, friherre, arméofficer, f. omkr.
1660 på godset Pansevitz på Rügen,
† 23 jan. 1714 i Harburg i Pommern.
Föräldrar: godsägaren Christian von
K. och Margareta Catharina von
Holstein. — K. blev 1677 fänrik vid
Livgardet och deltog med utmärkelse i
det skånska kriget. År 1688 blev han
major och senare överste vid det
in-fanterireg., som Karl XI 1689
avsände till Holland som hjälp i dess krig
mot Frankrike. Han avgick från
denna befattning 1698 och blev följ.
år överste för det av honom uppsatta
Bremiska dragonreg. K. medföljde
Karl XII på dennes fälttåg och var
högt uppskattad av honom. Han
utmärkte sig i striderna vid Lemberg
och Fraustadt, utnämndes 1706 till
generalmajor av kavalleriet och
upphöjdes följ. år i friherrligt stånd. Vid
arméns uppbrott mot Ryssland 1707
avdelades K. att med en här på 8 000
man kvarstanna i Polen. Då läget för
den kungliga hären försämrades 1709,
var det meningen, att K:s här,
förstärkt med några reg., skulle ansluta
sig till huvudarmén som förstärkning.
Planen omintetgjordes emellertid
genom nederlaget vid Poltava. K., som
då stod i Krakau och av
defensions-kommissionen erhållit tillstånd att
handla efter eget omdöme, drog sig
under strid tillbaka till Pommern.
Han utnämndes 1710 till
generallöjtnant av kavalleriet och v.
generalguvernör i Bremen-Verden samt blev
1712 v. guvernör ocli kommendant i
Wismar. Som sådan användes han i
diplomatiska förhandlingar, bl. a.
med Danmark ocli sjömakterna
rörande Elbeflodens neutralitet. Han
erhöll avsked 1712 men utnämndes
1713 åter till generallöjtnant och
avsändes att utverka Hannovers hjälp
gentemot ett befarat danskt anfall
mot Bremen och Stade. Under
verkställandet av detta uppdrag avled han.
—• Gift 1687 med Augusta Vilhelmina
von Wolffratt. A. Åg.
2. K rassow, Adam Philip
von, friherre, militär, f. 5 maj 1664
på Pansevitz på Rügen, † 1740 i
Pommern. Bror till K. 1. — Efter
page-tjänst vid sv. hovet blev K. 1683
fänrik vid kronprins Karls livreg. till
fot i Göteborg. Han medföljde liksom
sin broder de trupper, som Karl XI
sände till Nederländernas hjälp mot
Frankrike, och var 16S8—93 kapten
vid Erskins sv. reg. Han deltog med
utmärkelse i slaget vid Fleury 1690
och råkade därvid en tid i fransk
fångenskap. År 1701 trädde lian i
tjänst hos hertig Fredrik Vilhelm av
Mecklenburg, där lian snabbt
avancerade till geheimeråd1 samt president för
krigskommissariatet och
licentkolle-giet i Mecklenburg. År 1717 erhöll
K. avsked och bosatte sig på sina
gods i Pommern. Han utnämndes 1725
till sv. generallöjtnant och upphöjdes
1731 i friherrligt stånd. — Gift 1694
med Anma Sedvig von Wolffratt.
A. Åg.
Kraus, Joseph Martin,
tonsättare, hovkapellmästare, f. 20 juni 1756
i Miltenberg am Main, Tyskland, †
15 dec. 1792 i Stockholm. Föräldrar:
ämbetsmannen Joseph Bernhard K.
och Anna Dorothea Schmidt. — K.
Joseph Kraus. Målning av A. Pomarolli.
upptogs 1768 i jesuitgymnasiets och
musikseminariets internat i
Mannheim ooh studerade 1773—77 filosofi
och juridik i Mainz, Erfurt och
Gottingen. Han bedrev samtidigt litterära
och musikaliska studier. På våren 1778
överflyttade han till Stockholm, där
han blev led. av Mus. akad. 1780.
Efter ett uppförande av hans opera
"Proserpine" (text av Kellgren) på
Ulriksdals slottsscen engagerades han
1781 som andre hovkapellmästare.
Åren 1782—86 besökte han på Gustav
III:s uppdrag de viktigaste
europeiska musikcentra (bl. a. Wien, Paris,
London och Neapel). År 1787 blev lian
utnämnd till ordinarie
hovkapellmästare. — K. hade från barndomen en
genialisk, orolig läggning, typisk för
tidens litterära "Sturm und
Drang"-mentalitet. Genom en ung sv. vän
ocli studiekamrat i Göttingen, Carl
Stridsberg, hörde han talas om det
gustavianska Stockholm med dess
fantastiska teaterplaner. Hans iver
att lära känna dessa närmare förde
honom till Sverige. Trots
missräkningar där de första åren förskrev sig
K. med kropp och själ, både som
människa och konstnär, till det
gustavianska Stockholm. Man har i nyare tid
mest sysselsatt sig med K:s
instrumentalmusik, med verk sådana som
"Wienersymfoni" i c-moll (1783), som
lian tillägnade J. Haydn, och den
berömda sorgmusiken vid Gustav III:s
bisättning och begravning. Bekant
är Haydns omdöme: "Quelle
profon-deur de pensées — quel talent
clas-sique". Även K:s bidrag till
kammarmusiken, bl. a. en flöjtkvintett,
stråkkvartetter, som lian tillägnade
den sv. konungen, och hans
pianosonater visa mognad och originalitet.
Det är tydligt, att K. uppväxte under
inflytande av den s. k. Mannheimska
skolan och stod i förbindelse med
wienklassicismen. Men avgörande för lians
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
