Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraus, Joseph - Krebs, Fredrik - Kreigsman, William - Kreuger, se även Krüger, Kryger, Kröger, s. 365 - Keuger, Kreüger, släkt - 1. Kreüger, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kreuger
334
Kreuger
■William Kreigsman.
utveckling blev hans nära kontakt
med den sv. diktarkretsen, i
synnerhet med Kellgren och Bellman. K. har
direkt och indirekt bidragit till
berikande av den sv. musikaliska
lyriken. Hans musik till C. G. Nordforss’
ode "ynglingarne" äger ett djärvt
grepp. Texterna av bl. a. M. Claudius
till hans romanser och även ett eget
diktarförsök med musik blevo
översatta till svenska. Han var det
värdefullaste stödet för Olof Åhlström,
utgivaren av "Musikaliskt Tidsfördrif".
Framför allt har K. genomtänkt och
genomfört den gustavianska
musikdramatikens idé så fanatiskt
konsekvent som ingen annan. Den stora
tragiska operan "Æneas i Cartliago"
(med text av Kellgren efter Gustav
III:s utkast), som först efter K:s död
framfördes på scenen (1799),
representerar en milstolpe på vägen mellan
Gluck och Wagner. På den komiska
operans ocli balettens område må
nämnas "Soliman II" (178S; text
avOxen-stierna), "Quatre Intermèdes et
Di-vertissement" till Moliéres
Amphitry-on (1784; efter Gustav III:s franska
text) och den förtjusande
pantomimen "Fiskarena" (1789). Genom
samarbete med Bellman uppstodo bl. a.
det graciösa sångspelet
"Fiskarstugan" (som skrevs för stadsarkitekt
Palmstedts krets) och en liten kantat
till Gustav III:a sista födelsedag. Ett
av K:s skönaste kyrkliga verk
"Stella coeli" försågs av F. S. Silverstolpe
med sv. text. Till en dikt av C. G.
Leopold skrev K. sin sista komposition,
kantaten till Gustav III:s begravning
i maj 1792, vari man spårar
föraningar av Beethoven och Schubert. Som
konstnärlig repr. för den
gustavianska epoken står K. jämsides med
Bellman, Kellgren och Sergel. K. utgav
också en samling herdeidyller (1773),
sagospelet "Tolon" (1776) samt den
anonyma polemiska skriften "Etwas
von und über Musik für’s Jahr 1777"
(1778), där lian angriper musiklivet
i Tyskland. — Ogift. — Litt.: B.
An-rep-Nordin, "Studier över J. M. K."
(1924); K. F. Schreiber, "Biographie
über den Odenwälder Komponisten J.
M. K." (1928); K. Engländer, "J. M.
K. und die Gustavianische Oper"
(Skrifter utg. av K. Hum. vet.-samf.
i Uppsala, 36: 1, 1943); densamme i
Samlaren 1941 ("J. M. K. och den sv.
diktarkretsen"). R. E.
Krebs, Christian Fredrik,
målare, f. 24 aug. 1S45 i Rheinbeck i
Lauenburg, Tyskland, f 28 maj 1925
i Lund. Föräldrar: majoren Albrecht
von K. och Wilhelmine Lorentzen. —
K. studerade vid konstakad. i
Köpenhamn 1864—66. Han flyttade till
Lund i början av 1880-talet och var
en tid teckningslärare där. Han
utförde ett tjugutal altartavlor i
Skåne, t, ex. "Christus Consola/tor" i
Mellan-Grevie kyrka, samt ett stort
antal porträtt såväl i Skåne som i
Danmark och Hamburg. K. målade
även genrebilder av elegisk
stämningskaraktär. Hans måleri vittnar om
grundligt kunnande och förenar
minutiös detaljskärpa med förkärleken för
klärobskyreffekter i stil med dansk
och gammal holländsk konst. K.
tillhörde Skånska konstnärslaget. Han
utställde i Stockholm 1910. — Gift
1S80 med Helene Caroline Hansen.
Th. N.
Kreigsman, Anders Wilhelm
(W il li a to), idrottsinstruktör, f. 25
okt, 1886 i Leksands skn, Kopparb.
län, † 5 mars 1947 i Stockholm.
Föräldrar: byggmästaren Anders K. ocli
Kristina Forsberg. — Efter att ha
genomgått Avesta samskola samt
erhållit underofficersutbildniing i Karlsborg
anställdes K. 1912 som
idrottsinstruktör och var sedan dess verksam som
sådan. — K. blev världsberömd som
tränare. Omkr. 1910 var han en av
landets bästa spjutkastare och
specialträ-nades av E. Hjertberg för Olympiaden
1912, i vilken han också deltog. Redan
dessa år inledde K. sin
instruktörsverksamhet, Åren 1912—16 fortfor
han att delta i Hjertbergs
tränings-kurser och var samtidigt anställd som
bitr. instruktör. Han var därefter
tränare i Danmark 1917—19, i Norge
1919—26 och i Holland 1927—28. Han
återkom 1928 till Sverige och liade till
1941 sin verksamhet förlagd mest till
Skåne. Åren 1941—46 var K. tränare
hos Sv. gångförb., och sistn. år
anställdes han av Stockholms städs
idrottsstyr. som utbildare av
idrottsinstruktörer. I idrottskretsar var han känd
under namnet ’"Krigarn". Han har
utgivit "Kast" (1918). — K. var
även skicklig banläggare, verksam
som sådan från 1911. Han nyanlade
bl. a. löparbanorna i Tel Aviv,
Palestina (1937), samt utförde lyckade
omläggningar av banorna på
Amsterdams Olympiastadion (utförda på 14
dagar 1928) och på White City
Stadium, London (1939). Han anlade
även åtskilliga tennisbanor. — Gift
1919 med Ruth Maria Moqvist. Lt.
Kreuger, se även Kruger, Kryger,
Kroger, s. 365.
Kreuger, Kreuger, släkt, vars
äldste kände stamfar var bagaren i
Kalmar Johan Kroger († 1739). Hans
son var kopparslagarmästaren i
Kalmar Anders K. (f. 1720, † 177S), som
1756 blev ålderman i sitt skrå. Dennes
äldre son Johan Fredrik K.,
tullförvaltare i Helsingfors (f. 1753, † 1823),
blev stamfar föl- släktens nu levande
äldre gren (Kreüger) ocli far till
sjöofficeren och skriftställaren Johan
Henrik K. (K. 1), som ändrade
namnets stavning till Kreüger. Söner till
denne voro konteramiralen Carl
Henrik K. (f. 1822, † 1898),
kommendörkantenen Oskar Fredrik K. (f. 1S24, †
1907) ocli generalmajoren Klas
Hjalmar K. (f. 1826, † 1891). — Anders
K:s yngre son, handlanden i Kalmar
Petter K. (f. 1758, † 1807), blev
stamfar för släktens yngre gren, som i
allmänhet bibehållit skrivsättet
Kreuger. En sonson till honom,
grosshandlaren, nederländske och ryske
vicekon-suln i Kalmar Pehr Edvard K. (f.
1820, ‡ 1894), hade sonen köpmannen
Ernst K. (K. 2), som blev far till
ingenjörerna Ivar K. (K. 4) och
Torsten K. (K. 6). En kusin till dessa är
byggnadsteknikern Henrik K. (K. 5).
Pehr Edvard K:s brorson var målaren
Nils K. (K. 3). En son till K. 6 är
jur. kand. Carl K. (f. 1914), som
sedan 194S är chefredaktör för
Stock-holms-Tidn.
1. Kreüger, Johan Henrik,
sjöofficer, ämbetsman, skriftställare,
f. 30 mars 1782 i Lovisa i Finland, †
24 jan. 1S5S i Stockholm. Föräldrar:
tullförvaltaren Johan Fredrik K. ocli
Anna Sara Cederhvarf. — K. blev 1792
sergeant vid arméns flottas
sveaborgseskader, avlade 1799 sjöofficersex. och
blev 1S01 fänrik vid arméns flotta.
Åren 1800—02 seglade han som
styrman på handelsfartyg i Medelhavet
och förde 1803—07 befäl på
handelsfartyg i Medelhavet, Nordsjön och
Östersjön, från 1804 som
underlöjtnant, Under finska kriget förde lian
befäl över ett kanonslupsförband samt
befordrades 1S12 till kapten. Följ. år
deltog K. som chef för en division
kanonslupar i belägringen av Stettin,
varvid han utmärkte sig i strider mot
de franska strandbatterierna. Han
åtföljde 1S14 sv. armén till Holstein
och Brabant med ett sv. och två
pommerska pontonjärkompanier samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
